I helgen har jag lyssnat på min lilla syster. Hon har bubblat av glädje över ett väl genomfört halvmarathon. Goda förberedelser och en god prestation har skapat endorfiner som räckt i flera dagar. Det har skapat nytt, det har skapat inspiration och det skapar glädje. För henne själv och för fler. Jag gläds när jag hör hennes ton, hur det sprudlar och hur det skapar mer runt omkring henne. Även om jag, för dagen, inte kan ta några springsteg, så skapar det nytt och mer också för mig. Man blir glad av andras glädje. Det värmer och det tillför.
En annan person som sprider glädje är Lena. Jag har inte riktigt klurat ut hur mycket hon själv springer, lubbar, lufsar eller spurtar. Däremot är det klarlagt att hon är en idrottsnörd. Hon älskar löpning, löparvänner och arrangemang. Nej, hon älskar nog inte bara löpning - hon älskar nog idrott i största allmänhet. Hon inspirerar, är funktionär, uppmärksammar och peppar. Hon bör tilldelas ett diplom för aktivt bistånd i spridandet av information om marathon och långlopp i Sverige.
Ytterligare en annan person som bör tilldelas ett diplom är Anna. Hon bör få en utmärkelse för ett sprudlande humör och förmåga till massiv glädjespridning. Det är en bubblande böna, som sprider skratt och tok i sin väg. Man behöver inte bo granne med henne för att det skall smitta och glädja, det känns även hundra mil därifrån.
Kerstin är också hon en sådan som står för glädje och omsorg. Hon har inte aktiv idrott på sitt schema, men hon har omsorg och kärlek på plats i sitt sinne. Jag tror inte att jag någonsin har hört henne tala med en ton av vredesmod. Hon står för omsorg, kärlek, tillit och mod. Henne har jag ofta i mitt bakhuvud, som en stark medvandrare på vägen. Hon tillför kraft. Hon är en riktigt fantastisk människa. Till henne vill jag ge ett diplom för styrka och kraft, för uthållighet, kärlek och för mod.
Leif är också en person med positivitet i tonen. Även när humöret slirar finns den positiva tonen och lusten ändå kvar. Det ter så sig förundrande emellanåt hur vissa människor verkligen bara kan. Och vissa inte alls.
Människor, med bubbel och glädje i ton och handling, gör mig glad. De tillför när jag slirar i humör, egen omsorg och faktisk handling. De får mig tillbaka på spåret, de skaver och rättar min tanke så att jag åter kan tala, vara och aktivt försöka tillföra till de människor som jag möter på min vandring genom dagen.
Idag skall jag träffa människor på en av mina nuvarande uppdragsplatser. De skall tillföra, göra och sprida glädje till andra människor. De och jag – var för sig och tillsammans – skall göra gott för det företag vi befinner oss i.
Idag skall jag också delta i ett utbildningstillfälle. Vi skall tala om ledarskap, medverkan och om att göra mer tillsammans. Däri finns människor som vill skapa mer, som ibland orkar och gör, och som ibland tappar tron på de människor som finns med i gruppen. Men – rätt som det är kommer vi rätt, och då skapas så mycket mer. Såväl tillsammans som var och en för sig.
Jag ser fram emot de möten som följer i dagens uppgifter. Jag ser fram emot den glädje som detta kan ge, liksom all den nya kunskap som skapar möten med nya uppgifter och de nya människor som följer med de uppgifter jag väljer för min dag.
Idag. Idag är en bra dag. Idag är en sådan dag som kan skapa värde. För mig och för de människor jag möter under min dag.
A ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar