Axel.

Idag fyller Axel 11 år.

Han föddes på Uppsala sjukhus. Han kom sist i ordningen i en skara på fyra. Axel var en väldigt fin liten krabat. Han blev lite allas gunstling.

Jag hälsade på på sjukhuset dagen därpå. Jag skulle till Poolia i Uppsala och hålla kurs för ekonomicheferna där. Det var dagen när katastrofen med stor kraft hände i New York. Det var dagen när tvillingtornen rasade, för att någon eller några hatade andra människor, deras religion eller levnadssätt. Det var en sorgens dag, men det var verkligen inte en sorgens dag att Axel kommit till vår värld.

Han var tidigt klurig. Busig, klurig och kär - alltså vi alla hade honom kär.

Jag minns hans söta uppsyn. Buset har alltid följt hans väg. Och hans kluriga och kloka kommentarer. Han är bestämd. Ja, han vet vem som bestämmer.

Jag minns också en gång - i september 2003. Han sov i en husvagn. Alla övriga huserade strax utanför. De lekte, umgicks och dukade för fest. Plötsligt hörde vi något. Det visade sig att Axel hade vaknat och stod alldeles innanför dörren och grät. Han höll i sina skor och var förtvivlad för att han inte kom ut. Det kändes i allas våra hjärtan när vi insåg hans belägenhet. Han räddades raskt ur sin sorgliga situation. Vi tror nog inte att han har drabbats av bestående men efter händelsen.

Det där med skorna kändes ändå viktigt. Springskor är helt enkelt bra att ha. De skall man inte släppa, det visade han redan där i husvagnen 2003. Axel är snabb. Han springer fort som få. Han måste ha tränat mycket och ordentligt. Häromåret såg jag hans fantastiska snabbhet. Jag, som långdistansare hade nästan ingen chans att hinna ifatt honom. Hans snabbhet var enorm och bör kunna utvecklas än mer, med hänsyn till hans ännu låga ålder. Jag vill gärna ha honom som hare i nödvändiga intervallpass - om nu inte hans mor snor honom till just det och lämnar mig långt bakom. Intervallpass med Axel bör ge resultat. Jag hoppas att han håller i sin löparkapacitet, sitt bus och sin klurighet - att han nyttjar sin goda kapacitet väl och använder den i aktiviteter som tillför glädje i många dagar.

Han har alltid varit - och är - allas vår gunstling. Ja, vi alla har honom väldigt kär. Han är en otroligt fin person.

Idag vill jag gratulera dig, Axel, på 11-årsdagen. Må lycka och glädje följa dig i alla dina dagar.

Anette



Släktled (namn som ogifta): 
Johan Petter Lundeberg 1767-1816 & Hedvig Sofia Conz 1785-1864
August Lundeberg 1810-1885 & Maria Eckman 1815-1902
August Lundeberg 1849-1944 & Brita Bratt 1868-1937
Knut Lundeberg 1893-1981 & Rachel Haegermark 1901-1981
Jan Lundeberg & Gunnel Nachtweij
Ida Lundeberg & Erik Bjurström
Axel Bjurström