Värme.

Idag är det 10 grader kallt. Det är kallt, frostigt och bitande ute. Men det lyser julfrid i fönstren runtomkring. Det lyser varmt och omsorgsfullt. En stjärna, en ljusstake eller röda gardiner. Det lyser julefrid i bygden.

Jag läser om en ny grupp som startats. Som säger, "Tänd ett ljus för de ensamma." Inte mer, bara det. Nej, tänker jag. Det räcker inte. Det är inte tanken som räknas. Det är den krassa handlingen som är det som behövs. Den faktiska hjälpen. Den konkreta inbjudan. Den faktiska omsorgen i den riktiga handlingen. Det är inte bara tanken som räknas.

Att tänka ett ljus utan faktisk handling till en medmänniska är vänligt. Men det är långt ifrån nog. Lyft luren. Gör. Bjud hem. Bjud ut. Tag med. Håll om. Håll i.

Det räcker inte att bara tänka på någon. Något mer måste till. Som i en faktisk handling.

A ....

Den billigaste sporten av alla....

...är ju löpningen, eller hur?

Det är bara att snöra på sig skorna och sticka iväg ut på en runda. Naturen ligger där ute och väntar på oss. Att utforska, begrunda och att finnas i. Det är en av de delar som är så fantastiskt med löpningen. Enkelheten. Närvaron. Man kan springa precis där man är. Nästan alltid. Det sägs vara nästan hur enkelt som helst. Och det är ju faktiskt så. Man kan spana in nya platser och städer nästan hur lätt som helst. Man behöver nästan ingen utrustning alls. Nästan bara ett par jyssta skor.

Men. Hur kommer det sig då att det nu känns som det har blivit lite dyrt? Kostnaden för de nya skorna - igen och igen. Startavgiften till Sthlm och sedan Gävle. Löpar-GPS.en. Spring i backarna i Lissabon. Och sen till Malta. Startavgifter igen - lite här och lite där. Och nu ett löparband för att det var lite kallt ute och vi behöver träna till ett marathon i vintertid. Nu börjar det ju bli en aning dyrt. Var det inte den billigaste sporten av dem alla?

Jo. Det är det. Men som alltid kan man göra sin aktivitet mindre billig, eller t o m dyr. Det är egentligen bara att välja var man kan/vill lägga ribban för sin aktivitet.

Ibland är det det lilla extra som gör saker särskilt gott. Ibland räcker det med det lilla enkla för att göra det gott nog.

Var sak har sin tid. Och man ändrar sig en aning allt eftersom. Säkert ändrar vi oss igen. På väg genom livets äventyr.

Löpningen är i varje fall fantastiskt god. Riktigt plågsamt god.

A ....

Löpning och vila...

Ja, Susanne. Det är bara löpare som förstår. Drogens makt. Hur det är att sticka ut och springa. Njutningen. Och känslan sen. Som tillför i mängd.

Men, Susanne. Vila är viktigt. Men inte nödvändigtvis när andra tycker att du springer för mycket, utan när din kropp kräver en återhämtningsstund. Så - en till tre dagar i veckan får/kan användas till vila. Tre som max. Gärna mindre. Men det är ju just löpningen som är det fantastiska. Vilan är mer ett nödvändigt ont.

Låt inte soffliggarna bestämma din vilostund. Låt löpningsendorfinerna fånga dig. Minns. Känn känslan. Njutningen.

Vila är uppbyggnad. Vilan är nödvändig. Men - vi behöver inte vila oss i form. Det är löpningen som gör att vi mår väl. Det är löpningen som gör att vi känner oss glada, starka och pigga - på g. Vilan bygger upp, men inte utan löpningens ständigt återkommande pass.

Jag fick häromdagen en bunt tidningar från Marathonsällskapet. Man blir riktigt glad av sådan läsning. Men får helt enkelt lust att springa mer. Där står om löpning. Nära och långt bort. Där står om plågor som vätskebrist och vätskeöverskott, skav och blåsor. Och där står om löpningens njutning. Man kan riktigt känna den. Hur plågsamt gott det gör. Där står om kort, långt och ultralångt. Oftast inte så snabbt, men långt. När man själv är löpare så tillför det verkligen att läsa om, att prata om och att faktiskt göra. Tillsammans och själv. Det är underbart härligt. Plågsamt roligt. Jag längtar till jag kommer på att jag skall springa ultralångt, som mer än marathon. Jag är nog på väg dit, men är inte där riktigt än. Men jag skulle ju vilja. Helt enkelt.

Övning ger färdighet. Vill vi bli duktiga på att springa är det det som gäller. Igen och igen.

Så. Ut i spåret, skogen eller spring efter vägen. Ut och spana efter gris, rådjur och skogsfolk. Ut och titta på flanerarna i staden. Ut och varva runt i parken. Oavsett var du springer. Gör det i din takt, på ditt sätt - i syfte att må bra, bättre och bäst. Övning ger färdighet. Så - det är just det vi skall göra.

Susanne. Jag blir glad när du skriver att du springer. Jag blir riktigt glad. Fortsätt så. Igen och igen. Skriv och gör. Framförallt - spring och må väl. Och - varmt lycka till på Sylvesterloppet på nyår! Jag håller tummarna. Stenhårt.

Anette Grinde

På färd på Gotländska vägar....

Det blev verkligen alldeles underbart fantastiskt. Så där osannolikt fint.

Det var sommaren 2005. Jag tog mitt mc körkort. Jag var ny och alldeles novis. Jag köpte, med hjälp av proffskunskap från en fantastiskt vänlig vän, en motorcykel. Tung, men ändå ganska lätt. Jag köpte en Virago. Den var röd och den var fin.

Sedan träffade jag en annan fantastisk vän. Som jag inte kände då. Än. Men som jag känner desto mer nu.

Med mod och glädje. Med nyfikenhet - drog vi tillsammans till Gotland. Utan att veta så mycket om varandra. Där fann vi fantastiska vägar och vyer. Vi fann fina boenden och lagade fantastisk mat i solnedgången på stranden. Vi klarade våra kvällar utan sällskap av de 100-tusentals turister som fanns på ön. Vi var istället alldeles ensamna. I fantastisk natur.

Vi var ensamna bara vi - tillsammans med fantastisk mat och dryck. Och vackra solnedgångar i ljumma kvällar. Kväll efter kväll. Som i bättre och bätte. Som nästan osannolikt. Jag minns det tydligt. Med glädje och lycka kvar i varje tanke.

Gotland har fantastiskt vackra små hörn och platser. Dit skall man åka med någon man tycker om. Eller - för att finna något att tycka om. Dit vill jag åka strax igen.

Anette Grinde
Sthlm/Sundbyberg 09 12 21

Sommartider och maskrosor ligger lite långt....

...från vårt halvklot just nu. Men visst kan man längta. De senaste dagarna i Sthlm har varit kalla, vita och väldigt halkiga. Där jag har varit har det faktiskt varit vitt och inte det vanliga smutsgråiga. Det vita är vackert, om än lite besvärligt eftersom snöröjningen är ett svårt kapitel i den stora staden.

Ja, visst kan man längta till värme, sommartider och vackert gula maskrosor - men visst är det gudabenådat vackert med den vita snön? Det lyser upp, när det inte blåser småspik (eftersom man då nästan måste blunda eller i varje fall dra ner scarf eller mössa långt ner mot ögonen).

Det lyser upp både omgivning och humör. Ljuset är värdefullt. Det blir helt enkelt mindre svart.

Jag hoppas att ljuset stannar över hela jul- och nyårshelgen. Med lite lagom kyla och utan småspik yrande i luften. Sommartider och maskrosor får nog anstå ett tag.

Först skall vi äta gott, umgås med nära och vänner, åka skidor, springa i halkig snö, göra snögubbar och baka pepparkakor, fira Jesu födelse och ett gott nytt år, fasta - några kanske med semlor i högsta hugg, fira påsk och känna vårens ankomst.

Var sak har sin tid. Just nu är tid för att fira jul. Låt oss hoppas på en vit jul. En vit och en riktigt vänlig jul. Med frid och vänlighet i sinnet.

Anette Grinde
Sthlm/Sundbyberg 091218

Naturvårdsverket meddelar att man inte får tvinga skidåkare ...

...att betala för att åka i naturen. Avgift får bara tas ut om det rör sig om en anläggning. För detta krävs t ex att skärskilda investeringar har gjorts och att området är inhägnat. Det går för övrigt bra att ta betalt för dusch, bastu och parkering. Det tillhör ju inte allemansrätten.

Ja. Vår allemansrätt är ovärderlig för vår möjlighet att nyttja naturen. Detta får inte avgiftsbeläggas. Det måste finnas natur som är tillgänglig för alla. Oinhägnad. För alla - oavsett inkomstnivå och förmögenhet.

Vår natur och vår allemansrätt är unik. Den får inte tummas på. Den får inte inskränkas genom murar, tomtgränser och byggnationer ner till stränderna eller med staket och avgifter som hindrar på annat sätt.

Om Mora inte har råd att låta skidspåren komma alla till del är det tveksamt om de skall byggas. Särskilt om de ligger i ett naturreservat.

Må rättsinstanserna tala Mora till rätta.

Anette Grinde

DN 26/11 & 17/12 2009.

17/12 - 2009. Det talas om klimatmötet i Köpenhamn.

Det talas om ett klimatmöte med stora förväntningar. På resultat.

Världen tror, önskar och vill ha överenkommelser som gynnar världens väl - men verkar inte riktigt vilja lägga det riktiga krut som krävs. Någon annan skall börja. Eller lägga mer. Krut.

Kanske är det, som vanligt, någon annans ansvar. Men hur skall det egentligen gå till om vi alla inte hjälps åt och faktiskt gör. Inte pratar - utan gör. Även om någon annan gör lite mindre. Det viktiga är ju vad just du gör. Eller jag.

Tänk om...
Vi slutar att åka så mycket bil, vi åker mer med allmänna kommunikationer som tåg och buss, vi överväger med allvar att reducera vårt köttintag och vi väljer absolut en mindre materialistisk tillvaro. Vi slutar spy ut avgaser från miljöförstörande bilar och fabriker. Vi tar om hand det vi producerar. Som skadar och förstör. Med mera. Med mera.

Tänk om...
Vi hjälper människorna i fattiga länder så att de inte behöver laga mat över öppen eld, och vi bistår i uppgiften att få världens folk att spara på världens skogar. Med mera. Med mera.

Solfångare. Promenader. Vegetarisk kost. Sopsortering. Kompostering. Samåkning - i miljöbil eller med allmänna kommunikationer. Inte med flyg. - som bara något av allt det vi kan göra. Var och en. Med mera. Med mera.

Hur tog sig de 110 regeringscheferna till klimatmötet i Köpenhamn egentligen?

Valde de en klimatsmart väg, tro? Det måste de väl ha gjort. Eller?

Anette Grinde

.. Psss ..

har ni läst Naturskyddsföreningens reklam?

Den säger t ex;

"... Om 7% av Saharas öken täcks med solpanelser,

skulle det tillfredsställa hela jordens energibehov..."

Hmmm...Till dess att Saharas solpaneler kommer upp, känns det jysst om du

och jag drar vårt strå till stacken - med det vi kan, när vi anstränger oss lite...

.. gärna lite mer än bara lite grann...

DN

Ja till Livet...

Jag lyssnade i morse (15/12 2009) till en (radio)diskussion om en maillista som Ja till Livet startat för sjukvårdspersonalens behov av samtal efter aborter utförda i arbetslivet. Ja till Livets ordförande Gunilla Gomér förde Ja till Livets talan. Sjukvårdsrepresentanten i programmet protesterade stort. Vilket kan te sig alldeles obegripligt. Det är inte helt osannolikt att där finns mången sjukvårdspersonal som helt enkelt tycker att det är fel att utföra aborter - även om lagen tillåter ingreppet och även om de måste i sitt yrke. Det är inte helt osannolikt att där finns mången personal som finner det påfrestande och därmed behöver tala om saken. Om/när den inte kan talas om på lämpligt sätt på arbetsplatsen, så bör det finnas andra forum för detta.

Om listan är en samtalsmöjlighet så känns den bra. Men - är mail ett bra sätt att bearbeta trauman? Jag hoppas att sjukvården tar hand om de sina, så att de kan tala om och bearbeta det som kan upplevas som besvärligt i arbetet - även om det tillhör arbetets uppgifter och måste göras.

Ja till Livet bör berätta om sena aborter (var går gränsen mellan när man kan ta bort ett barn och när man kan rädda ett barn som föds för tidigt), könsaborter (t ex bortval av flickor) och om åldersproblematik i aborter (- som att många ungdomar använder aborter som preventivmedel). Lär människorna att ta ansvar för sitt umgänge och de konsekvenser detta medför. Att inte "hoppa i säng" utan skydd och omsorg om varandras känsla och hälsa. Ett barn kan ibland bli till med lätthet. När det väl är gjort träder ett mycket stort ansvar in. Ett ansvar för sitt liv, sin "medbrottslings liv" och ett annat - alldeles oskyldigt - liv.

Ja till Livet, sjukvården, skolan och alla andra instanser i samhället som känner ansvar för att informera bör just informera och tala om vikten av skydd, insikten om att ett liv är ett liv och att ett barn inte är något som bara skall "tas bort". Informera om vikten av att använda det som användas bör - för att inte behöva använda sjukvården för att ta bort ett liv. Sådant kan vara skydd, vett och omsorg om sig själv och den man är tillsammans med. Ett barn kan skapa en ofantlig lycka. Det förtjänar allvar från början till slut. Från alla parter.

Använd inte abort som preventivmedel. Det finns andra sätt att undvika en graviditet som är oerhört mycket bättre. Tänk till innan, så behöver inte lag och rättigheter användas. Även om lag och rättighet finns, och ibland är riktigt bra, så skall/bör den ju inte användas mer än nöden verkligen kräver. Med ansvar i din livsstil riskerar du inte att behöva släcka ett liv. Du riskerar inte heller att utsätta dig själv och någon annan för en påfrestning som är alldeles onödig. Tag ansvar för dina handlingar. Tänk till. Innan.

Anette Grinde

Ett viktigt göra före nyår....

Pensionsförsäkring verkar vara ett årsskiftesgöromål. Det är många som funderar kring detta i nyårstid. Och - om du skall göra detta, se till att du gör det innan nyår och inte strax efter. Till nästa år, se till så att du börjar dessa funderingar redan i januari. Det finns helt enkelt ingen anledning att detta bara skall vara ett årsskiftesgöromål. Lite mer tanke och engagemang kan krävas. Året runt.

Från och med inkomståret 2008 har möjligheten begränsats till att göra avdrag i inkomstslaget tjänst med max 12 000 kronor (i stället för som tidigare ett halvt prisbasbelopp med tillägg av 5 procent av tjänsteinkomst mellan 10 och 20 prisbasbelopp). Har du en anställning är det värdefullt att se till att din arbetsgivare betalar en tjänstepensionsförsäkring. Förhandla kring detta med din arbetsgivare.

Om du har inkomst av aktiv näringsverksamhet har du från och med inkomståret 2008 rätt att göra avdrag med 12 000 kronor plus ett tillägg på 35 procent av inkomsten. Tillägget kan uppgå till högst 410 000 kronor för inkomståret 2008 och 428 000 kronor för inkomståret 2009.

Ett viktigt göra före nyår är att läsa och begrunda den nya kassaregisterlagen. Ett certifierat kassaregister ska beställas före nyår. Skatteverket påminner nu företagarna som omfattas av kassaregisterlagen att beställa sina certifierade kassaregister före nyår. Lagen gäller företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning - vilket ju är riktigt många. Notera att där finns risk för dryga avgifter om du inte följer lagens bestämmelser. En kontrollavgift på 10 000 kr kan dyka upp tillsammans med Skatteverket, om det vill sig lite illa. Skatteverket planerar helt enkelt ett stort antal kontrollbesök. Så risken är inte försumbar att råka ut för denna avgift. Fortsätter du att fela kan kontrollavgiften dubblas. Det känns helt enkelt lite ont, och onödigt kostsamt.

Och sedan är det precis som vanligt så att julbord till kunder till höger och vänster inte är avdragsgillt. Det riskerar att falla under personlig generositet. Julklappen till kunden likaså. Personlig generositet är helt enkelt inte särskilt avdragsgillt.

Däremot kan representationsmiddagen i samband med en affärsförhandling vara avdragsgill - med maximalt 90.-(+ moms)/tillfälle och med syfte att inleda eller bibehålla en affärstransaktion. Väl förklarad i tanke, handling och i räkenskaper. Kan, är inte samma sak som är. Den kan vara avdragsgill - om rätt förutsättningar är för handen. Med ett jysst kvitto och en korrekt bokföring därtill.

Anette Grinde

Så underbart det är. Med stolthet och glädje....

Häromdagen berättade min sambo att hans väns hund vunnit har-sm. Han tyckte att jag skulle fota och skriva en rad om detta. Tiden var knapp, men några bilder hann vi med. Diplom och pokal togs fram, liksom vinnarens väst för hund och husse. Det pratades och logs, det riktigt bubblade guldstjärnor om sällskapet.

Så underbart roligt det är att se glädjen och stoltheten. Att se värmen och glimten i ögonvrån. Att se omsorgen om den eller det man tycker om.

Hundens husse riktigt pös av stolthet. Och hunden själv smittades av glädjen. Den kunde nästan inte stå stilla.

Vi andra - fyra personer - smittades också av glädjen. Det gick liksom inte att låta bli.

Så underbart det är. Med stolthet och glädje.

Låt oss alltid uppmuntra detta. Låt oss aldrig kväva vår nästas glädje.

Låt oss smittas istället. Låt oss vara med, delaktigt aktivt, i våra medmänniskors glädje.

Mer och mer! Ju mer desto bättre.

Anette Grinde

Dolly vann drever SM i harjakt!

Aldermyrens Dolly tog storslam och vann harhunds SM 2009. Stockholms Dreverklubb stod som arrangör. Med diplom och en skimrande välputsad pokal pustar nu Dolly ut i Bredsättra efter en nosande och jagande dag (den 4 december 2009) i vackra Roslagen. På jakt efter hare, och inget annat än hare - på rätt sätt, med rätt uthållighet och utan att stirra på annat än just det lyckades Dolly med just det som husse så hjärtligt längtat efter. Att stå högst på pallen, stolt och glad vid hundens sida.

För att klara detta bedrift krävs goda anlag och ett tåligt sinne. Det krävs en god tränare, som i stolt, kunnig, uppmuntrande och trägen. Det krävs en riktigt god nos och det

krävs att man är riktigt nätt och rask. Det krävs därtill åtskilliga timmars träning. Inte lite då och då. Utan väldigt mycket mer. I ur och i skur. I sol och i snö. Med glädje och med munterhet på ängar och över stock och sten.

Roslagen är ett perfekt övningsområde. Där finns djur och där finns natur. Där finns skog, äng och sjö. Där finns harar runt om i bygden. Just så, som det skall vara. Aldermyrens Dolly, med Leif Floge som följeslagare, är ofta ute och nosar efter hare. Dolly lyssnar noga efter Floges instruktioner att inte intressera sig ett dyft för de rådjur som finns i trakten. Det är bara harens skutt och tvära kast som får fånga Dollys intresse. Allt annat är helt enkelt förbjuden mark.

Dolly är 6 år gammal och har tränats i ca 5 ½ år. Ett idogt nosande i markerna runt Bredsättra och på andra platser, på träning, tävling och i jakt har skett genom årens lopp. Som goda kamrater har de gått i markerna. Som vi nu kan se - ger övning färdighet. Som goda kamrater har de nu nått ett av sina mål. En fin utmärkelse och en fin pokal för hyllan därhemma.

Nöjda och glada. Med en SM pokal i hyllan njuter de nu i höstrusket i Roslagen. Som grädde på moset får Leif Floge och Aldermyrens Dolly delta i Landskampen i Finland 2010. Detta tack vare det fina resultatet i detta SM.

Nu väntar fortsatt träning och fostring. Det vankas en massa nosande efter hararna i bygden. Utan att ge upp i förtid eller att sukta efter annat. Nu är Dolly och Floge på gång. Mot nya utmärkelser i nosandets, smygandets och jaktens ädla konst.

En vacker hund, med en fantastisk nos och ett helt rätt sätt får beröm, diplom och pokal.

Ord & Bild; Anette Grinde

Publicerad i Norrtälje Tidning 2009-12-15

Elsa Nr 4 - 2009

Världsböndagen - första fredagen i mars 2010 - är förberedd av kvinnor i Kamerun. Temat är "Låt allt som lever och andas prisa Gud."

Världsböndagen är en gemensam bönedag, världen över. En gemensam samling, över ett gemensamt tema med bön och stöd till aktiv bildning för kvinnor - och därmed också till barn, män och familjer. Utbildning för kvinnor skapar bättre förutsättningar för helheten. Det skapar mindre fattigdom, bättre hälsa och bättre förutsättningar för fler. Utbildning för kvinnor skapar mervärden ur många perspektiv.

Världsböndagen bidrar till utbildningsstipendier till kvinnor. 140 kvinnor från 21 länder fick del av den svenska kollekten från Världsböndagen 2009. Det skapar skillnad för dessa kvinnor - och för många i deras närhet.

Detta kan du bidra till. Som en enkel, men väldigt värdefull gest, kan du bidra med din aktivitet, din närvaro och ditt bidrag i kollekten denna dag. Du kan också bidra med uppmärksamhet till dagen, genom att skriva om den, genom att tala om den, genom att vara delaktig i arrangemanget i just din stad. Arrangemanget finns - kan finnas - i varje stad och by i vårt land. Genom gemensamma arrangemang mellan kyrkorna på orten skapas mervärden. Tillsammans. Och hela kollekten går till kvinnor i världens fattigare kvarter.

Från böndagskommittén - via Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd - kan du beställa materialet för 2010. Där finns t ex en cd-skiva med bilder och texter från Kamerun liksom även vykort och foldrar med information. Där finns också människor att fråga om du undrar över något mer.

Engagera dig för människorna som har det svårt i världen! Det finns många bra sätt att engagera sig. Att bistå med bön, uppmärksamhet och bidrag till utbildning för kvinnor i världen är ett sätt - och i mitt tycke ett riktigt bra sätt.

Anette Grinde

Lissabon. En vacker stad.

Där fanns kullar, spårvagnar och bergbanor uppför branterna. Där fanns långa uppförslut.

Vi åkte dit en fredag och åkte hem igen på tisdagen. Vi fick några fina dagar i denna stad. Vi bodde väl, vi åt gott och vi trivdes. Tillsammans. Det är helt enkelt trevligt att åka bort några dagar ibland. Att göra något lite roligt och att utmana sig en aning.

På fredagskvällen boade vi in oss i vårt närområde, som egentligen bara var ett hotellområde. Inte så mycket mer. Vi åt en god middag och knöt oss tidigt.

På flyget konstaterade vi att det fanns några fler svenskar med samma ärende till Lissabon som vi hade. Vi mötte dem igen vid tunnelbaneuppgången på lördagsmorgonen och löste tillsammans uppgiften att köpa tunnelbanekort.

Vi löste vårt kort och gav oss i kast med att ta oss till Estadio 1° de Maio. En god karta, tunnelbana och en kort promenad tog oss dit vi skulle. Utan konstigheter. Vi löste där ut våra nummerlappar och tidtagningschips och roade oss med att konstatera att vi båda var anmälda som dam, fast det nog skulle vara som en dam och en herre. Lite fel blev det visst i vår anmälningsfas innan avfärd. Det gick att lösa, sade arrangörerna på plats.

Vi konstaterade också att vi hade haft väldigt fel i vår tanke kring hur banan gick. Vi trodde helt enkelt att starten var ca 5 km ifrån den plats där den i verkligheten var. Det hade kunna bli hur tokigt som helst. Som lärdom får vi vara noggrannare nästa gång. På pluskontot får vi räkna att vi klurade ut detta i tid.

Resten av lördagen vandrade vi på stadens gator och torg, nere i de centrala delarna av staden - med gränder och branta stigningar. Vi förundrades över de fantastiska trottoarerna, med små plattor/stenar lagda överallt, på varje torg och på varje trottoar. Halt vid regn - men vackert, ja, ack så vackert.

Starten för vårt halvmarathon på söndagen gick nere vid Praca do Comercio - inte långt från kajen mot Rio Tejo. Starten var trång och tyvärr utan tidtagningsmattor. Arrangörerna valde bort att serva halvmarathonlöparna och lade sitt krut på helmarathonlöparna i stället. Synd och tråkigt, för oss som sprang halvan. Nåväl - starten gick och sedan gick loppet ca 5 km västerut, med vändning och lika långt åter - innan vidare färd efter kajkanten ytterligare ca 5-6 km bort mot nordost. Plant.
Lite motigt i vinden, men plant och platt.

Sedan började stigningen. 80 meter höjdskillnad på de sista ca 5 km. Drygt. Tungt. Som 5-6 Västerbroar direkt efter varandra. Nästan utan vila emellan. Ja, vi har verkligen inte varit med om maken förr.

Här gällde det att resonera med sig själv. Att inte ge upp när pinan var stark. Vad gör några uppförskilometer när man ändå håller på? När man nu ändå klivit in i denna "lek", så kanske man leken får tåla. Att inte ge upp - utan riktigt ta sig upp för hela den långa backen, blev målet för stunden. Efteråt kan man förundras över att man faktiskt ens tänker tanken att ge upp, att gå några steg. Ja, så kan det bli, när tröttheten slår till. Men - hade man stannat, om så bara för att ta några få promenadsteg, så hade det nog varit alldeles omöjligt att få fart på steget igen.

Vi härdade. Och vi gladdes över detta. Vi hade verkligen inte glatt oss om vi istället hade valt att gå en bit. Det hade vi bittert ångrat efteråt. Tiden blev väl inte så perfekt, men känslan var god över att vi deltagit och att vi inte gav upp i de låååånga backarna.

Servicen i arrangemanget var inte riktigt god. Men - nej, nu skall vi inte klaga. Vi skall snarare glädjas över de goda arrangemang vi har därhemma. Det vi har att jämföra med. Därhemma. Där även de små tävlingsarrangörerna ute i bygden gör fantastiskt fina arrangemang. Det kan vi verkligen glädjas åt.

Och - nog är det så, att detta gör vi gärna igen. Springer i Lissabon. Kanske blir det ett marathon nästa gång. Eller också blir det ett halvmarathon igen. Vi får helt enkelt se.

Måndagen tillbringades med ett stillsamt turistande i staden. Vi vandrade i de vackra gränderna. Vi förundrades över trottoarerna, kyrkorna och husen. Vi fikade på små caféer. Vi roades av mängden människor på stadens gator och torg. Vi fann god mat och dryck att inmundiga. Vi åkte spårvagn och bergbana. Det blev ganska många steg i den vackra staden - och vi var helt överens om att hit åker vi gärna igen.

Lissabon kan helt enkelt rekommenderas ett besök - ja, dit åter vi gärna igen.

Nu skall vi reflektera och begrunda. Jag längtar redan till vår nästa resa. Någonstans i världen. Helst gärna med springskor på.


Ord & Bild - Anette Grinde

- (Metro) Tunnelbana, buss, spårvagn - 4 Euro för 24 timmar.

- Taxi från flygplatsen till centrala Lissabon - ca 7 km - ca 10 Euro.

- Lisboa Card - 24 timmar - Vuxen 16 Euro inkluderande mängder av fria aktiviteter, metro, museer och mängder av rabatterade erbjudanden.

- Lisboa Card finns också för 48 timmar (27 Euro) eller 72 timmar (33,50 Euro);

- Temperatur i början av dec = ca 15 behagliga grader.

- Flyg, boende (del i dubbelrum fredag-tisdag) och start i halvmarathon - ca 4400 Skr/person.

Adventskonsert i Sthlms Stadshus ....

Vi lyssnade in årets Advent i Blå Hallen i Stockholms Stadshus. Till fantastiskt vackra toner och en påhittig programvärd/dirigent (Bo Aurehl) njöt vi en del av lördagskvällen i den stora staden. Det är onekligen trevligt med små utflykter på roandekontot ibland.

Stockholm Singers, Kammarkören Svenska röster, Stockholms Musikgymnasiums Kammarkör och kör från Stockholms Musikgymnasium - tillsammans med solisterna Josefin Nygren och Michael Blomqvist sjöng fantastiskt vackert sånger som t ex Hosianna, Bereden väg, Let it Snow och Cantate Domine. Dirigenterna (Helene Stureborg och Bo Aurehl) gav prov på god dirigenterfarenhet. Musikerna Mats Ericsson på orgel och Joakim Holgerssons Little Big Band med övriga instrument gjorde därtill mycket goda insatser i samspråk med alla vackra röster. Danscompagniet bidrog därtill med dans och rörelser, förutom att de också deltog med sina röster i den stora körsången.

Programvärden Bo Aurehl gav också prov på tanke och lustigheter mellan de vackra tonerna. Publiken fick sig några goda leenden och skratt till livs. Det tillförde gott till evenemangets helhet. Det satte lite extra prägel - på ett klart positivt vis.

Länsförsäkringar Stockholm var sponsor för tillställningen och jag hoppas på en ny föreställning nästa år. Det är gott för kulturen och det är gott för människorna, såväl för de som uppträder och för de som lyssnar.

Detta ser och lyssnar jag med glädje på igen!

Föreställningen i sin helhet var helt enkelt vacker och njutbar.

Anette Grinde

Jag möter då och då...

...en underbar kvinna. Hennes ton är varm och innehåller en stor dos omsorg. Hon talar med utgångspunkt från glädje och hopp. Hon bryr sig om. Hon är nyfiken med en positiv känsla. Det är underbart med människor som sprider glädje omkring sig. Det bygger kraft och glädje också för andra.

Det är bevisat att man mår bättre av glädje än av surmulenhet. Vi kan inte alltid styra vår personlighet eller vårt humör. Men vi kan försöka påverka detta eller åtminstone den ton vi ger mot andra. Vi kan försöka se med positivitet på vår omgivning. Och därmed också sprida en positiv kraft till de människor vi möter. Det tillför. Till andra och till oss själva.

Ur en utomståendes perspektiv kan man förundras hennes glädje - eftersom hon är ständigt bunden till sin säng och helt i behov av assistenter för allt hon behöver göra.

Varje gång jag tänker på henne blir jag glad. Jag blir glad för att få vara vän med en så fantastisk människa. Jag avundas hennes starka förmåga till glädje och omsorg. Hennes styrka. Hennes ton vill jag bära.

Positiva människor bygger kraft. Vi bör alla hjälpa varandra att vara positiva människor. Någon säger - håll dig borta från "hinktömmare", dvs sådana som dränerar dig på kraft. Men - kanske kan vi istället försöka hjälpa varandra att bli positiva människor. Att tillföra kraft till varandra, så att vi inte är eller blir hinktömmare för varandra. Utan istället bidrar med kraft och omsorg till varandra.

Låt oss tillsammans göra alla "hinktömmare" till positiva människor - för mer kraft och omsorg i vårt samhälle.

Låt oss alltid bära en positiv ton till våra medmänniskor.

Anette Grinde

Anna Bertilsson, Blidö - Norrtälje Tidning 24/11 2009

Jag tycker att din idé och tanke var god.

Det känns självklart att kyrkan skall stödja Norrtälje kommun att ta emot ensamkommande flyktingar, såväl barn, ungdomar som vuxna. Omsorgen om människorna är en stor del av kyrkans roll. Omsorgen behövs - såväl om flyktingbarnen som om de som beslutar och genomför.

Ingmar Wallén (m) håller säkert med om det även om han i kyrkorådet valde en annan väg. - Men kanske har du ändå sått ett frö i hans hjärta.

Du skriver också; "Men jag hade nog insett från början att kyrkorådet känner att de har andra och större uppgifter". Oj - tänker jag då - glöm inte att störst av allt är kärleken och omsorgen om din nästa. Om du tror att ditt kyrkoråd har glömt det, så hoppas jag att du påminner dem om det.

Ditt samtal med Åke Malmström (kd) kanske förde ditt engagemang vidare. Kanske var det det som gjorde att du skrev din insändare till Norrtälje Tidning. Det var bra - att du inte gav upp, att du försökte igen, på ett nytt sätt, och att du skrev om din tanke. De orden skapar nu tankar hos fler. Det sår frön i fleras hjärtan.

Självklart skall kyrkan stödja kommunen i sitt ansvar för flyktingbarnen. Det ska också alla vi andra - med omsorg i hjärtat.

Anette Grinde

Publicerad i Norrtälje Tidning - 2009 12 02

På schemat står det kurs...

Vi talar om arbete i styrelse och valberedning - med fokus på den ideella föreningen och med omsorg om de ideella krafterna.

I nästan varje styrelse finns det någon eller några personer som är osäkra på sin roll eller som inte riktigt kommer igång med arbetet i sin styrelse. Det handlar t ex om att dela med sig av sitt engagemang och av sin kunskap, det handlar om att fråga och att lyssna på varandra och det handlar om att ta för sig tillsammans med resten av gruppen - i olika mått, i olika tid och med en ständig omsorg om varandra. En styrelse är helt enkelt en grupp som skall fungera väl tillsammans. Om detta talar vi på denna kurs.

Kursen kan ses som en introduktion för de personer som nyligen klivit in i den nya styrelsen inför årets arbete - vad krävs och vad är innebörden, hur ser vi på styrelsen arbete och vad/hur måste jag göra för att det skall bli rätt?

Kursen kan också ses som en påminnelse och förnyad lärdom för de i en befintlig styrelse som inte riktigt hittat rätt, eller kanske för en krets i organisationen som kan vara möjliga styrelsekandidater för insikt om vad det kan innebära att sitta i en styrelse. Ibland har valberedningen problem att finna kandidater till styrelseposterna. Kanske är det information och känsla för uppgiften som saknas? Vad skall jag fråga efter när jag får en fråga om ett styrelseuppdrag? Vilka frågor skall jag ställa när jag skall söka ledamöter till vår styrelse? Om detta talar vi på denna kurs.

Så. På styrelsekursen talar vi t ex om….

Vad innebär det att sitta i en styrelse!
Uppgifter och ansvar
Arbetsfördelning
Ekonomi
Arbetsgivaransvar
Glöd och engagemang
Vad måste jag göra - och vad vill jag göra när jag sitter i en styrelse.
Varför är just du tillfrågad för denna styrelse och/eller varför har du valt att tacka ja till att sitta i denna styrelse? - eller varför har du valt att tacka nej till att sitta i den styrelse du fått förfrågan om att sitta i?
Vad gör valberedningen egentligen?

Nästa kurs är den 20 januari 2010, kl 1800-2100 i Norrtälje. Passar inte detta bygger vi gärna en kurs just för din förening - för bara den eller kanske tillsammans med annan förening i närområdet. På plats hos er eller på plats hos oss.

Vi är minst 8 personer och maximalt 15 personer på varje kurs.

För frågor och anmälan - kontakta; info (at) foretagshuset.net

Jag läser en insändare i DN ...

... skriven av Jan Larsson och publicerad i DN fredag den 20 november 2009 ... om att lysa med telefonen för att visa busschauffören att man står vid busshållplatsen i mörkret. Insändarskribenten skriver att det inte är kul att använda reflex.

Så sorgligt det är. Reflex är en livförsäkring och en upplysning till medmänniskorna att man finns där. Höstens mörker är obönhörligt. Människorna som vandrar i mörkret, såväl på landsbygden som i staden, syns knappt alls och det är farligt för såväl de som vandrar som för bilisterna. Ingen vill köra på någon, men ibland händer det. Ofta för att människor faktiskt inte syns. Det vill vi gärna undvika.

Reflexen behövs såväl i staden som på landsbygden. Mörkret finns också i staden. Även i Sthlm blir girarna nödvändiga. Bara för att människorna tror att de syns av alla. Det gör de förstås inte.
Med reflex syns man bättre. Det skapar förutsättningar för en tryggare trafik. Med reflexväst syns man ännu bättre. Med reflexväst syns man helt enkelt. Det är en enorm skillnad att möta en människa i en reflexväst i jämförelse med en människa med en liten reflex eller en lampa. Det skapar en otroligt mycket större trygghet i trafiken. För båda parter.

Jag vill verkligen inte köra på någon. Om jag vore busschaufför skulle jag inte heller vilja missa mina passagerare, men vad hjälper det när de inte ger sig till känna i mörkret.

Jag undrar - vad har egentligen "kul" med vikten att synas att göra?

Visa omsorg om dig själv och om din nästa. Bär reflexväst när du vandrar utomhus i mörkret.

A ....

Rotavdrag....

Jag läser i tidningen Byggaren - nr 7/2009 - om Rotavdrag. Jag finner artikeln "orolig", som i onödigt oroande och onödig. Den drar i trådar som inte finns och inte är tänkt - utifrån den lagstiftning vi har.

Rotavdraget är tillräckligt dumt som det är, med fakturamodellen som lägger en hög administrativ börda och ibland svåra skattemässiga bedömningar på företagarna. Företagare som är hantverkare, som i fantastiska görare, och inte administratörer och skattemänniskor ut i fingerspetsarna.

Artikeln i Byggaren talar kring att Skatteverkets möjliga diskussion kring om hantverkarnas skatteskulder kan dras mot Rotavdraget som skall betalas ut. Skatteverket är ingen lagstiftare och kan inte fatta det beslutet, men om lagstiftaren ens tänker den tanken så är det ytterst tragiskt. Rotavdraget är, som sagt, redan outsägligt dumt med ansvaret och bedömningar lagda på företagarna.

Vad gäller betalningskvittningen så är rotbeloppet en del av intäkten i företaget. Det är inte ett beräknat skattebelopp. Av rotbeloppet kan inte avgöras överskott, skatt eller tillgängliga medel för betalning av skulder. Detta kan bara avgöras med utgångspunkt från beräkningen i bokslut och inkomstdeklarationer - och med ett beslut om ansvar, fastställda skattebelopp och med kännedom om faktiska tillgångar.

Rätt skatt skall betalas, ja. På rätt sätt och i rätt tid. Men inte genom att Skatteverket tar in intäkter direkt genom ett betalningssystem. Då har läget igen dragits för långt och det ömsesidiga förtroendet för systemen drabbas på nytt.

Systemet för företagarna skall vara lätt. Det skall vara svårt att göra fel, men det skall vara lätt. Reglerna får inte utgå ifrån att företagarna är oärliga, men det skall vara svårt att göra fel.

För övrigt är ROT-avdrag ett bra avdrag, men det är fel att lägga administration och bedömningar för privatpersonernas yrkanden i företagarnas knä. Och det är definitiv fel att tänka indrivning i de termer som Byggaren reflekterat kring.

Anette Grinde

Dömd - under utredning? Har vi rätt att välja bort företagare för att vi inte tycker...

att de faller under rätt moral? Har kommunala politiker rätt att välja bort personer eller företag för att någon utreds? Är inte domstolen den som dömer?

"Fastighetsägaren är under utredning misstänkt för en rad brott som kan ge upp till fyra års fängelse. Min uppfattning är att vi med kommunala medel inte varken skall köpa eller hyra av en sådan fastighetsägare. " - säger Hans Stergel, Ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Norrtälje.

Det vore fint om vi kunde välja bort att gynna skurkarna i vårt samhälle. Men - vem bedömer vem som är skurk?

Nej, herr Stergel. Nu tycker jag att du är ute på tunn is.

När politiker och kommunens företrädare talar om vilka vi skall handla av i den kommunala förvaltningen måste utgångspunkten vara objektivt fastställda fakta. F-skatt, frånvaro av skatteskulder, registrerade företag, lämnade deklarationer i rätt tid och ordning - är exempel på objektivt fastställda fakta.

En personlig bedömning om vem som är skurk eller inte tillhör inte ett objektivt fastställt fakta, när det inte finns en lagakraftvunnen dom - det bör även herr Stergel känna till.

A ....

Kommer KD att överleva valet i höst?

Jag vet inte vad KD i min hemtrakt gör. De syns aldrig. De svarar inte. De bjuder inte in. De har inte någon hemsida. Och de har inte några utskick.

De har upprättat felaktiga handlingar till sitt årsmöte i våras - och på frågor kring detta har ännu inte svar erhållits, eller nya korrekta handlingar upprättats. De fick oxå kritik av revisorerna för brister i kommunikationen.

Vi ser nu oxå opinionsmätningar som ser oroväckande ut. KD i min trakt kommer nog inte att överleva. Kommer KD i stort att överleva? Om inte - vad händer då med alliansen och den borgerliga valsegern?

Vilka krav ställer KD centralt på KD lokalt?

A ....

Vad gör du idag ....?

En miljard hungrar läser vi i dagens DN till frukost. Jag mår illa av orden och jag mår illa av bilden. Bilden är stark. Avskyvärd. Faktumet är än mer avskyvärt. Vi har ett stort överflöd i många av världens länder. Och en fruktansvärd missär i andra. Vi har människor som badar i rikedom. Och vi har andra som inte kan gå i skola, inte har mat för dagen och inte har några rättigheter alls i sina liv. Detta har vi - trots att vi har fantastiska konventioner om t ex barns rättigheter och mänskliga rättigheter.

Vilket liv väntar barnet på bilden? Vilket liv har kvinnan på bilden? Hur bor de? Hur kan de skapa bättring i sina liv? Finns den möjligheten överhuvudtaget där de bor och i det som de lever?

Vad gör du idag för att världens orättvisor skall omfördelas till goda rättvisor? Vad gör du varje dag för att förbättra situationen för någon i en annan del av världen? Den frågan måste vi ställa oss varje dag. Och svaret får aldrig bli - idag har jag inte tid, jag tar det i morgon. Svaret måste vara konstruktivt och faktiskt? Handlingen likaså.

A ....

Sveriges Turist Förening - söker människor till sin styrelse i Roslagskretsen...

Jag fick ett brev i posten. Från STF - Roslagskretsen. De inbjuder till möte, för samtal om kretsens överlevnad och aktivitet. För engagemang och omsorg från oss medlemmar. Till detta möte skall jag gå. För att se om jag kan bidra med kraft och kunskap till denna förening.

Men jag undrar ändå. Jag har varit med i STF under många år. Jag betalar avgiften. Jag får tidningen. Vi bor på vandrarhem då och då. Jag går nog minus - ekonomiskt - men tycker att det är en viktig förening, och därför bidrar jag med min medlemsavgift. Men - jag har aldrig, under de senaste 20 åren i denna krets, upplevt att kretsen har sökt efter mig, berättat vad som har funnits eller att de har haft något som har fångat mig. Kanske beror det på att jag har varit ouppmärksam och ägnat mig åt annat, eller kanske beror det på att STF Roslagskretsen inte agerat utåt mot alla medlemmar. Eller kanske på en kombination av detta. Oavsett vad det beror på, så är det synd om vår krets måste gå i träda. Och - om risken för detta finns, så är det helt enkelt medlemmarna som måste ta ställning kring frågan om vad just de önskar med och i sin krets. Den nuvarande styrelsen ber om vår hjälp. Och då bör vi hörsamma detta och gå till detta möte.

Vi behöver ställa oss frågan - vad vill vi att STF Roslagen skall stå för? Vad kan vi, var och en, göra för att det skall bli så? Hur kan vi bidra för att kretsen skall finnas, utvecklas och bistå med allt det som föreningen står för?

Vi bodde på Älvdalens vandrarhem i somras, när vi färdades genom landet. Vi hade inte bokat, men fick plats ändå. Där var varmt och torrt, när det regnade lite smått därute. Värden gav oss möjligheten att ställa in våra motorcyklar i det torra garaget. Omsorgen gladde. Det kändes tryggt och bra att våra motorcyklar stod inomhus. Skyddade från väder och eventuella nyfikna fingrar (även om de är väldigt få). Detta skall - som i bör och känns bra - finnas landet över, liksom alla de aktiviteter som finns i de olika kretsarna.

Jag vill att STF skall finnas. Jag vill att STF.s lokala krets i vår region skall finnas. Jag tror att det är viktigt att det finns aktiva människor som vårdar och talar, som aktiverar sig för kretsen. Kanske kan jag bidra. Och kanske kan du bidra. Visst vore det gott om kretsen kan välja en engagerad styrelse på nästa årsmöte?

Häng med på mötet du oxå - det är den 18 november kl 1800 i Roslagens sjukhus samlingssal - Hamngatan 12. Maila till info (at) foretagshuset.net - så får du information av mig om till vem du skall anmäla dig....

A ....

Hur såg livssituationen och vården ut...

...för pojken som våldtog en fem år gammal pojke bara dagar efter det att han släppts på fri fot efter en annan våldtäkt?

Hur såg livssituationen ut för den 16-åriga pojke som upprepar sin fruktansvärda gärning mot små, små barn? Vilken är hans värld? Hur har han präglats av livet? - Om han ett halvår tidigare har våldtagit en 7-åring och släpps ut i det fria utan hjälp och vård? Om han två gånger på kort tid har brukat sexuellt våld mot två små barn? Då hoppas jag innerligt att han nu får hjälp.

Jag hoppas att han får stöd/vård, samtal och rehabilitering för sin skada. Jag hoppas att han kan ges omsorg för att klara ett normalt liv ute i samhället utan risk för sina medmänniskor. Jag hoppas att han inte lämnas ensam - utan visas omsorg och kärlek och god ledning för att klara sitt resterande liv på ett omsorgsfullt sätt.

A ....

På schemat står det kurs...

...om hälsa och välmående.

På schemat står det Kurs! Som berättar om att det är lönsamt att röra på sig. Den berättar för företagare och för anställda om vikten av att röra på sig. Lagom och utifrån de personliga förutsättningarna som var och en har.

Det finns människor som springer marathon. Cyklar Vätternrundan. Och åker Vasaloppet. Det finns människor som promenerar uppför rulltrapporna i stan. Det finns människor som räknar steg. Och det finns andra som simmar en stund. Det finns golfare, hundägare, gympare, spinnare, dansanta glädjefnattare och gymare. Det finns också meditatörer och yogafolk i kvarteret strax där bortanför. Därtill finns det några som cyklar till jobbet eller körar på kvällen.

På schemat står det kurs - där det talas om hälsa. I det lilla och vardagliga, i det stora och fantastiska. I det som ger oss en bättre hälsa. Kursen är för alla - för en god hälsa i ditt företag, i ditt hem och i vårt samhälle.

Har ansvarig ledning i ditt företag förstått vikten av en motions-/hälsotimme? Har de förstått hur lönsamt det är med personal som motionerar och håller sig friska?

Om ja - berätta för mig hur ni gör.
Om nej - låt mig veta vilket företag det är.
Om ja - berätta för andra hur ni gör.
Om nej - låt företaget ringa/maila mig för kurs/föredrag.

Om ja - låt företaget veta att de är fantastiska....


Anette Grinde

Viktiga datum inom kort...

November 2009
2 - Fastighetsdeklaration 2010 för hyreshus ska ha lämnats in till Skatteverket senast den 2 november.
5 - Kvartalsredovisning av momsfria varuleveranser vid EG-handel för juli - september år 2009.
12 - Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för oktober 2009 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. Om ditt slutskattebesked skickats ut i augusti ska din inbetalning av underskott på skattekontot vara bokförd hos Skatteverket den 12 november.

För företag med omsättning under 40 miljoner ska
12 - Inbetalning av moms för juli - september 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som har tremånaders moms)
12 - Inbetalning av moms för september 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som redovisar moms varje månad) 12 - Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto
12 - Skattedeklaration som avser moms för juli - september 2009 ha kommit in till Skatteverket (gäller dig som har tremånaders moms)
12 - Skattedeklaration som avser moms för september 2009 ha kommit in till Skatteverket (gäller dig som redovisar moms varje månad)
12 - Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober 2009 ha kommit in till Skatteverket.

För företag med omsättning över 40 miljoner ska
12 - Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto.
26 - Inbetalning av moms för oktober 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto
26 - Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober 2009 ha kommit in till Skatteverket.

December 2009
1 - Preliminär självdeklaration för inkomståret 2010 ska i vissa fall lämnas in.
14 - Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för november 2009 ska vara bokförd på Skatteverkets konto.

För företag med omsättning under 40 miljoner ska
14 - Inbetalning av moms för oktober 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som redovisar moms varje månad)
14 - Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto
14 - Skattedeklaration som avser moms för oktober 2009 ha kommit in till Skatteverket (gäller dig som redovisar moms varje månad)
14 - Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november 2009 ha kommit in till Skatteverket.

För företag med omsättning över 40 miljoner ska
14 - Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto.
15 - Sista dagen för Skatteverket att skicka ut slutskattebesked till dem som inte fått detta tidigare.
28 - Inbetalning av moms för november 2009 vara bokförd på Skatteverkets konto
28 - Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november 2009 ha kommit in till Skatteverket.

Källa; Skatteverket.se

För övrigt uppmanar jag dig, företagare, att du använder en auktoriserad redovisningskonsult - när du anlitar en konsult för din redovisning i framtiden. Det ger dig god kompetens till ditt förfogande. Och det är nog just det du önskar i ditt företag, eller hur?

Anette Grinde

Brytbröd....med kummin

1 pkt jäst - inte för söta degar
3-4 dl vetemjöl - i lagom dos
2-3 dl grahamsmjöl - i lagom dos
röres samman

5 dl vatten - temperatur mht typ av jäst
olivolja - lite lagom, som lite mindre än en dl. Kanske.
kummin - sisådär en msk

Röres tillsammans - knådas en stund - komplettera med vete/grahamsmjöl tills degen håller ihop och inte är alltför klibbig. Låt den vara len och rar.

Låt jäsa i ca 40 minuter.

Knåda & dela degen i små släta bullar som läggs på en lätt smord plåt, ganska nära varandra.

Låt jäsa i ca 40 minuter.

Grädda i ca 200 grader i 12-15 minuter tills de fått en vacker färg. För lång tid gör dem torra och för kort gör dem helt enkelt inte färdiggräddade.

Låt brödet gärna svalna inbäddat/omslutet av rena handdukar.

Bröd är godast när det är varmt och nygräddat. Njut nygräddat bröd med en kopp te, choklad eller kaffe.

Vill du hellre ha ett lite grövre bröd - så tag lite mindre vetemjöl och lite mer grahamsmjöl. Tag bort kumminet, och använd t ex "brödkryddor" i stället. Gör bullarna lite större och lägg i russin och/eller lin/solrosfrön i brödet. Större bröd kräver lite längre gräddningstid.

Använd det du har hemma. Linfrön. Solrosfrön. Eller andra typer av frön. Russin är oxå gott i frukostbrödet. Kanske oxå lite nötter eller aprikoser. Vetemjöl. Grahamsmjöl. Eller det sista i müslipåsen, som ändå bara är småsmulor och inte riktigt gott i filen. Kall råggröt går oxå bra att lägga i brödbaket.

Prova dig fram. Använd det du har hemma. Nybakat hembakat är mycket godare än köpebröd - och därtill vet du exakt vilka konstigheter du har lagt i. Det avgör du ju helt enkelt alldeles själv.

Anette Grinde

Lätt och gott matbröd

2 dl havregryn (fiber)
5 dl vetemjöl
2 tsk bikarbonat
1 dl grovhackade hasselnötter
1 dl linfrön
1 dl russin
(1 dl solrosfrön)
1 dl lingonsylt
4 dl naturell yogurt
0,5 dl honung (eller kanske lite drygt)

Blanda de torra ingredienserna först och resten sen.
Smörj en brödform.
Värm ugnen till 200 grader.
Gräddas 1 timme i nedre delen av ugnen.
Ingen jäsning behövs
Underbart gott!

Gör....

Varje människa är unik och fantastisk. Det räcker om du är du. Gör dig inte till någon annan.

Var engagerad. Visa att du är engagerad. Sprid ditt engagemang med glädje och omsorg till din nästa.

Se din medmänniska. Se den personens engagemang och uppmuntra detta.

Gör tillsammans. Det är lättare att göra tillsammans. Se varandras kunskaper. Fler är starkare än ensam.

Det behöver inte vara superperfekt. Bra är gott nog.

Använd humor och glädje i det du skall göra.

Börja i det lilla och låt uppdraget växa. Börja inte för stort.

Nätverk är viktiga. Mänskliga möten är fantastiska. Att visa närvaro i det du gör - är viktigt.

Ge inte upp. Övning ger färdighet.

Hemkomna från en god vecka i Peking/Beijing....

En arrangerad tur. Med service, lotsning, mat och ett gott boende. Tillrättalagt och väl förberett. Då kan man åka långt bort, till en främmande plats och ändå få se just det som man tycker sig vilja se. I finanskrisens och svininfluensatider har prislappen på denna resa avsevärt förändrats. Det var väl värt den prislapp som var satt.

Tidsskillnaden är 7 timmar. Vi åker från Sthlm/Arlanda torsdag em och ankommer till Peking/ Beijing fredag morgon.

Fredagmorgon. Direkt från flyget åker vi i gemensam buss till Lamatemplet. Vi är 24 personer i gruppen - olika människor från olika delar av vårt land på resande fot i främmande land.

Lamatemplet är, enligt Lotustravel, det finaste tibetanskbuddhistiska templet utanför Tibet. I templet finns bl a en 26 meter hög Buddhastaty som är utskuren i ett enda stycke sandelträ. Rökelsen ligger tät över platsen.

Ja, det var en vacker plats. Vi konstaterar att nu är tid att vänja sig vid nya lukter, smaker och syner i den stora staden. Några luktar gott, några annorlunda och några luktar inte gott alls. Några syner glädjer oss och några gör oss alldeles beklämda.

Vi äter en gemensam lunch. Det ingår i paketet - frukost, lunch och middag, varje dag. Grönsaker, ris, kött, soppa, te och öl. Vi är lite valhänta med pinnarna men finner oss ganska snart. Runda bord, med en glasskiva som kan roteras där rätterna serveras, gör det lätt att samsas och dela maten. Pyttesmå tallrikar och pinnar gör ätandet smått annorlunda än hemma. Servitriserna var klädda i vackra dräkter och lustiga små huvudprydnader. Våra vänner i gruppen vill gärna fotografera dem, men de stod inte stilla utan ilade raskt från bord till bord så det blev en del sudd och skratt innan fotograferna var nöjda.

Vi får någon timme "ledigt" för vila och uppackning innan middagen serveras på hotellet (Qianmen Hotel). Hotellet ligger centralt och har gångavstånd till t ex Himmelens tempel, marknader, Himmelska fridens torg och Förbjudna staden. På hotellet visar det sig finns många restauranger och också en teater.

Lördag. Väckning och frukost. Vi vandrar sakta genom parken fram till Himmelens tempel. Det är inte alltför kallt. I parken noterar vi människorna som rör sig. De spelar fjäderboll. De idkar taiji. Några spelar ett - för oss - udda stränginstrument, nästan som en fiol men ändå inte. Några står i en gång och sjunger arior. En kör står på en annan plats. Och ytterligare en lite längre bort. Badmintonnäten används. Människor idkar morgonaktiviteter, gymnastik och musik i parkerna - som vi idkar aktiviteter på kvällarna i olika lokaler. De använder helt enkelt stadens trottoarer, parker och torg för sina aktiviteter. Det vankas dans till musik och trummor i parker och på trottoarer på kvällarna. Det är fantastiskt att se.

Himmelens tempel. Himlen ansågs vara den högste härskaren och kejsaren kallades ”Himlens son”. Templet byggdes i början av 1400-talet och hit kom kejsaren varje år, dagen före vintersolståndet, för att offra till gudarna och be om goda skördar. Platsen ansågs vara det ställe på jordklotet där himlen och jorden möts. Parken är en stor grön oas mitt i Beijing. En osannolik oas, som kan nyttjas av befolkningen. Vi får betala inträde, men Kinas pensionärerna får betala en mycket modest summa för att komma in i parken. Det märks verkligen på antalet morgonaktiviteter och människor i parken. Det glädjer verkligen att kineserna har tillgång till denna park, denna oas mitt i Beijing.

Sötvattenpärlor. Vi besöker en pärlbutik, där vi också får en lektion i pärlodlingens ädla konst. Också detta är ett hantverk, ett riktigt pillrande och vårdande av skal för framtida värden. Man häpnar över hur de faktiskt har kommit på hur de skall göra, med lång framförhållning och med goda "skördar" som följd. Man häpnar över konsten att odla och skapa nya värden av naturens växter och djur. Pärlorna skapas genom att man lägger in ett främmande föremål i en levande mussla. Små, små bitar kött från en annan mussla läggs in i skalet. Sedan lägger man tillbaka musslan i vattnet i odlingen i några år. Musslorna skapar skikt av pärlemor runt det främmande föremålet och en vacker pärla bildas. Läggs 30 små bitar in, så kan 30 nya pärlor bildas.

Vi besöker också sommarpalatset - kejsarfamiljens sommarbostad. Vi noterar att det kinesiska kejsarbyggnationerna mm är "för mycket". De är omåttligt stora, tänkt till gagn för överheten. Det positiva är att de idag kommer det kinesiska folket till gagn och är öppna för turismen. De bidrar idag till en aktiv turism med ett mycket stort antal besökare, när turisttiderna är som "värst". Även den kinesiska turismen har avsevärt utökast under de senaste åren - det är sålunda inte bara västerlänningar som turistar i Peking. Även den kinesiska turismen har tagit fart.

Sommarpalatsträdgården är den största av Kinas kejserliga trädgårdar. Här finns en konstgjord sjö, Kunmingsjön, med välvda marmorbroar, som binder samman palatsområdet. Längs en av sjöns stränder ligger den Långa gången, dekorerad med 8000 vackra målningar. Vår kinesiske svensktalande guide, Hugo, berättar noga och mycket. Han är duktig. Han berättar t ex att den konstgjorda sjön vid Sommarpalatset, som är stor, kommer att tömmas inom kort - för att åter fyllas på med nytt vatten när våren når Kina. Det känns onekligen väldigt märkligt.

I december 1998 sattes Sommarpalatset upp på UNESCO.s Världsarvslista, där även den Förbjudna staden, Himmelens tempel, Himmelska fridens torg och den kinesiska muren finns. Kina har många punkter på Världsarvslistan, och det är inte så konstigt med hänsyn till deras byggnadshistoria.

Vi åker vidare till den "Förbjudna staden" - numera på kartan benämnt som Palace Museum. Något "tidsfel" förefaller ha skett i tidsplaneringen för detta besök. Vi får helt enkelt hasta genom den stora förbjudna staden - vi hinner inte betrakta och reflektera, eller ens besöka hela platsen innan stängningstiden är nådd. Det var synd, men vi får återvända till staden ett annat år - och då besöka denna märkliga plats igen. Den är helt enkelt värd en hel del betraktande och eftertänksam reflektion.

Palatset var Kinas regeringssäte under Ming- och Qing-dynastierna från år 1422. Det stod klart under kejsar Yongles styre. Namnet kommer sig av att området under kejsartiden var avstängt för vanligt folk. Endast kejsarfamiljen och hovet hade tillträde dit. Förbjudna staden skall bestå av 9 999,5 rum då ett palats med 10 000 rum hade varit så storslaget att det endast kunde existera i Himlen. Att bygga ett palats med 10 000 eller fler rum hade då varit att förolämpa Himlen, vilket ansågs föranleda Himlen att straffa den härskande dynastin. Ett återkommande inslag i Kina är "för mycket" och storslaget - när det är kopplat t ex till kejsarnas boenden, mm. Att bygga smått i dessa perspektiv är helt enkelt inte riktigt deras tanke.

På kvällen vankades "Pekingopera". Och däremellan hann vi med lunch och middag. Pekingoperan var på hotellet, i en stor teaterlokal. Den innehöll, som tur var, inte opera, utan mer teater. Nästan som en barnteater - vuxna som spelade som för barn. Så var det nog inte tänkt, med jag upplevde det så. På sluttampen artade det sig och en imponerande akrobatik infann sig. Till vänster om mig somnade åskådarna till. Likaså till höger. Jag får väl erkänna att även jag nickade till en aning. Dagen var lång och teatern var inte riktigt i min smak.

Söndagen innehöll ett besök vid kinesiska muren, ett krukfabrik, 798-området och avslutningsvis ett besök i en tebutik, med en teceremoni ingående i paketet. Frukost, lunch och middag - ingick också denna dag. Ett hektiskt program, som det var varje dag på denna resa. Så mycket går det nog inte att se om man kommer själv som besökare i denna stad, utan tillrättalagd guidning och finfin service.

Dagen var iskall. Vi vaknade till 6-7 cm snö. Och det höll i sig dagen lång. Dagen var verkligen snöig och iskall. För första gången på 22 år snöade det vid denna tid - den 1/11. Det var helt enkelt en månad för tidigt. Vi fick byta murplats till en som låg närmare Peking än tänkt. Vi besökte sålunda muren i ett ruskigt snöväder.

Kinesiska muren är en serie murar i norra Kina byggda i omgångar från några hundra år före Jesu födelse till Mingdynastin. Murarna har uppgetts ha en total sträcka om ungefär 6 400 km. Numera sägs att murarna har en total längd av drygt 8 800 km - skillnaden beror på en ny mätteknik. Hela muren - med sina befästningar och murar - är jordens längsta byggnadsverk. Ett mycket fashinerande byggnadsverk. Man kan verkligen häpna. Och därtill undra hur många människor som mist sina liv vid denna byggnation.

Innan vi nådde muren besökte vi en krukfabrik - Cloisonnefabriken. Ojsan, får man nog säga. En oerhört pillerarbete för kvinnor. Exakt och uttänkt, för att skapa mönster. Därefter färgläggning. Noggrannt och tidsödande. Bränning och sist putsning. Ett fantastiskt arbete - vilken otroligt ändrad bild vi fick att dessa krukor. Det var fantastiskt att se vilket hantverk, men oxå vilket oerhört slit. I kalla och dragiga lokaler. I enkelhet, smuts och kyla. Nej, arbetsmiljön lämnade mycket kvar att önska. Men ändå var det imponerande att se deras arbete.

Det var ett imponerande konsthantverk. Det utfördes genom att man helt eller delvis täcker föremål, som vanligen är av metall, med emalj av olika färg. Man använder en mer eller mindre lättsmält, i de flesta fall ogenomskinlig, vit eller färgad glasmassa. Emaljerna pulveriseras fint och penslas på i degform på föremålen som ska emaljeras. Därefter upphettas de i en ugn så att emaljpulvret smälter. Cloisonnéemalj åstadkoms genom att emaljen gjuts i celler (cloisons), formade av ett nätverk av fastlödda metalltrådar, vilkas överkanter förblir synliga och skiljer färgfälten åt. När vi nu betraktar dessa krukor, och prislappen för att handla dem, har vi en annan bild än den vi hade tidigare.

798-området var ett konstområde. Gamla fabrikslokaler av militärmodell har förvandlats till hem för Beijings konstscen med trendiga gallerier, designaffärer och caféer. Detta skulle nog ha gjort sig bättre en varmare dag och med lite mer guidning och tid. Nu blev det lite hastigt - men ett fotogalleri tilltalade ändå flera av oss, även om vi snart fick hasta vidare.

Till lunchen serverades risbrännvin. 50%. Nej, det var helt enkelt inte drickbart - även om kineserna tycks tycka så.

Det finns som alltid några saker som kan väljas bort - och några andra som kan väljas till. Tiden räcker ju helt enkelt inte riktigt till. Men på det stora hela var det väldigt bra.

Måndag bjuder på ett marknadsbesök, gamla stans hutonger, cykelriksha i gamla stan och en stunds vandring på Himmelska Fridens torg. Torget kan jag svårligen förknippa med en himmelsk frid (med referens till massakern på Himmelska fridens torg - 4 juni 1989). Det man minns är hårda tag. Nu pågick inte hårda tag, mer än att där krävdes en säkerhetskontroll med röntgen av bagage för att få passera till torget. Maos mausoleum (död 1976) var stängt. Vilket var lika bra det. Det känns märkligt att han ligger där för granskning och respekt. Kanske är det inte han som ligger där, utan bara en vaxdocka. På detta verkar ingen veta svaret.

Gamla stan var inte en boendeplats för de fattiga. De är undanskuffade. Borta. Här bor istället medelklassen, eller mer än så, som har råd.

Marknader. Och marknader. Siden. Väskor. Pärlor. Scarfs. Morgonrockar. Klockor. Jackor. Skor. Och ett tempo som man kan häpna över. Ibland blir man helt enkelt fångad. Fasttagen. Indragen i butiken. Med krav på att påbörja en process för att handla. Pruta. Välja. Det är svårt att komma undan. Det är svårt att få välja och fundera som vi kan göra hemma. Här står de och flåsar i nacken, med press och ton som stressar starkt. De börjar för högt, och man kännes sig blåst. Hu, får man säga. Det blir så märkligt när de börjar med en prislapp på 800 yuan och vi slutar på 30. Det gäller helt enkelt att bestämma sig för vilket pris man vill betala, och "hålla i" ordentligt för att kunna stanna där. Ibland fungerar det, och ibland inte. Det är till slut alldeles omöjligt att bedöma vad som faktiskt är rätt pris för varje enskild vara.

Siden. Silke är kokongtrådar som silkesfjärilens larver spinner in sig i när de förpuppas. I en kokong finns en makalöst lång tråd, som tvinnas samman för att få hållbar. 8-10 trådar tillsammans gör tråden hållbar och användbar. Silkestråden är en textilfiber som används till tyg och garn som till exempel siden. Kokongen kan vara dubbel eller enkel. De används för olika ändamål, som t ex täcken, lakan och dräkter. Och mycket annat. Många trådar tillsammans gör tråden stark. Och en dubbel kokong för täcken. Men - hur är egentligen arbetsmiljön för de som arbetar med dessa uppgifter. Här, där vi betraktar, är det starkt tillrättalagt. Men hur är det egentligen i den riktiga fabriken. Hur är arbetsmiljön? Finns där värme och omsorg? Finns där löner med skälighet? Finns där barn och/eller finns där vettiga arbetstider? Finns där kemikalier som vi inte vet? Den bilden får vi inte se. Här är bara en enkel utställningslokal. Med någorlunda värme och en acceptabelt trygg miljö. Hur är det egentligen i praktiken? Den bilden vill jag se.

Frukost, lunch och middag. Och dagen avslutades med en fantastisk akrobatikföreställning. Oj, där har det tränats i många timmar. Akrobaterna var unga. Några var riktigt unga. De har drillats och lärt sig sin läxa. På händer. På cykel. Med paraplyn. Jonglerande. Skarpt duktiga. Övning ger onekligen färdighet.

Idag var det kallt. Rysligt, rysligt kallt.

Tisdag. Marknader. Och City Planning Hall, nära Himmelska fridens torg. City Planning Hall innehöll "bilder" eller modeller över hur staden sett ut, eller ser ut. Stora modeller av hela staden och delar av staden. Kina står för storhet. Det skall verkligen vara störst det som görs. Att göra något småskaligt förefaller inte riktigt falla i smaken. Byggnationerna skall helt enkelt vara störst. Störst i Kina och störst i världen. Även om det ibland visar sig att det inte var störst. Då får de helt enkelt försöka igen. Att bygga något annat störst. Inte alltid bäst. Men absolut störst.

Vi besöker marknader, marknader och marknader igen.

Solen och värmen har åter kommit till staden. Skönt. Varmt och skönt.

Onsdag var en fri dag, med eget program. Vi besökte marknader. Och försökte finna årets julklappar till drägligt pris. Vi promenerade genom staden och fick ständigt säga nej till frågor om köp av mössor, drakar och scarfs, önskemål om riksha-turer och/eller andra erbjudanden.

Kvällen bjöd på Pekinganka till middag, fast inte till mig som höll mig till de ständigt skrala grönsakerna. Att vara vegetarian i Peking var konstigt nog inte helt lätt.

Denna vecka var en god vecka med en mycket god vän.

Torsdag var hemfärdsdag. Buss. Flyg. Bil. Och sedan åter hemma. Friska, krya, hela - men lite trötta - är vi åter i vårt hem, där katten kommer oss till mötes - väl omhändertagen av sin kattvakt under veckan som gått.

Ord & bild; Anette Grinde
Peking 29/10-5/11 2009

Världsarv i Beijing

1987 - Kinesiska muren
1987, 2004 - Förbjudna staden
1987 - Pekingmänniskans fyndplats i Zhoukoudian
1998 - Kejsarsträdgården (Sommarpalatset)
1998 - Himmelstemplet i Tiantanparken
2000 - De kejserliga dynastierna Mings och Qings gravar

(Qinggraven i provinsen Jiangsu)

Besök gärna; Mittens Rike - en sida om Kina, på svenska.