En dag, ett ögonblick, i sänder - lever många människor idag. De kämpar i varje sekund för att överleva. Det gör vi alla, på något sätt, men väldigt många människor gör det ur ett mer krasst perspektiv. De saknar helt enkelt mat och förutsättningar att få mat till sig själva och till sin familj.
I dagens DN läser jag att nästan en miljard människor lider av kronisk hunger. Detta är en följd av naturkatastrofer, konflikter och svaga institutioner.
Om detta måste vi tala. Igen och igen. Vi måste också agera för fred, för hjälp vid katastrofer, för hjälp till självhjälp och för omsorg om varandra - vare sig det är om vår granne här hemma eller en medmänniskor långt därborta i ett annat hörn av jorden.
Vi måste bistå. Vi måste finna vårt sätt att bistå på. I smått och i stort. Eftersom det spelar roll. Vi kan inte vänta till imorgon. Vi måste sätta fart. Nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar