onsdag 29 februari 2012

Envis som synden...

Envis, som synden själv, är kd i vissa frågor som rör rätt och fel inom familjebildningen. Vi skall se ut som vi alltid ha gjort, barnen har rätt till en mor och en far och valfriheten skall ligga hos familjen. Barnen har rätt till båda sina föräldrar, men ensamstående kvinnor har inte samma rätt som andra kvinnor. Ja, ibland håller jag med, men ibland inte. Det kan vara bra att ett parti håller fast vid sin ståndpunkt. Det blir ju lite hattigt annars. Men, ibland är kanske tiden ändå kommen för att ändra sin ståndpunkt. Så är fallet för vissa frågor på kd.s agenda.

Min uppfattning är; - att få barn inte en generell rättighet som staten eller sjukvården skall ansvara för. Kostnaden för detta skall ligga hos var och en, inte hos samhället. Sett ur ett annat perspektiv kanske kostnaden för sjukvård och omsorg blir större för dessa kvinnor och män, när de inte lyckas skaffa de barn de så hett önskar.

- Men, det är en stark drivkraft hos väldigt många människor att kunna få barn. Samhället och sjukvården bör därför inte sätta upp regler som hindrar kvinnor och män, tillsammans eller var för sig, att få dessa barn. Ja, till regler för krav på omsorg om barnen och frånvaro av övergrepp, mm, måste naturligtvis finnas - men de måste gälla oss alla. - Nej, till hinder för kvinnor och män för att de lever i en viss typ av relation, eller inte lever i en relation alls.

Sydsvenskan säger att det är tid att köra över Kd i frågan om insemination av ensamstående kvinnor, som önskar barn men inte själva förmår. Jag är benägen att hålla med. Det är viktigt att alla har samma rätt. En ensamstående kvinna kan adoptera ett barn, då är det helt obegripligt att hon inte skall kunna få insemineras för att få ett barn. Ja, det är önskvärt med en mor och en far, men ibland går det inte ihop sig så. Förebilder får helt enkelt ses ur ett annat perspektiv. Samhället har förändrats, och det är tid för alla att se. Valet av relation, eller livssituation, får inte hindra kvinnor eller män att få barn. 

Anette Grinde
- drar nog ändå en bit åt höger, tror jag bestämt...

**** **** ****
* Svd 2008 om Kd.s inställning; "Ett barn, oavsett hur det har tillkommit, behöver en mamma och en pappa." * Om olika regler i Svd 2009. * Kd.s inställning i Svd 2009. *  Bloggare generellt om insemination, kristdemokraterna, kd. * Dn 2012. * Karl Henrikssons (kd) . * Svd 2012 Opinion. * Svd Göran Hägglund * Svd Brännpunkt Hägglund. * Thomas Böhlmark (m). * Politometern om insemination. * Politometern. * Martin Edgelius (m). * Medborgarperspektiv. * Ann Helena Rudberg. * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com. * Twing...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det är inte så att många barn lever med en singelförälder. Det är så att många barn lever med en förälder i taget! Detta beror ofta på den egoism som präglat våra feminister de senaste decennierna. Nu har feminismen gjort svenska kvinnor så oattraktiva att det blivit problem för dem att hitta män som vill göra dem med barn och därför känner sig samhället nödgat att införa artificiell befruktning av dessa trista egoistiska varelser. Varför skall vi alltid gå runt problemen istället för att lösa dem. Det vore mycket bättre om femnisterna tänkte om och att fler svenska kvinnor blev attraktiva att leva med för svenska män, än att samhället måste befrukta dem artificiellt och sedan låta barnen växa upp helt utan pappa. Detta kallar feministerna en seger, men för vem? Barnen utan pappor lär inte tjäna på det och donatorerna lär väl knappast bli glada när ett gäng pappalösa artonåringar plötsligt tar kontakt.
Det som gör den här debatten så meningslös är att de flesta kvinnor skulle kunna bli föräldrar på normalt sätt om de bara velat. Nu väljer de insemination istället. Samhället skall alltså tvingas betala för något som vi skulle kunnat ha fått gratis! Något som vore mycket mera angeläget är att singelmän borde få surrogatmammor som bar fram deras barn. Det lär ju finnas många arbetslösa ungdomar, skulle inte några av den kvinnliga delen av dessa kunna få arbete som skattefinansierade surrogatmammor åt ensamstående singelmän som inte vill leva med en trist feministisk tjat och gnällmaskin.

Anonym sa...

Om det nu är en stark drivkraft hos väldigt många människor att kunna få barn så kanske vi borde acceptera att det existerar män som våldtar också? Kanske öppna statliga bordeller dit män som har en stark drivkraft kan gå för att få utlopp för den?

Reflektioner Allteftersom sa...

Talar vi om ett lagförslag där kvinnor som är ensamstående har samma rätt som kvinnor som lever i en relation? - eller talar vi om vem som skall betala för vad? Feminister, surrogatmammor och gnällmaskiner tror jag inte hör till ämnet, men jag kan förstås ha fel.

För min del ser jag gärna att insemination betalas av den som skall insemineras, inte av stat och samhälle. Men, jag ser gärna att alla kvinnor har samma rätt, oavsett relation. Allt annat är absurt.

/A..