2/10-25. Ensam tyst kvinna blir bortburen av poliserna.

 2/10-25. Torsdag. Stockholm.  

Hon står utanför UD i Stockholm för att Greta Thunberg och hennes vänner är tillfångatagna. UD behöver agera, vi ser inte att det sker. Vi behöver försäkringar om det. 

Hon började på morgonen utanför UDs port. Hon, ensam och tyst med en enkel skylt. Hon stod där på morgonen, när personalen kom i en strid ström. Hon tittade var och en i ögonen. Några tittade tillbaka, några tittade bort. De missade henne inte, hennes tysta uppmaning till handling. Hur känner man när någon tyst tittar på en? Skaver det?

Många är det som har ringt och skrivit till UD, frågat, undrat och oroat sig. Svaren är få.

En bit ifrån henne står poliser. De ser att hon inte agerar mer än står tyst. Det är hennes avsikt att vara stilla och tyst. Det är ok att hon står där. Hon har rätt att stå där, juridisk rätt, en medborgerlig rätt. 

Hon har rätt. Tills en polis hävdar att hon inte längre har rätt, inget annat ändrat. Hon vill inte flytta sig, hon har ju rätt. Ja, nej, hon, ensam tyst kvinna blir bortburen av poliserna. 

Vi talar om saken. Hon berättar om att det är beroende av vem polismannen är, polisens  inställning. Vi talar om rättssäkerhet, eller bristen i den. Vilka rättigheter har vi? 

När jag går, efter att ha talats vid en stund, har hon sällskap av en ung man. Hon är inte ensam, även om hon var det tills vi kom. Hon är heller inte ensam i tanken, hon har folk omkring sig. Jag och den unge mannen kom var för sig, från olika håll. Hon stod i den stora rondellen, inte vid UDs port. En väg skiljde  henne och UD åt. 

Jag tackar för mig efter en stunds samtal. Inga poliser står nära henne när jag går. De finns i närområdet, men har tillfälligt lämnat platsen. 

Att demonstrera är att göra, visa sin vilja. Det är att inte vara tyst. Det är också mod att göra själv. Vad gör det med oss? Våldet mot Gaza,  krigen och klimatet? Vad gör det med oss? 

Vad måste vem? När? Hur? Varför? Och hur länge kan man vara tyst, titta bort. Vad krävs för handling? Vad är handling? 

A..

Det är olagligt att tillfångata och frihetsberöva människor på internationellt vatten. Israels agerande bryter mot internationell lag.

På frågan vilken hjälp aktivisterna nu kan vänta sig, svarar statsminister Kristersson (Aftonbladet): "I grund och botten ingen alls".

27/9-25. Tre rådjur drog fram över ängarna...

27/9-25. Lördag. 

Solen värmer skönt. Jag sprang runt skogen.  När jag skulle vika av in mot grusvägen kom tre vackra rådjur i full fart med sina gracila hopp. Jag älskar de vackra rådjuren och deras färd över de öppna landskapet. 

Jag tog racerbilen för färd till barnvaktsuppdraget. En man vid macken hade en fin gammal (men inte veteran) Jaguar, han tittade på min bil och sa att den var verkligen fin. Vi pratade inte om fossilsmörjan, gladdes bara över våra fordon. Det glädjer mig att förare i lyxiga åk tittar längtansfullt på mitt lilla raceråk, trots att vi båda är klimatmarodörer. 

När glinen utmattat mig, fått saga läst för sig och berättat om lavan på marken och dinosaurierna i skogen somnade de så småningom. Jag förundras och gläds över den fantastiska förmågan att hitta på lekar. 

Tack. 

A..

26/9-25. Sol, höstigt och skönt.

26/9-25. Fredag. 

Sol, höstigt och skönt. 

Jag körde in bilen åt grannfolket, åt vegetarisk lunch på Lisas bistro, planerade för en skrivargrupp, bokcirklade om Gamla synders skull och tog bussen halvvägs hemåt. 

Ett degraderande uttalande om en person gnager nästan sönder mig. Det är visserligen sagt i den mindre gruppen, men ändå sagt. Varför är det tvunget att degradera kompetenta människor, prata skit om andra? Det skymmer sikten, skräpar ner världen, förstör. Förstör, inte bara för en, för många. Jag önskar att det upphör. 

Ryggsäcken var hårt packad med fem inbundna böcker, men den var möjlig att springa med. Jag sprang Roslagsleden från Erikskulle och hemåt. Jag hann hem innan mörkret sänkte sig över landskapet, men måste börja komma ihåg att ta med mig pannlampan, klä mig reflexigt och knallgult och mentalt förbereda mig för höstmörkret. Knallfärgad även dagtid, ja. 

Jag tänker på människorna som engagerar sig för klimatet, freden och palestinierna. Jag känner djup sorg över maktens företrädare som begränsar de demokratiska möjligheterna att tala i värdiga former: t ex för människor som fredligt och ickevåldsligt berättar om vikten av politisk handling för fred, jordens hälsa, miljö och klimat. Jag sörjer samhällsförändringen, den hårda tonen och funderar över hur mina handlingsmönster ser ut, hur jag kan bidra. Relevant debatt, lyssnade samtal, ickevåld och civil olydnad utan förstörelse och med stark eftertänksamhet är viktigt för mig. Var går gränsen när handlingar förstör istället för att de enar och bidrar?

Jag är tacksam för människors handlingskraft - riktning fred, klimat och demokrati. Jag är också tacksam för samtalen, möten med andra människor och för min egen löpförmåga. 

På söndag ska jag simma, det återstår att se hur det går.  

A..

24/9-25. Ett steg framåt. Och sen ett till.

Ett steg framåt. Och sen ett till. Jag läser i DN (24/9-25) att si och så mycket motion förlänger livet. 

Själv tänker jag att rörelse skapar hälsa här och nu, förhoppningsvis också framåt. Hur länge jag lever vet jag inte, inte heller om dagens löptur gör livet längre. Det skapar dock fysisk hälsa (om jag inte ramlar och slår mig) och ork för mig - nu. Det skapar också mental ork och frid, det är en viktig del av hela min hälsa. Ju mer, desto bättre. Varje dag. 

Jag vill skapa rörelse för mig varje dag, för att det får mig att må bättre. Om jag väljer att springa, cykla, simma eller gympa spelar ingen roll, variation känns bra, huvudsaken är att jag gör, inte att jag gör världsmästartider eller annat tidsmässigt rappt. Svettigt, tungt och flåsigt känns bra, men också hopp och tid (alltså, håll på en stund). Tantparkour kan vara lika gott som gymmet, åtminstone lite då och då. Vandring längs Roslagsleden gör gott för både kropp och själ. Variation känns viktigt - för mig. 

För någon annan är hälsa något annat. Just det, vad hälsa är, är värt att tala om. 

Idag har jag sprungit runt skogen och gympat på Friskis. Det får vara gott nog för mig idag, men jag skulle behöva en kamrat som peppar mig uppför slalombacken några varv, åtminstone en dag i veckan. Hör av dig, du som vill göra mig sällskap där. 

Nu ska jag fortsätta att läsa Demokratin dör i hettan av Erika Bjerström. Om den vill jag tala med de klimat- och demokrativänner som rör sig i mina kretsar. Vill du vara med i det samtalet? 

Boken är tuff, informativ, mycket bra och känns väldigt viktig. Den är ett bra samtalsunderlag, tänker jag. Hör av dig, du som vill vara med i samtalet om demokrati- och klimatfrågor. Också det påverkar vår allas hälsa.

A..

21/9-25 Supermiljöbloggen: när aktivister demoniseras förlorar demokratin

 

21/9-25 på Supermiljöbloggen:

https://supermiljobloggen.se/debatt/upprop-nar-aktivister-demoniseras-forlorar-hela-demokratin/

14/9-25. Långsamt är också framåt.

 

Jag försöker träna. Springa, simma, gympa och kanske också cykla. Jag testar olika gympapass för att se vilka som passar mig bäst, jag gillar, ibland, övertygar mig själv, provar igen eller testar något annat. Det viktigaste är löpning och rörelse, alltså alternativ för att röra andra muskler än bara löparbenen. 

Jag har hållit på så ett tag. I torsdags gick jag på ett nytt gympapass, det var skönt och helt ok. Jag orkade, kunde och mådde bra. Ok, det gör jag igen nästa torsdag, tänkte jag. Det var ett bra pass. Fredag och lördag hade jag rejäl träningsvärk från passet. Jag ler åt det: se där, det behövdes, att röra nya muskler är lysande. Jag tackar för det. 

Utesimmarsäsongen är möjligen över, men jag har fått några fina simstunder i en sjö i närheten den här sommaren. Jag tackar för sällskapet, jag är mycket tacksam för det. Jag tänker att jag är simkunnig, men jag vill inte simma ensam i sjöar. Omsorgsfullt sällskap är viktigt där. Nu är jag anmäld till en crawl-kurs, så får vi se om jag kan få ordning på mitt crawlsim igen. 

Långsamt är också framåt.

A..

Labacken.  Erikskulle.  Labacken.  Ca 2 mil. 

#träningsvärk #jagärlöpare #norrtäljesimklubb #lkroslagen #friskisochsvettis 

#jagspringer #löpningärterapi #ultralöpning 

#njutdagensomdenbästa #löparglädje #underbaraäventyr #saktaframåt #långsamtärocksåframåt #utflyktslöpning 

#målbild #ultravasan #roslagsleden #norrtälje #tantparkour #aktivlivsstil 

Jag tackar varje person som skriver, talar, protesterar, demonstrerar, sjunger och dansar tillsammans.

 

Har ni sett kvinnorna i de röda halsdukarna, de som dansar eller sitter i en ring på stadens torg? Har ni sett deras skyltar, talat med dem om deras syn på vår jord? De månar om vårt klot, om mångfalden i naturen, om vattnet, om människors väl, om djuren i skogen och om självaste skogen. De vet, tillsammans med mängder av annat folk, att vi behöver ändra strukturerna i samhället för att komma åt klimatförödelsen som tickar fortare nu. 

Jag läste om en man som skakade på huvudet och sa: det är inte sant. Vi kan leva som vanligt. Jag undrar hur han helt missat all forskning runt klimatfrågorna och om han saknar barn och barnbarn som ska leva i den förödelse vi åstadkommer. Hur ser han framtiden an? Jag sörjer hans okunskap. 

För mig är det vackert och hoppfullt att se människor samla sig - tillsammans - i sammanslutningar som Rebellmammorna, Rebellpapporna, Extinction Rebellion, Naturskyddsföreningen, Återställ våtmarker eller liknande för att uppmärksamma vår tids viktigaste fråga: klimatkrisen. 

Jag tackar varje person som skriver, talar, protesterar, demonstrerar, sjunger och dansar tillsammans - för oss, för våra barn, ja, även för förnekarens barn - för att peka politiken till beslut som hindrar utsläppen och förstörelsen av moder jord. 

Anette 

Jag är.

Poesilördag 4/10-25.

Jag vill vara

jag är

jag kan vara

jag försöker

misslyckas

lyckas

börjar om

ja, nästa dag igen

kanske går det bättre 

då

Jag är.

Vad är att vara människa? Vad är att vara jag? 

Sverige Radio:

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-gor-du-varlden-snallare

Hur påverkar aktivismen andra? Representerar ministrar alla medborgare?

Hur påverkar aktivismen andra? 

Representerar ministrar alla medborgare?

Carl Oscar Bohlin (minister) och Ulf Kristersson (statsminister) använder mycket hårda ord om (sitt lands) medborgare. Högt uppsatta politiker använder ord som idioter och pöbelfasoner om människor de har att representera. De uttrycker hårda ord mot Palestinarörelsen, men diskuterar inte sakfrågan (Gaza, Västbanken, folkmord, ockupation). 

I media (9/9-25) hörs enbart Bohlins och Kristerssons sida, men det hörs inget från aktiviströrelsens sida. Har de givits möjlighet att kommentera frågan? (Inte nödvändigtvis de som gjorde, men den förening/konstellation som pekas ut).

Vad hände egentligen? Var det ett obehag eller var det ett hot? Vilka var det? Var det sanktionerat av rörelsen (som är ickevåldslig), var det en falang eller var det enskilda personer? Vad föranledde händelsen? Hur kommer aktiviströrelsen att hantera frågan om närgångenhet och sätt man utövar aktivism framåt? Hur påverkar det andra inom samma organisation? Hur påverkar det andra grupper eller föreningar?

Hur ser politikerna (tex Bohlin och Kristersson) på sin roll att vara representanter för alla medborgare?

Hur påverkar en förenings (eller persons) aktivism andra gruppers möjligheter att föra talan om viktiga frågor framåt?

Jag vill betona att jag inte på något sätt försvarar hotfulla ageranden eller skrik mot någon. Jag vill också betona att jag inte vet vad som har hänt här, vilka som har gjort eller varför. Jag vill inte heller försvara något där helhetsbilden saknas. Däremot undrar jag över politikens respons och medias ensidiga rapportering. 

För mig är den fredliga aktivismen - aktivt ickevåld! - den enda framkomliga vägen. 

(Vi ska tala om påverkanssätt den 19/9-25 i Norrtälje. Frågan om aktivism kommer troligen att vara en del i det samtalet, ja.)

A..

Tankesmedjan “Hållbart matsystem”

9/9-25. Jag läser i Norrtelje tidning om att “Växtbaserad skolmat krävs för klimatet, beredskap och barns bästa. “

Jag gläds åt, det jag uppfattar som, vetenskap och kvalitativ kunskap, liksom att se att tankesmedjan “Hållbart matsystem” förklarar komplexa och viktiga folkhälso-, säkerhets- och klimatmässiga frågor som vi tillsammans behöver se och agera efter. 

Jag förstår att Centerpartiet, bönder och djurhållare argumenterar för djurens nödvändighet, ser dem som bäst och rätt. Som näringsidkare och landsbygdsparti behöver man tala för sin sak, det är svårt att bortse från några av de viktigaste delarna i det man arbetar med. Hur ser man när man behöver ändra ståndpunkt, när forskningen tydligt leder oss i nya spår? 

Hur lång tid tar det, generellt, att ändra sig när man tycker sig veta att man har rätt? 

Ja, forskning visar att den vegetariska delen av kosten måste öka. Det gäller ur såväl folkhälso-, säkerhets- som klimatmässiga perspektiv. Det finns alltså många skäl, både personliga, nationella och globala skäl här. Jag har förstått att vi - gemensamt och var för sig - bör hitta lokala odlare, skapa incitament som styr oss till lokala odlare och butiker, skapa upphandlingar som peppar de lokala företagen och odlarna att lägga fokus på matkvalite som ser till näring, säkerhet och klimat - och kan betona det i de kommande upphandlingarna till skolan, äldreomsorg och sjukvård. Kommun, region och stat behöver förstås gå före och skapa styrmedel som gör det lättare för oss medborgare att hålla i den riktning som vetenskapen berättar om. 

Till dess stat, kommun och region går före - har vi - du och jag - ändå alla möjligheten att ta ansvar för oss själva och (åtminstone) den del av världen vi bor och verkar i. För mig betyder det ren och hälsosam vegetarisk mat på bordet, producerad utan kemikalier och utan långa transporter. Ja, till det jag själv lyckas rå över, är det min riktning idag. Jag rår inte över allt, ibland äter jag avokado, dricker vin som silats i slaktrester och får i mig tomater från andra delar av världen. Då får jag ta omtag och tänka att jag kan bättra mig. Lite mer idag, än lite mer i morgon. Men, sen duger inte mitt slarv längre. Man kan inte småharva hur länge som helst när det är riktigt allvar. Jag vet ju att det är allvar med klimat, folkhälsa och säkerhet. Jag vill ta min del av vårt gemensamma ansvar, och vill tro att andra gör detsamma. 

Jag fattar att alla inte gör, men jag är oerhört tacksam för alla som gör, och att det är en skara som växer. Jag är tacksam för det.

A..

Nt 9 sept-25.

Nt 21 aug-25.

Nt 15 aug-25.

Greta och hennes vänner...

 

Det pågår en diskussion om Greta Thunberg och hennes varumärke. Det pågår samtal om hennes trovärdighet och var hon ska lägga sin tid. 

Kanske har hon gått från att vara städad och lugn, till att höja sin röst? Kanske är det besvärande och störigt, kanske är det just därför rätt och viktigt. Vi behöver - uppenbarligen - många höjda röster.

Hon la sin tid på att uppmärksamma klimatfrågan. Hon satt utanför riksdagen, hon klev så småningom fram, bjöds in att hålla tal, tala med politiker i deras rum. 

Hon sa: klimatkrisen är ett faktum, lyssna på vetenskapen. Ni måste göra! 

Hon säger samma sak idag. Hon fortsätter att tala.

Hon må ha bytt sätt, idag är hon aktiv i rörelserna. Hon sitter i skogen, på stadens gator och torg, på båtarna som uppmärksammar problematiken. Hon är talesperson, tillsammans med många andra - för klimat, mänskliga rättigheter, folkrätt, mm, ja, för ämnen som påverkar klimatet. 

Hon säger: klimatkrisen är ett faktum, lyssna på vetenskapen. Ni måste göra!

Hon plockar också ner det övergripande (klimatet) till delfrågor, som ingår i klimatkrisen: t ex mänskliga rättigheter, demokrati och folkrätt. I det ingår Gaza, Ukraina, oljan, skogen, utsläppen, folkmorden, mm. Vi är del av en helhet, där varje detalj är viktig. 

Detaljerna påverkar helheten. Fattigdom påverkar klimatet, frånvaro av bildning inom klimatfrågorna, likaså. Makt påverkar också klimatet, vem som sitter på stolen, vågar tala eller inte. När folkmordet och krigen pågår, förändras ledarnas förhållande till varandra, tanken om vilken mänsklig förstörelse som är möjlig och maktens vilja att sitta kvar på sin tron. Vi ser att få beslutsfattande inte reflekterar om vad kriget, våldet och förstörelsen gör med livet, naturen, växter, djur, vattnet, luften och relationen med alltet. 

Greta och hennes vänner ser och höjer sina röster, gör sitt yttersta för att uppmärksamma det som händer, beskriver konsekvenser. Media säger, men oj, vad gör det med Gretas varumärke. De säger inte, ja, kriget är folkmord, förstörelse, svält och död av civila är fasansfullt: politiken måste sätta press på den som anfaller, våldet måste få ett stopp. 

Låt oss idag sprida fler ord om klimatkrisen, om vad som är möjligt att göra, vad du och jag kan göra. Låt oss bilda media och de människor som fortsätter att sprida motet och fördröjningen över landet. Det är en sorg att vi måste, men låt oss ändå tala med några av de bildbara idag, en eller hundratre, få dem att höja sina röster, ta sig ton. 

Låt oss sprida ordet, tanken och handlingen - så att vi -  89 procentarna - som vill förändring också hjälper till att skapa denna förändring. 

Låt oss - återigen - lyfta samtalet idag, i det lilla och i det större. 

Tack, ni alla som gör. 

A.. 

SvD. Instagram Greta Thunberg. Unicef. 

30/8-25. Hej, Roslagsleden!

Hej. 

Roslagsleden, etapp 9. Roslagsleden går via landsvägen från Bottnakorsningen bort till Velända och sen mot Brölunda. I Brölunda svänger den av mot Vik och Erikskulle-hållet på en mindre grusväg. I Brölunda-korsningen står Roslagsledspilar som någon snurrar på och leder vandrarna fel (när man kommer från Viks-hållet). 

Förr i tiden gick man alltså höger när man kom från Viks-hållet. Det gör man inte längre. Man ska svänga vänster mot Velända.

Jag passerar ibland den korsningen och ser att pilar pekar åt fel håll. Jag brukar vrida den rätt, men undrar varför de så ofta är vriden fel. 

Kan vi hjälpa åt att se till att pilarna pekar mot Vik och mot Velända i den korsningen (och alltså inte mot Galltorp) - så att inte vandringsfolket blir galna på felnavigeringen?

A.. 

20/8-25. Simning i Gillfjärden.

  

20/8-25. Simning i Gillfjärden.

10 grader (ute). Det känns lite hurvet, men med möte bestämt kl 0900 vid sjön är det bara att se till att det blir gjort. Ja, annars hade jag nog inte tagit mig dit. 

Jag vet inte vattentemperaturen, men det var kallare än vanligt. Därtill lite regn, men också lite sol. 

Mina fötter och händer var vita när vi simmat klart, men under tiden var det skönt. Kanske ska jag skaffa en helkroppsvåtdräkt? Nu använder jag en lånad med korta ärmar och ben. Den fungerar, för nu. 

Tack, för dagens simtur.

Nu dags att baka matbröd. 

A..

Gillfjärden. Simning. Två vändor. 

Med våtdräkt. Och sällskap. 

19/8-25. Archipelago trail. Arholma.

 

Konstiga bussturer (636) gjorde att jag valde bilen. Vägen längs Väddö/Björkölandet ner mot Simpnäs är ett äventyr. Det är en av de slingrigaste vägar jag vet. Det är en fin mc-väg, men nu tog jag bilen. Jag parkerade på kajen i väntan på båten. Det började småregna (trots att jag beställt sol). 

Kl 10.10 gick Waxholmsbolagets båt till Arholma. Det gungade. Överfarten är ju kort, min sjösjuka höll sig i schack. Den hann inte reagera.  

Archipelago trail var väldigt dåligt märkt. Jag sprang runt ön, men missade ofta märkningarna som satt glest och otydligt. Delar av stigarna är väldigt nötta och skulle, för naturens skull, behöva restaureras för att inte tära på rötter som säkert hör till någots näringskedja.

Arholma båk. Sagostigen. Arholma kyrka. Bryggan på västra sidan. Gästhamnen på östra sidan. Österhamn. Arholma nord. Och åter till båtkajen för färd åter till Simpnäs. Kyrkan är fin, öppen och väl värd ett besök.  

Några små regndroppar, annars ca 15 grader, uppehåll och grått.

Jag var ouppmärksam och snubblade. Jag föll handlöst, fick några skrapsår men kunde fortsätta min färd. Det påminner mig om att vi har talat om att ha någon form av sjukvårdsutrustning med sig på färden. Vi får se om jag kommer ihåg det till nästa färd. 

Kl 1310 gick båten åter till Simpnäs. Jag köpte en glass i Arholma handel och ser med glädje att den är öppen och har ett ganska fint utbud. Det är befolkningens gemensamma frsmgångstanke som ser till att ön har en affär.  Man blir glad av framåtandan.

Leden runt Arholma är ca 12,7 km. Oklart hur lång min sträcka blev. Ja, däromkring. Ön är ju inte större än så, även om jag gjorde andra vägval ibland. 

Arholma är fint. 

Nu sårtvätt.

Note to self! Köp plåster!

A..

Archipelago trail. 

17/8-25. Roslagsleden, etapp 2. Örsta. Karby gård.

 

Söndag 17/8-25. 

Roslagsleden, etapp 2. Örsta. Karby gård. 

Buss SL 676 (Norrtälje - Söderhalls trafikplats) & 665 (Söderhalls trafikplats - Örsta).

Löpning etapp 2. Se kartan på www.naturkartan.se Ett kortare område är omdraget pga granbarkborrar och döda träd. Min starka rekommendation är att följa omdragningen (istället för den vanliga märkningen). Omdragningen är märkt med oranga plastband. Ordinarie väg har många fallna och döda träd, det är ett sorgligt område. Av märkningen framgår att Vallentuna kommun kommer att fortsätta att röja efter sommaren. Bortsett från detta område är leden fin. 

Vid Karby gård finns bussar, t ex SL 610 och 611, för färd in mot Stockholm.  

Nu har jag vandrat och/eller sprungit alla etapper av Roslagsleden. Det kan göras igen, men jag ska också begrunda Vikingaleden, Upplandsleden och Sörmlandsleden. 

Jag tackar Vallentuna kommun och Täby kommun för iordningställd etapp, acceptabel märkning och fina omgivningar. Jag tackar SL för bussar (Ja, de är förstås fler på vardagar än söndagar. Man får ha koll själv, förstås.) Jag tackar också markägare och allemansrätten för möjligheterna att få vistas i vår gemensamma natur.

Tack.  

A.. 

11/8-25. Hemåt.

 

Måndag 11 augusti 2025. Stockholm. Start hos lilldotra. Sol och fint.

Jag vaknade före fem, tittade ut genom fönstret, där stod två fina

rådjur och kalasade på en stadsbuske. De bor där, jag skulle tro

att de skulle bo bättre ute på landsbygden. Men, kanske skulle

de inte överleva länge på landsbygden eftersom de är orädda i staden.

De har vant sig vid livets faror. 

Oj, den här figuren var något 
att spana närmare på. 
Så fin, så unik, så fantastisk.

Söndagens kajakpaddling känns inte som träningsvärk, bara som en skön förnimmelse i kroppen. Tack, för turen. 

Frukost. Promenad till Gullmarsplan. Tunnelbana. Jag tyckte att jag störde i morgonträngseln (med vagnen), så jag gick av vid Medborgarplatsen. Promenad till Tekniska högskolan. Buss till Rösa. Gå-spring från Rösa till Friskis och Svettis. Gym. 

Dusch. Lunch. Läsning. Bokcirkel. 

Buss till Galltorp. Promenad till Söderby. 

Hemma en stund efter kl 1900. Middag. Dusch. Såg några minuter av Rapport, men var för trött. Lade mig ca kl 0800. Somnade omedelbart.

En bra dag för rörelsekontot, eller hur? Ja, säger jag. Lite oklart hur mycket, men mer än 20 km, i varje fall.

Tacksam för måndagens rörelse.

A..

10/8-25. Stockholm i kajak.

 Söndag 10 augusti 2025. 

Stockholm. 

Sol, skönt. Jag for till storstan. Buss, buss, tunnelbana och tunnelbana igen. Lite långt och länge, men ändå. Sen cykel till vattnet, tillsammans med lilldotra. Kajaker i spat och iväg över Stockholms vatten. Kvällen var ljum, vattnet lite bråkigt av vind och svall från motorbåtar av olika storlekar och typer. Vi samsades på ytan med t ex sup, kajak, rodd, segel- och motorbåtar. Längs stränderna satt människor och åt och drack på restauranger och olika sorters fik. De badades, satts och njöt, hoppades från torn, smögs sakta ner i det ljuva vattnet. De njöt söndagslivet en lagom varm sommarkväll. Barn, vuxna och årsrika i alla former, med olika ursprung och språk. Sakta, tillsammans, i frid. 

Det var en vacker kväll med gott sällskap, ljumma vindar, trygghet i kajaken och med frid i staden.

Jag tackar för kvällen. 

Jag tackar för egen hälsa och rörlighet. 

Jag tackar för sällskapet. 

Tack.

A.. 

Ulf Kristersson. Ebba Busch. Simona Mohamsson. Nooshi Dadgostar. Anna-Karin Hatt. Daniel Helldén. Amanda Lind. Magdalena Andersson. Jimmie Åkesson.

 

Det pågår ett makabert dödande i Gaza. Civila dör. Bostäderna och infrastrukturen är borta. Familjer slås sönder. Hela samhällen förstörs. Skadorna är enorma. Såren i människors kroppar och själar kommer att bestå för evigt, världen över.

Jag ber er, höj era röster för att stoppa våldet.

Det handlar inte om vem som började. Det handlar inte om historia. Det handlar inte om ställningstagande i skuld. Det handlar om nu. Det handlar om döden som sker nu. Det handlar om barnen, kvinnorna och männen som dör för att prickskyttar dödar människor vid mat- och vattenstationerna. Det handlar om sjukvård, boende, infrastruktur, människors rättigheter till liv och hälsa, svält. Det handlar om svält, mat, vatten, bistånd - det handlar om liv.

Jag ber er, höj era röster för att stoppa våldet.

Prata inte om skulden, om det är det som gör er handlingsförlamade. Prata inte om att det är interna angelägenheter, om ni inte förstår att andra länders sorg också är vår sorg. Det skadar oss alla, det påverkar oss alla.

Jag ber er se den oerhörda förödelse, det makabra våldet, som ni låter ske genom er tystnad. Jag ber er se våldet, förstörelsen, rivningarna, bomberna. Jag ber er se människorna som svälter och dör framför allas våra ögon.

Jag ber er förstå att vi, Sveriges folk, inte står ut att se döden och svälten som drabbar Gazas folk - civila, barn, årsrika och vuxna.

Jag ber er, höj era röster för att stoppa våldet.

Det är outhärdligt att veta att Sveriges riksdag och regering, liksom nästan alla politiska ledare, tjänstemän och riksdagsmän inte höjer sin röst mot våldet.

Jag ber er, höj era röster för att stoppa våldet.

Jag ber er också att:

• uppmana den svenska sjukvården att ta emot svältande och skadade barn och civila från Gaza,
• sätta press på Israel att stoppa kriget,
• sätta press på Hamas för att upphöra med terrorismen och släppa den kvarvarande gisslan,
• bistå till arbetet med att matleveranser når Gaza,
• arbeta för att bosättarvåldet på Västbanken upphör,
• sätta press på Israel för att ställa våldsamma bosättare inför rätta, fängsla den som dödat eller skadat människor och trakasserat boende och
• åstadkomma fred i området.

Jag ber er, höj era röster för att stoppa våldet.


Anette Grinde

7/8-25. Roslagsleden, etapp 1

Roslagsleden. 

Etapp 1, Danderyd/Mörby till Karby gård.

Etapp 2, Karby gård till Örsta. 

Vi hade planerat att gå etapp 1+2, men ändrade oss till att vi skulle gå bara etapp 2. Vi tog buss 676 och buss 610, vi kom fram till Karby gård i god ordning. Vi började genast gå. Vi skulle ju norrut, så vi fann det självklart att gå i den riktningen. Eftersom båda visste, så fanns inget behov att konsultera en karta, vare sig på pappret eller digitalt. 

Vi gick. Efter några km tvärvände ledmärkningen i en märklig riktning. Det, tillsammans med sjön gjorde att vi tog upp kartan. Vi konstaterade då att vår tvärsäkerhet var felaktig. Vi gick inte på etapp 2 norrut. Vi gick på etapp 1 söderut. 

Jaha, då fick det bli så. Jag gick den i våras, från andra hållet, men det är inget som hindrar att man går samma ledsträcka flera gånger.

Så, note to self. Karta (och kanske en kompass) är bra grejer. Ha den i handen. Titta på den. Ja, titta på den ibland, även om du är spiksäker. 

Det är ändå lite befriande att skratta åt sin egen klantighet. 

Vi fick en finfin vandringsdag. Jag tackar för den. 

17 km. 

A..

SL-buss 610 eller 611 till Karby gård. 

Civil olydnad, mediarapportering och politikens ansvar.

 

Vi möttes för att samtala om en bok. Den rörde klimatfrågor. Vi talade om ansvar, vem som ska göra vad. I regel är det någon annan än själv som ska. Vi vet att vi måste ställa om, men plockar mest små frågor själva. Vi överlåter resten på andra, typ media och politiken. Tycker att de ska, men vi talar mest om det hemma, utan att berätta för media eller politik. Vi behöver skapa ringar på vattnet. Ja, medias och politikens roll är oerhört viktiga. De måste gå före, men det finns inget som hindrar att vi pekar dem i en riktning. Hur ska de annars veta, om inte en folkstorm når dem. Skriv till dem, ja. Skriv till politiken, media och var aktiv själv, ja. Idag ska jag skriva till SVT (Rapport) om klimatrapporteringen, ja, konstruktivt och utan gnäll. 

Vi talade om organisationer. Reaktion uppkom när vi talade om en organisation där deltagare månar om t ex klimatet och människorna i Gaza. Samtalet upphörde om klimatet, oenighet uppkom om Gaza och det konstruktiva samtalet dog. För att frågorna ställdes mot varandra och för att något annat var värre. Hur kan organisationen bry sig om Gaza, varför bryr de sig inte om Afrikas krig istället? Samtalet dog, för att aggressiviteten i tonen sänkte oss. Jag måste bli bättre på att begränsa samtalet till det vi talar om. Att tala om allt, resulterar i inget. 

Jag skulle också önska att vi talar om - lär oss mer om - olika typer av (ickevåldslig) aktivism, försöker sätta oss in i varje persons val av aktivism och dess varför istället för att bara säga att det är skit. 

I samtal om påverkan uppkommer ofta frågor om typ av aktivism. Det finns en återkommande oförståelse för den besvärliga aktivismen, civil olydnad som stör andra. Jag tänker att vi behöver prata om civil olydnad oftare, alltså aktivismen som i något mått stör oskyldiga (om nu någon är oskyldig). Hur är den viktig, varför är den viktig, för vem är den viktig? Hur kan aktivism se ut, vad är vettigt, framgångsrikt och vad bör vi välja bort? 

Idag ska jag försöka skriva om, bilda mig och reflektera kring olika typer av påverkansmöjligheter - hur vi använder vår yttrandefrihet - dess varför som del i vår viktiga demokrati. Kanske särskilt om civil olydnad. Ja, idag ska jag resonera med mig själv om civil olydnads varför och dess vikt. Jag ska öppna mitt sinne och skrapa i mina fördomar. Kanske gör du det också? 

Pepp för en fin dag. 

3/8-25. Hembygdsgårdens dag. St Eriks Gille, Roslagsbros hembygdsförening.

Söndag 3 augusti 2025, hembygdsgårdens dag. Solen skiner, kl 10 öppnas portarna och föreningsfolket är redo. Loppisen är öppen och lockar spekulanter, fikat är framdukat och gårdens alla dörrar är öppna. Jag ser glädje och nyfikenhet. 

På parkeringen hittas nya och gamla bilar. Det blir som en liten bilutställning, även om några bara var där en kort stund. Veteranbilarna skapar glädje och många samtal. 

Vid kaffebordet hittades föreningsfunktionärer och gäster. De samtalar, skrattar och njuter hembakt tillsammans. 

Inne i husen finns det gamla kvar. Dräkten, böckerna, historia och möbler. Här har människor levt, brukat och bott. Så här har det varit. Föreningsfolket ser till att vi kan minnas, lära oss och skapa samtal om hur tiderna ser ut. 

Utan föreningsfunktionärerna vore vi ingenting. De tar fram fika, ordnar med hässjan, plockar bland loppisprylarna, håller ordning i husen och tar betalt för varorna. Vi bugar och tackar för var och en som hjälper föreningen. Det skapar gemenskap och glädje. Vi tackar för det. 

Anette Grinde 

3 augusti 2025. Hembygdsgårdens dag. St Eriks Gille, Roslagsbros hembygdsförening. Labacken, Övra Söderbyvägen 24, 76175 Norrtälje. 

500 journalister och mediefolk - minst - vill breddad journalistik

 

Yttrandefrihet. 

Jag förstår inte diskussionen om yttrandefrihet och journalistiken. Även journalister måste få säga att de vill att världen rapporterar, att de vill och att de får rapportera även från Gaza och att journalisternas liv och trygghet respekteras.  

Jag förstår inte diskussionen att de skulle vara partiska för att de vill rapportera även från den palestinska sidan, nu när det har rapporterats längre och ensidigt från den israeliska sidan. 

500 journalister och mediefolk - minst - vill breddad journalistik, vill rapportera tydligt och korrekt och också från Gaza. Hur kan det uppkomma en sådan märklig diskussion om att de riskerar att inte få rapportera om sina specialområden längre för att de har satt sitt namn på ett upprop? 

Vad är yttrandefrihet? Varför skulle inte journalister - eller vem som helst - få skriva på ett upprop om att rapportering ska tillåtas inifrån och att säkerhet ska råda? Hur kan det ge konsekvenser för deras yrkesutövning? 

Jag vill höra om konsekvenserna för Palestinas befolkning, jag vill se rapporter inifrån. Jag vill höra om Gaza och Västbanken, om vad civilbefolkningen upplever. Jag vill höra vad bosättarna på Västbanken gör, vilka straff de får för mord, förstörelse och trakasserier. Och jag vill att våra medier rapporterar om det utan att bara upprepa den israeliska ledningens eller bosättarnas mantran. 

Och jag vill att den svenska staten, regeringen, säger ifrån. Det makabra våldet måste upphöra. 

A..

Idag vill jag tacka dig som inte köper jord med torv.

Idag vill jag tacka dig som inte köper jord med torv. 

Idag läser jag om torv och våtmarker. Jag läser om hur otroligt mycket utsläpp som skapas av torvbrytningen. Jag ser också att nya brytningsområden beviljas, trots de höga utsläppskonsekvenserna. Det är tydligt att torvbrytning är något som hör skräphistorien till, och är något som skyndsamt måste upphöra. Torvbrytningen skadar oss alla.

“Torv bryts från mossar. En torvmosse är en plats där dött organiskt material lagrats i tusentals år omslutet av vatten. Kolet som legat lagrat hamnar i atmosfären när det vid brytningen hamnar i kontakt med syre och blir till koldioxid.”

Oavsett om torven används till förbränning, odlingsmaterial eller strö i stallen så bryts torven ner på kort tid och kolet frigörs som den klimatskadliga gasen koldioxid.

Att förbjuda användning av torv för förbränning, för odlingsändamål eller stallströ är ett viktigt sätt när vi nu arbetar för att bekämpa klimatförändringar. Växtavfall (eller t ex gödsel, bark, träfiber, etc.) kan t ex lätt ersätta torv i odlingar.

Att odla är av godo ur många perspektiv, men vad och hur spelar roll. Jord för odling är ofta blandad med torv, det är destruktivt för oss alla. Det är odlarens ansvar att se till att den jord hen köper inte är blandad med torv, att se till att butiken inte har avsättning för den klimatskadliga torvjorden. Vi behöver alla bistå i uppgiften att undvika de skadliga varorna som finns i butikerna. Vi behöver också hjälpa varandra med uppmärksamheten, vilka varor innehåller vad, varifrån kommer produkten och varför ska vi inte befatta oss med de varorna. 

Torv ska vi inte befatta oss med. Den är destruktiv för klimatet. 

Klimatkrisen är vår tids största utmaning, det är otroligt viktigt att politiken visar ledarskap och fattar konstruktiva beslut. Vi behöver lagar och regler för att klara omställningen till den nya tiden där varje handling genererar nollutsläpp och där jorden ges möjlighet att läka. Vi själva måste också, även om lagar och regler inte är på plats.

Att upphöra med torvbrytning är, tillsammans med många andra åtgärder för att få bort fossilindustrin, mycket viktiga åtgärder.

Idag vill jag tacka:

• dig som inte köper jord med torv. 
• den trädgårdsförening som agerar mot torv i föreningens odlingar. 
• den styrelse och privatperson som agerar mot torven 
• dig som inte använder torv
• dig som berättar för dina grannar, odlarkompisar och omgivning om torvens negativa påverkan på klimatet

/Anette Grinde 

Idag ser jag:

• Brytning av torv skadar Moder Jord. Rädda våtmarkerna gör stora insatser för att torvbrytningen ska upphöra. Vi andra har ett gemensamt ansvar att uppmärksamma destruktiviteten i brytningen. 
• Marocko ockuperar Västsahara. Jag vill inte handla varor som kommer från Marocko.
• Israel ockuperar Palestina, attackerar Gaza utan proportion och är del av våldet på Västbanken. Jag handlar inte varor från Israel. Jag debatterar om Israels våld och ockupation.
• Spanien har skadliga tomatodlingar. Jag handlar inte tomater från Spanien, jag tänker mig för om jag alls behöver handla något som kommer därifrån.
• Ryssland driver anfallskrig mot Ukraina. Jag handlar inte varor som kommer från Ryssland.
• USA hindrar yttrandefriheten, utvisar och straffar människor utan rättegång, skadar biståndet världen över genom nedläggning av organisationer, hindrar inte Israels omåttliga våld mot Gaza och Västbanken, mm. 

30/7-25. Vandring Roslagsleden Grisslehamn - Sandviken - Älmsta.

 

30/7-25. Vandring Roslagsleden Grisslehamn - Sandviken - Älmsta. Etapp 11 och 5 km av etapp 10. Totalt ca 25 km.

Stigar, grusvägar, asfaltväg, småvägar, klippor, stenar, högt gräs och stränder. Relativt många fritidshusområden, men ändå mycket natur. Blandad skog, nära kustlinjen, inte så mycket ängsmark (knappt någon). Varierat, vackert och fantastiskt. 

Välmärkt! 

Etapp 11 är fin, tycker jag. Närheten till vattnet, fina Albert Engströms ateljé och en fin vandringssträcka med skiftande underlag och vyer uppskattas. Grisslehamn och Älmsta är lätt nåbara med SL-buss. 

Tacksam för Roslagsleden, naturen, vädret, sällskapet, allemansrätten och en fantastiskt fin dag. 

• Nära Grisslehamn: tex Albert Engströms ateljé och museum.
• SL-buss 637 Grisslehamn. Älmsta. Norrtälje. 
• (Inga kommunikationer finns till/från Sandviken.)
• Matbutik (ICA) och restauranger finns i Grisslehamn och i Älmsta.
• Campingplats finns i Sandviken. (Allemansrätten gäller hela sträckan).

Hörde ni om extremvärmen, skyfallen, översvämningarna, vindarna och bränderna?

 Internationella domstolen (ICJ), FNs generalsekreterare António Guterres, EU och många, många andra talar om klimatkrisen. Vi talar om klimatomställningen, fossilbränslet, flyget, transporterna, nödvändigheten av förnybar energi och att få slut på förnekelsen och fossillobbyn. 

Internationella domstolen säger att det är staters ansvar att arbeta med åtgärder för att reducera utsläpp som påverkar klimatförändringarna. Klimatkrisen är ett faktum. Den drabbar oss alla. 

Det är en nödvändighet att få politiska beslut, nya regler, bidrag till de som inte förmår och omställningsrutiner på plats. Politiken behöver koppla in klimatfrågorna på alla nivåer, vrida tanken i nya riktningar och skapa förutsättningar så att alla är med på tåget. Från vänster till höger, i alla rum. Klimatet drabbar oss alla, men alla kan inte skydda sig. 

Hörde ni om extremvärmen, skyfallen, översvämningarna, vindarna och bränderna? Hörde ni att FN, EU och Kina talar om klimatkrisen? Och internationella domstolen (ICJ)? 

Hörde ni att 85% av folket i Europa väntar på nya kloka regler, att vi vill! Folk fattar, vill se förändringen eftersom vi vet att den är nödvändig.

Jag läste en insändare (Norrtelje tidning 23/7-25) som försökte säga att klimatförändringarna kommer och går, alltid gjort. Han uttryckte sig som att vi kunde fortsätta som vanligt. Forskningen har tydligt visat att så inte är fallet. Det vore förödande för oss och kommande generationer. Inte ens den som är 90+ är opåverkad, det rör hen, hens barn och kommande generationer. Värmen, bränderna, regnen, stormarna - utsläppen påverkar oss alla, de måste ner, de måste bort.

Klimatförändringar har skett i alla tider, ja, men den här gången - den här förändringen - har människan med all sin fantasi, makt och tro på sig själv som större än komplexiteten i Moder Jord ändrat livsförutsättningarna för det levande på jorden. Vi har skruvat för mycket på förutsättningarna, i tron att det är utveckling. Trots att vi länge har vetat. Istället har vi förstört, dränerat, skadat mekanismer vi inte kan vara utan. Det är människan som har skadat. Det är vi som måste ändra oss.

Vi vill vara kvar här. Kommande generationer vill vara kvar här, leva drägligt. Då måste vi ställa om.

Vi måste ställa om rejält, nu, för att vi ska kunna fortsätta bo på jorden. Livets korridor har särskilda förutsättningar, vi kan inte bygga om den, vi måste rätta oss efter dess konstruktion. När vi, som vi gjort länge, saboterar jordens sammantagna förutsättningar, så raserar vi våra livsförutsättningar. Det blir för varmt. Vi måste ställa om. Nu.

A..

https://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_domstolen_i_Haag

https://www.norrteljetidning.se/2025-07-23/klimatpanik-eller-sunt-fornuft-har-vi-glomt-jordens-historia/

Här var vårt hus. Barns berättelser från Gaza

 

Jag tittar på boken: Här var vårt hus. Barns berättelser från Gaza.

Den innehåller 12 noveller, skrivna av barn i Gaza.

Den bygger på ett projekt där barn uppmuntras att skriva,

formulera berättelser om sin plats och sina förutsättningar. 

Jag har läst den. Jag låter den ligga framme, så att jag ser den. Den slår mig i magen, får mig att varje stund påminnas om den förödande situation som pågår där. Om människor som svälter, skjuts vid mat- och vattenstationerna. Hela samhällen, vägar och infrastruktur är sönderslagna och människor behandlas som skräp. Människor. Civila.

Jag lyssnar på inslaget i SVT (27/7-25) om soldaten som upprört berättar om sin upplevelse av krigsbrotten i Gaza. Det är så upprörande att världens politiker låter det fortgå, att de inte sätter press på Israel så att dödandet upphör. 

Barn. Kvinnor. Män. Årsrika. Människor. Civila dör av svält, av bomber som faller över hus och hem. Det är så fasansfullt att se, dag efter dag, månad efter månad. Politiken är tyst, så tyst, så tyst. 

Läs Här var vårt hus. Köp den i din lokala bokhandel.

Kära goda andliga makt som styr min mentala trygghet, fyll min själ med hopp.

 I dagens tidevarv skiner solen, vinden driver energin framåt, vågorna böljar och grönskan frodas. Vattnet, luften, vinden, djuren, växterna, människorna och temperaturen samsas. Vi lever här tillsammans i ett samspel. Jordens alla liv är ett pussel, en magi som samverkar. Det är inte vi som har skapat den, planetens förutsättningar, vi har utvecklats tillsammans med allt det andra. Det har tagit miljontals år, sakta, sakta, tillsammans med djuren, naturen, vattnet och livet. 

Vi har inte skapat pusslet, vi är en liten, liten del i dess allt.

Ja, vi är drivna, vi försöker förstå hela dess sammansättning, men vi försöker också styra detaljer i det vi inte ser helheten av. Det säger sig själv att det är ogörligt, men människor försöker ändå. Vi gör massor bra, men eftersom vi inte förstår helheten riskerar vi också förstöra rytmen, ja, hela vår existens. Vi utmanar, och till vissa delar alldeles för mycket. 

Jag läser insändare, opinionstexter och hör människor tala som om klimatkrisen inte finns, som om de inte har förstått att människor har dragit för mycket i för många skruvar. Jag förstår det som okunskap, eftersom det är vetenskapligt bevisat. Och jag förstår det som en ovilja att se vad vi - människor- har åstadkommit när vi överträtt jordens gränser. Det gör ont att förstå vad vi har förstört, ja, men att blunda förstör även framåt för alltet.

Vi kan leva här, vi kan och vi vill. Vi kan, just idag, men de som drabbas av 47 graders värme, skyfall, stormar, bränder, kan inte det. Vi kan inte leva på jorden om det blir varmare, starkare strömmar, vindar och regn. Vi ser att det blir mer och fler, det är bevisat. Vi kan inte leva här för att våra kroppar inte kan, för att vi dör av naturens krafter, för att vi bygger våra liv efter våra begär, inte klotets alla förutsättningar. Vi har försökt att övermanna jordens konstruktion utan att förstå hela dess väsen. Byta ut delar, bryta sönder dem. Det säger sig själv att det är omöjligt, med hela planetens komplexitet. 

Livets korridor är smal. Vi ryms där just nu, men vi behöver gemensamt ställa om. Vi vet det. Fler än 85% vet det. Jag oroar mig för mina barn. Och dina. Jag oroar mig för deras barn. Och dinas barn. Jag oroar mig för värmen, regnen, vinden, träden, bränderna och stormen, för att vi ordnar oss ut ur livets korridor. Kanske oroar jag mig mest för människorna som blundar, inte är engagerade för sina medmänniskor, djuren och naturen. Kanske oroar jag mig allra mest för de som sätter hinder för sin egen bildning och som vägrar att betrakta hur sammanhangen hänger ihop.

Jag blir så beklämd när jag läser opinionstexten i dagens Norrtelje tidning, (23/7-25) “Klimatpanik eller sunt förnuft”. En aktiv och engagerad samhällsmedborgare, som ändå inte sett vad vi gör med vårt allt. Ja, det är mänskligt att tänka snett, blunda, inte tro på fakta. Mänskligt, men sorgligt. Jag kan bara hoppas att han ser på livet med andra ögon imorgon. 

Kära goda andliga makt som styr min mentala trygghet, fyll min själ med hopp.

A..

Artikeln är låst, kan du dela?

 

Var varsam.

“Artikeln är låst, kan du dela”. Ja, jag kan dela länken till ursprungstexten, t ex till tidningen, men jag kan inte kopiera in texten. Det är en rättighetsfråga, någon äger texten. Betala tidningen eller textmakaren om artikeln är låst. Vi kan inte ha fri och vettig press om vi inte betalar för vår läsning. Kvalificerad journalistik kostar. Kvalificerad media är nödvändig i demokratin. 

“Jag lånar bilden”. Nej, du stjäl. Det är en rättighetsfråga, någon äger bilden. Betala tidningen, bildbyrån eller fotografen om du vill använda bilden. Vi dödar yrkesgruppen om vi stjäl deras bilder.

A..

22/7-25. Vandring etapp 9, Roslagsleden.

 

Vandring 22/7-25.

Roslagsbro kyrka.

Roslagsleden etapp 9: Roslagsbro/Drottningdal - Bagghus.

Väddö kanal till Älmsta. 

Jag ber att få tacka för en fin vandringsdag. Temperaturen var rätt hög, solen gassade och molnen var få. Vinden var blid, vi längtade efter vindpustarna och skuggan. Vid några tillfällen uppfylldes vår önskan om temperatursänkning, men mest var det varmt. Vår vandring var väldigt fin.

Vid Väsby är leden omdragen. Istället för byväg, skogsväg och ängskant är leden markerad via lågtrafikerad asfaltväg via Velända och Brölunda. Vi gick den gamla sträckningen, som är omärkt och kräver att man (en kort bit) går i högväxt ängskant. Det gick bra. Allemansrätten ger oss möjligheten, så länge vi inte förstör eller går på odlad mark. Det gjorde vi inte, men jag kanske fick med mig en fästning eller två. Jag gör bäst i att kolla det.

I Vik/Söderbykarl ligger Erikskulles hembygdsgård, kanske 300 meter från leden. Vi borde propsa på att leden ska dras om och dras över gården. För att det är något man inte ska missa. 

Därefter fina vägar, skogar och ängar till Råda, där bad, fika, toa och vindskydd finns. Råda naturreservat kan bjuda på guckusko (i juni) om inte granbarkborren sabbat områdets livsförutsättningar. Området runt Flottskär och Brevik är vattennära och fint, precis som målgången på etapp 9 är vid Bagghusbron. De hade broöppning för segelbåtar när vi passerade, så vi stannade till och förundrades över tekniken. Vid Bagghusbron går ingen buss (när vi passerade) så vi vandrade vidare längs Väddö kanal till Älmsta när vi ändå var i farten.

Längs kanalen finns en pil upp till Roslagens Sjöfartsminnesmuseum. Vi borde även här propsa på att leden ska dras om och dras över museets gård. För att det är något man inte ska missa. Även här rör det sig bara om några få hundra meter. 

Torrt. Varmt. Fantastiskt. Ingen vilsegång (egna hemtrakter). Väl märkt.

Tack för Roslagsleden!

A..

Tillgängliga kommunikationer:

SL-buss 645 till Roslagsbro kyrka. 

SL-buss 636, 637 från Älmsta till Norrtälje. 

SL-buss 645 från Bagghusbron till Norrtälje. (Få avgångar per dag under sommaren).

Dagen är fantastisk, vad kan man mer önska sig?

Ja, visst är Sverige fantastiskt, eller är det det? 

Nja, vi önskar oss en mer skyndsam omställning med rimligare konsumtion & fred på jorden. 

Vi är en del i en helhet. Vi kan inte bara titta på när folkmord begås, när folkrätten kränks, när människor mördas - och vår regering inte gör något för att skydda de som behöver skyddas. 

Jag undrar vad var och en gör för folkrätten. Ni i riksdagen och regeringen?  Hur talar ni, vad kräver ni i era partier och i de gemensamma samtalen? Vad kräver ni i regeringssammanträden eller i maktens korridorer? 

A..