fredag 28 mars 2025

Idag tänker jag på Kerstin Bergeå, Svenska Freds.

 


Idag tänker jag på Kerstin Bergeå, Svenska Freds. Hon är modig, stark, viktig, inspirerande och en stjärna på min himmel. Hon lyfter otroligt viktiga frågor - fred - och hon gör det med styrka, lugn och kunskap. Hon står inte ensam, hon har ett starkt kansli omkring sig och hon har tusentals medlemmar som står för samma grundvärden som hon. Heja, Kerstin Bergeå, du och Svenska Freds står för livsviktiga värden. Tack, för din och er idoghet. Jag är tacksam för att du lyfter att du inte är ensam. Det är viktigt för oss alla att veta. Om vi fortsätter att tala om, se hoppet och vad vi behöver göra, så kan vi nå en tipping-point, en sån som än mer ger ringar på vattnet och får oss att se det kvalitativa värdet i att tala om fred istället för krig. 

Världen rustar. Den hotar om krig, död och förödelse. Människor är rädda, oroliga för sin framtid. Nyheterna innehåller ständigt nya hot som hindrar våra liv att vara lugna och kvalitativt framåtsyftande. Världsledare hotar, lägger varje dag nya miljarder på dödande vapen, skapar ny oro och bygger höga murar. Världen som tidigare har gått mot öppenhet och samförstånd, har nu bytt kurs och går istället mot murar, hinder, förödelse och död. Regeringen meddelade häromdagen att de satsar 300 miljarder på vapen och organisationstankar som ska döda andra människor och sätta grus i maskineriet för liv, hälsa och fred. De ska låna, skuldsätta oss för att förbereda oss för dödandet. Rädslan kryper in i våra kroppar, människor blundar, vill inte höra, drömmer mardrömmar - istället för att arbeta för fred i hela våra liv. Hot paralyserar, gör oss mindre, sjukare och oroligare. 

Vi väljer bort att tala om freden, budskapet är att vi är i krig. Det ryms liksom inte att se hur vi är freden, för hela våra väsen blir fyllda av alla ord om krig, vapen och våld. Pengarna som behövs i omsorg, sjukvård, folkbildning och skola går istället till vapen, fängelser och polis. Strängare straff, vapen, våld och död är narrativens riktning. Vi tror att det är vad vi måste göra. Det är förstås inte rätt. Det vi måste göra är att arbeta för freden, omsorgen, livet, samverkan, att hjälpa varandra och att bilda oss, både barn, unga och vuxna. 

Ett annat narrativ och faktisk handling för fred är en viktig riktning i hur vi agerar och mår. Det som talar om respekt för jordens alla liv, natur, hälsa och klimat. En samlande tanke om hänsyn och omsorg om varandra, om alltet behövs. Om jordsalltet, vårt allas väl, det som är så väldigt värdefullt. 

Tack, Kerstin Bergeå och Svenska Freds, ni är stjärnor på min himmel. 

Anette Grinde 


tisdag 25 mars 2025

Trygghet.

 


Trygghet.
Jag tänker kring människors trygghet, deras behov.
En gruppmedlem kommer in i rummet. Hen frågar vilka som kommer, varför de andra inte kommer. Det händer i flera grupper, är en relativt vanlig företeelse, det gör ont i mig varje gång.
För mig, som arrangör, är det en plåga. Jag vill inte prata om de andras skäl, deras varför. Jag vill inte berätta om andras göranden, ser hellre att de själva får avgöra vad de vill berätta för gruppen eller andra. Jag vill inte bidra till att vi/någon värderar hur andra prioriterar eller mår, det måste den som är berörd få göra själv.
Jag förstår att detta är en trygghet för den som frågar, att veta, avgöra, se och bry sig om de andra, men jag vill inte vara en förmedlare av information om andra. Jag har dåliga erfarenheter av människor som berättar om andra, istället för att de talar med dem direkt. Jag ser det som skvaller, ord som omtolkas på vägen, som viskleken som kan bli vad som helst.
Varje person är otroligt viktig. Vi vill ha hen här, i rummet och samtalet. Vi längtar efter att alla ska vilja och kunna komma. Både närvaro och frånvaro påverkar gruppen, men vi prioriterar fokus och hjärta just här, just nu, på de som är i rummet. Det är vi som talar med varandra, lyssnar och försöker förstå - om boken, om ämnet eller det som är sagt att vi ska tala om.
Jag kan inte påverka andra. Jag ber sinnesrobönen och funderar på hur jag själv låter bli att svara på frågorna som ställs. Utan att skada någon annan.
Livet är verkligen både lätt och svårt.

A..

måndag 24 mars 2025

24/3-25. Norrtälje kommun: Roslagsleden, etapp 7.

 


Norrtälje kommun. 

Ärende: Roslagsleden.

Roslagsleden går mellan Danderyd och Grisslehamn och är en fantastisk upplevelse. Den ger tillgänglighet till kultur och natur, ger oss unika möjligheter till kulturmiljöer, nya upplevelser, frisk luft och hälsa. Det är en vandringsled, inte en led för cykel eller fordon. Man kan gå eller springa i vackra miljöer. Några etapper är korta, andra längre. Leden är tänkt att gå i skog och mark. Ibland trasslar avtalen mellan ledansvariga (kommunerna) och markägaren. Då dras leden om och vandrarna får sämre upplevelser. Detta har t ex drabbat etapp 7, som ligger i Norrtälje kommun.

Etapp 7 går från Penningby till Norrtälje. Den tidigare sträckningen gick längs ett fantastiskt kulturlandskap, små vägar och skog. Där finns inte längre ett fungerande avtal. Nu går flera km istället längs en högtrafikerad väg. Denna sträckning har varit märkt och kartbeskriven så sedan 2021. Det sägs att den sträckningen är tillfällig. Sträckningen på den högtrafikerade vägen har alltså varat i flera år. Det är en ovärdig och farlig sträckning. 

Min fråga till kommunen och politiken är: hur arbetar Norrtälje kommun med avtalen med markägarna runt Roslagsleden? Vem har ansvaret, vem kan vi ge förslag till om alternativa sträckningar? Och just här, specifikt, hur arbetar kommunen med en skogs- och kulturmark-sträckning av etapp 7, så att leden kommer bort ifrån den farliga vägsträckningen på Penningby/Sika-vägen?

Frågan är (24/3-25) ställd till Norrtälje kommun via kontaktcenter, där det formellt sett passar sig bättre att ställa frågor till och kommunicera med kommunen. För dig som har kunskap om alternativ sträckning för Roslagsleden, etapp 7, meddela gärna den informationen till Norrtälje kommun. 

Fridens!

Anette Grinde 



Ledsträckning:

https://www.naturkartan.se/sv/stockholms-lan/penningby-vigelsjo-roslagsleden-etapp-7

Hundar i naturen: 

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/allemansratten/sa-gor-vi-allemansratt/hundar-i-naturen/

Jakttider: 

https://jagareforbundet.se/jakt/jakttider/#Stockholms%20l%C3%A4n,-1,2025-01-01,2025-12-31,


söndag 23 mars 2025

23/3-25. Roslagsleden, etapp 7.

Jag vandrade Roslagsleden etapp 7, den gamla sträckningen i sol, fantastiskt sällskap och en samarbetsvillig kropp. Tack.  

Delar av etappen är omdragen och går efter den vältrafikerade Sika/Penningby-vägen. Vindskyddet längs den tidigare ledsträckan är borttagen och ledmärkningen likaså. Detta kan bero på att avtalsansvarig och markägaren inte har enats, kanske har markägaren surnat till för att vandrare tagit sig för stora friheter eller misskött sig, eller kanske för att hen inte unnar människor att röra sig på hens marker. Oavsett varför den inte ingår i den officiella leden, så är sträckan väldigt fin. Vi har fortfarande rätt att gå där enligt allemansrätten, men leden kan inte märkas ut på officiella kartor eller markeras i naturen om markägaren säger nej. Karta och egen riktning går också bra. Ägaren har full rätt att säga att leden inte får märkas där och vi har full rätt att gå på markerna med respekt för djur, natur, medmänniskor och markägarens omständigheter, tillgångar och privata sfär. 

Roslagsleden har hopp för en framtida annan sträckning än den nuvarande längs storväg, det känns så när man läser skyltarna efter den sträckning av leden som just nu gäller. Låt oss ansluta till hoppet! 

A..












#penningby #Norrtälje #Roslagen #blåhimmel #vackert #magiskt #hotfullt #allemansrätt

Frihet.

Hur stillsamt 

behöver jag andas 

för att friheten 

i min själ 

ska hållas 

intakt 

Hur når jag henne 

om jag aldrig är där 

aldrig möter henne 

på hennes planhalva 

Hur kan jag lära känna 

honom 

om jag inte får träffa

honom 

i hans frihet 

och jag 

inte står still och lyssnar 

Hur kan jag 

andas 

frihet 

om jag alltid finns 

bakom stängda dörrar

Var bor friheten? Hur ser frihet ut? Ser den annorlunda ut för dig?

Jag skulle vilja att Sven Arne Hökenström var hos oss och kunde läsa sin dikt om frihet. Det kan han inte. Han har lämnat oss, han har gått vidare till en annan värld, jag tänker den som fri, att han nu lever en annan frihet. 

Barnrösten insisterar. Mamma, mamma, mamma.

Barnrösten insisterar. Mamma, mamma, mamma. Mamman ignorerar, talar lugnt vidare i sitt samtal. Barnet säger: Mamma, mamma, mamma. Hon använder samma ton, upprepar. 

Hur är det att vara barn som inte får omedelbar plats? Hur är det att vara en föräldrar som inte hinner svara, inte hinner sortera alltet? Är det alltid så eller är det bara att barnet också behöver se att mamman talar med någon annan, inte kan eller ska omedelbart uppmärksamma barnets krav - omedelbart, alltid? Vad är omgivningens roll: markering eller acceptans?

Vi ser ett uns av ett liv, ett krav, där vi inte ser helheten. Vi reagerar, ja, tycker och känner, men vi har inte hela bilden kring relationen, karaktärerna och deras egenskaper. Det gäller allt, alltid, ändå tycker vi oss kunna veta hur det ska vara. Många kritiserar gärna. 

Jag tänker att vi inte ska vara så snabba att döma, oavsett vem eller vad, mest för att vi inte känner till helheten. 

Idag är en ny dag, fylld av fantastiska möten med människor, händelser och företeelser - att acceptera eller protestera mot, eller kanske le och delta i. 

Välkommen, du nya dag. 

A.. 

söndag 16 mars 2025

16/3-25. Är det vår nu?





Är det vår nu, undrade jag och tog finbilen till stan för buss vidare till storstan. När jag kom hem till Norrtälje igen så snöade det. 

Så nej, det är inte vår ännu. 

A..

lördag 1 mars 2025

Jag vaknar om natten, undrar...

 Jag vaknar om natten, undrar över mitt varför. Kanske är det för att jag är dunderförkyld, saknar ork och driv. Eftersom jag ändå inte har ett svar på frågan är det inte någon mening att tänka på det. Jag skjuter det framför mig. Eller begraver det i dyn.

Jag njuter mitt morgonkaffe, läser tidningen och skakar på huvudet. Trump, Vance och Zelenskyj i ett möte. USA är hänsynslösa. Hur är det möjligt? Ja, med Trump och Vance är förödelse möjlig. Hur kan USA låta det ske?

Solen skiner, det är några grader kallt och frosten ligger som ett täcke på marken. Strax bortom huset står ett rådjur. Det står stilla, följer mig med blicken. Jag skrämmer henne inte, även om jag älskar att se rådjurens graciösa hopp. Morgonfrost och en sol som sakta stiger över trädtopparna är njutning, som lyx för själen. Andligheten bor i naturen.

Jag promenerar till bussen. I vägrenen är det hål. Vildsvinen letar, de bökar rejält. Gräsmattorna ser ut som potatisland. Husägarna blir galna, svär. Som om det blev bättre av det. Andra tar omedelbart tag i saken. Jag ber att de inte får återbesök så snart de gjort det fint igen. 

Jag läser Blommorna, tänker på yrken (blomsterbutik vid kyrkogården), personligheter (introvert) och blommor. Och hur människor är i butiker, vilket pratbehov som finns. Det var det ingen som berättade för mig innan jag började här. Säkert är det så på alla ställen fast jag aldrig fattat det. Det är fint med alla samtal. 

Människor, ja, alla dessa fantastiska människor. 

Sinnesrobönen kommer ofta väl till pass.

A..


Norrtälje 28/2-25.


söndag 2 februari 2025

Jag tackar Rebellmammorna för deras kraft.

Rebellmammorna är en del av tiden. Ni gör skillnad för tankespåren, för klimatet, demokratin, mänskliga rättigheter och för vår samhällsutveckling. Ni gör skillnad för vår tid och därmed också för framtiden. Jag tackar er för det.

Att påverka med ickevåldsliga medel - att leka, informera, sitta på gator och torg, berätta, dansa, skriva, tala med politiker, skriva till företag, med mera - gör skillnad. Sakta upptäcker en person till, ett barn undrar, pratar med en vuxen, präglas när ni får kontakt, särskilt i det vanliga, snälla och uppmärksamma. En till och sen en till. Jag tackar varje person som gör skillnad med ickevåldsliga metoder.

Jag tackar er som samlas för samtal. Jag tackar er som stickar tillsammans eller var för sig. Jag tackar er som möts över en fikakopp eller skogspromenad. Jag tackar er som planerar för vänliga och upplysande aktioner. Jag tackar er som skriver artiklar. Jag tackar er som dansar på gator och torg. Jag tackar er som inte ger upp, hittar nya ord, nya möjligheter och mötesplatser. Jag tackar er som lever som ni lär, ni som är vänliga mot moder jord och allt levande som lever på den. Tack.

Jag önskar er alla en fantastisk dag. 

Anette Grinde 




Mälaröarnas nyheter, januari 2025.

lördag 18 januari 2025

“Äldre kvinnor kraftigt överrepresenterade i fallolyckor”, läser jag i dagens DN (18/1-25).

“Äldre kvinnor kraftigt överrepresenterade i fallolyckor”, läser jag i dagens DN (18/1-25). 

Kanske beror det på att vi ofta är ute och går, rör oss, men går och slappnar av för mycket? Eller vad beror det på, att det mest är kvinnor som faller? Häromdagen läste jag att fall med handledsskador kunde ses som positivt, eftersom det var en konsekvens av att man hann ta emot sig om man föll. Det är smart att vara snabb och smidig. Vältränad för livet, alltså. Man tar emot sig eller faller bättre då. Bäst är förstås att inte falla. 

Det förde min tanke till judoklubben som erbjöd fallklasser för äldre, med syftet att falla rätt. En superbra grej, tänker jag. 

En annan superbra grej är parkour, där kvinnor (tantparkour) och män vandrar, leker sig fram, hoppar på, över eller under alla hinder och gör det lite svårt för sig. Träning i alla led. Eller - och - gå till gymmet eller träningslokalen för att träna med andra. Inte hemfalla till latmaskandet. Lapa dagsljus och skapa fysisk rörelse för hela kroppen är ett sätt att undvika förfallet. Ja, för knoppen också, förstås. En brist är att det är jag själv som behöver skapa rutinen, det går inte att skylla på någon annan än sig själv. Det är lite drygt, eller hur? 

Daniel pratade om den onödiga köksbordsdöden för (oss) åldringar och att kunna speeda över övergångsstället, han talade också om rolig och viktig 90+gympa. Man måste alltid hålla på, helt enkelt. Hoppas, skutta, lyfta och speeda på hjärtfrekvensen en aning. Per pratar ständigt om vikten av träning och gym. Jag tjatar om rörelse, reflexer och samtal. Jag ska också tänka mer på tantparkour. Jag längtar till min nästa Ultravasan 90, det kräver träning som också ger rimlig ork i vardagslivet. Då måste jag också lära mig att falla bättre, faller gör man om man inte lyfter på fötterna. Gymträning för Ultravasan behövs för att orka hålla kroppen upprätt hela vägen i mål. 

Mitt råd till mig och andra: njut dagsljus, fysisk rörelse, styrketräning och läsning. Och kvalificerade, utmanande och trygga samtal med andra. 

Välkommen, du nya dag. 

Jag lovar (mig själv och mina barn) att försöka låta bli att ramla idag.

A..

torsdag 9 januari 2025

9/1-25. Bussen körde vilse!

 

Bussen var drygt en kvart sen i morse, jag hann gå ca tre km innan den kom. Jag har ju vinkområde så jag behöver inte stå vid en hållplats. Jag promenerade bussen till mötes. 

Chauffören ursäktade sig: "Förlåt att jag är sen. Jag körde vilse." 

Ingen fara svarade jag, då fick jag en lite längre morgonpromenad. Det är hälsosamt att promenera. 

Känslan att köra vilse på en SL-tur måste ändå kännas jobbig för en busschaufför, skulle jag tro. 


9/1-25. Nedra och Övra Söderby, morgonkvist.

onsdag 8 januari 2025

8/1-25. Måste de vara där jag är?

Promenad hemåt från bussen, i mörkret. Jag hör ett rytmiskt ljud,  flåsande. Jag stannar. Ett stort vildsvin korsar vägen 10 meter framför mig. Jag står tyst still. Strax hör jag mer flås och ytterligare ett stort kommer. Och sen ett till. Inga små, bara tre stora. Jag känner mitt hjärta banka. Måste vildsvinen vara så nära där jag går?

Vildsvin är inte farliga. Men, man kanske ändå inte vill vara så himla nära dem. 


A..


8/1-25. Brölunda. Kväll. 

tisdag 7 januari 2025

7/1-25. Snöigt.

7/1-25, ca kl 05.10. Runt byn, 4.6 km. Minus några få grader. Snöigt. Plogat på sina ställen, inte på andra. Spårigt. Vitt. Pinig motvind med hårt vitt i ansiktet. Pannlampa. Dubbar. 



måndag 6 januari 2025

Tröskel.

 


Jag vill inte 

  vara  

  mitt i sorgen 

jag vill 

vara 

  i livet 

leva 

men först 

 måste 

  jag 

   stanna

    sakta ner

fånga allt det som var 

  när du fanns 

  hade mig kär 

   och jag dig

Jag måste ta mig 

  över 

  tröskeln 

till det nya livet 

  där du inte 

  är 

där du inte är 


Men först frid

 innan tröskeln 

  först frid 


A..





Poesilördag. Februari 2025.



torsdag 2 januari 2025

Låt oss alla tillsammans göra 2025 till en verklig skatt.

Det biter friskt i kinderna 

det är nio grader kallt 

snön är vit 

vintervitt och kyla är en skatt 

en vacker skatt


Jag tänker på människorna och samtalen 

på min plats, i bokhandelns vardagsrum 

de tillför glädje till min själ 

de är en skatt 

en magisk skatt


Ett nytt år är kommet 

det betyder nya möten 

nya människor 

nya böcker och nya samtal 

det betyder också nya utmaningar 

att säga ja 

att vara öppen för nya tankespår 

det är en skatt att våga


Ibland får man gräva djupt 

ibland är den synlig på ytan 

det goda samtalet 

öppet för alla som vill

det är en skatt att få möta människor som vill


att så många vill öppna sitt inre 

för värme och omsorg 

lämnar ilska, avsky och vrede 

på den tipp 

den förtjänar 

det är en skatt att människor avhänder sig vreden


Tack, ni samtalande och öppna människor

som vill varandra väl

ni är min skatt. 


Ni tillför värme till min själ.


Välkommen du nya år. 


Låt oss 

alla tillsammans

göra 2025 till en verklig skatt.


Två barn är skjutna

Två pojkar är skjutna

söner

till föräldrar och syskon


föräldrar och syskon som oroat sig, strävat, älskat


vänner

som varit med på färden


sett dem, pojkarna och föräldrarna, syskonen


två pojkar är skjutna


två liv, människor, barn, syskon, barnbarn


Två barn är skjutna.  


Jag står inte ut med allt våld.


A..


söndag 29 december 2024

Jag vill ha dig här...

Hon var arg, först på den som sa si, sen på den som sa så. Hon var arg på kvinnorna, männen och vännerna. Hur skakade av ilska, blev skarp av sammandragna läppar. Linjerna i ansiktet skärptes, blicken blev svart. Jag lyssnade, ansträngde mig för att förstå, frågade och tänkte på henne med frid. 

Jag tycker om henne, men undrar vad det är. Varför är hon så arg? 

Nästa gång igen, med annat mål. Det är mig hon är arg på. Hon gav mig en tillsägelse, ett ord, hårdare och igen. Igen. En vän likaså, och ytterligare en annan, hon markerar, så får man inte säga, det argumentet får man inte ha. Den tonen och de orden får inte finnas där hon är. 

Jag tycker om henne, men undrar vad det är. Varför är hon så arg? 

Vi talar vidare, jag är rädd. Tystnar. Här vill jag nog inte vara, tänker jag, och inser att det är mitt rum. Jag kan inte gå. Vad händer i mina vänners inre rum? 

Hur ska det här gå, om det fortsätter - hårdheten mot mig, mina vänner, de som finns omkring oss. Kommer gruppen att gå sönder?

Vi är hos mig, jag har bjudit in människor till samtal. Jag vill inte att vi skadar eller skadas här.

Jag tycker om henne, men undrar vad det är. Varför är hon så arg


Jag tänker på dig med omsorg och värme. Jag vill dig här, vill ha dig i våra samtal. 

Jag vill ha dig här, med frid i ditt inre, och med en känsla av värme mot alla i rummet.

A..

lördag 28 december 2024

Friden ligger över gården.


Friden ligger över gården. Färgerna är vackra. Stängslen är kontrollerade och justerade. Äppelresterna har grottat ner sig i jorden, blivit mat till maskarna. Vi ler åt det vackra, gläds att det finns. 

Jag sörjer frånvaron av snön och kylan. 

 Klimatfrågorna är viktiga, vi behöver dra i handbromsen, ändra vårt synsätt kring tillväxt och eftersträvansvärd konsumtion. Den gröna vintern är ett resultat av klimatet - det som människan förändrat i sin tro att de härskar över jorden. Vad blir kvar till kommande generationer?

Labacken, Övra Söderbyvägen 24, Roslagsbro, Norrtälje. 26/12-24. Annandag jul. 

A..


torsdag 26 december 2024

Jag vill veta mer om skogen, hur det i verkligheten är.

 


Vi hade ett fantastiskt samtal i höstas, där rummet var fyllt av folk från olika organisationer och intresseområden. Amalia, Hans och Rolf - små skogsägare - berättade om sina skogar. Det gav nya perspektiv. Jag tänker på samtalet som vackert och att bredden utgör en viktig del av samtalet, där förståelsen för varandras delar är av vikt. 

Någon vecka efter vårt möte kom en man in i butiken och frågade efter en specifik bok om skogen. Jag hade den i hyllan och vi kom i samspråk om skogen. Jag berättade om det vackra samtalet och han svarade att kalhyggena var förödande. Han talade som att hela vårt land var fyllt av dessa. Jag svarade att vi talade om dessa, att det finns skogsägare som tänker med omsorg, att vi behöver se var och ens varför för att lära oss mer. Vi lever tillsammans på jorden, behöver se och tala om varandras förutsättningar. Han stängde alla sina informationsvägar in och upprepade budskapet att alla skogsägare såg kalhyggen som det enda och att de inte såg några naturvärden alls. Det är inte min erfarenhet, säger och tänker jag igen. 

Jag är och förblir lycklig över samtalet där alla lyssnar på varandra. Jag blir deppig över de inskränkta svaren. För goda miljöhänsyn, rimliga klimattankar och framtidssyn behöver vi jämka samman alla delar i de ämnen vi talar om. Det är inte en sak som är värst eller bäst. Om vi alltid byter ämne och säger att något eller någon är värre missar vi samtalet om det vi vill avhandla. 

Skogen, svamparna, ägarna, insekterna, djuren, behoven, pengarna, efterfrågan, älgarna, lagstiftningen, vindarna, snön, kylan och värmen, bävrarna, bären, den importerade arbetskraften som ska plocka våra bär, vattendragen som torkar eller översvämmas, sjukdomarna och väderskadorna. Det finns miljontals detaljer, alla viktiga, olika viktiga för var och en, men ändå viktiga. 

Låt oss lyfta en eller få frågor i taget, se deras sammanhang i helheten, försöker jag säga, för att få ett svar på en fråga. Ibland fungerar det, ibland inte. 

Skogen spelar roll för klimatet. Hur ser du din roll - du som konsument - i hur mycket skog som behöver avverkas? Vilka varor väljer du, hur lever du ditt liv och vilket ansvar har du för att inte förbruka varor som kräver avverkning av skogen? 

Hur påverkar du klimatet genom din konsumtion av varor från skogen? 


Anette Grinde 

Annandag jul, 26 december 2024.



lördag 7 december 2024

6/12-24. Hemmavid, fredag kväll.

8-10 vildsvin, 15 meter bort.


Jag promenerar hemåt från bussen. Pannlampan är hemma, mörkret kompakt. 

Jag hör något, stannar. Det låter som steg i snön. 

Jag ser ett grått pärlband i mörkret, de passerar strax framför mig. Jag känner mig obekväm, men kan inte påverka situationen.

De 8-10 vildsvinen hastar raskt vidare upp i skogen. Jag tar ett djupt andetag och går vidare hemåt. 



Hemmavid, fredag kväll, 6/12-24. 

lördag 30 november 2024

Kvinnan kommer in i butiken

Kvinnan kommer in i butiken, frågar efter en bok. 

Ja, säger jag, den står i pockethyllan, det är del ett i en serie som totalt har tre delar. Serien heter samma sak som den första boken i serien. Alla tre delarna står i pockethyllan. 

Men det står här att det är tre i en bok.

Nej, serien finns i tre delar, inte tillsammans i en bok. Det är tre böcker. Alla tre står i pockethyllan. Den bild du har i din telefon är den första delen i serien. 

Jag förstår inte, här står att det är tre i en bok. 

Nej, det är marknadsföring för den första boken i serien (som du har bild på). Texten (i din telefon, på någons hemsida) berättar att det finns tre böcker i serien, inte att det är en bok. 

Jag måste ringa till min dotter, hon vet nog. Det är hon som ska ha den. 

Jag tänker att det är svårt att övertyga den som missförstått, att det vi har förstått är djupt förankrat inom oss (vare sig det är rätt eller fel) och att det är svårt att tro på den nya sanningen. 

A..

 




tisdag 19 november 2024

19/11-24. Att vara stödtrupp till den som gör bra saker.


Frukost.

Ett tv-inslag häromdagen pekade utmanade på flera riksdagsledamöter för att de klipp-och-klistrat andras texter, tex utredningar eller artiklar, till egna motioner. De gjorde dem illa berörda, någon rymde in på toaletten. Var detta den viktigaste nyheten för dagen? Nej, förstås inte, men kan vi använda konceptet? Kan vi hjälpa riksdagsledamöter att skriva motioner, att ge dem förslag, t o m färdiga motioner att lämna in?

Ja, det är alltid bäst att skriva eget material, texter och bilder är ju rättighetsskyddade. Någon kan behöva få betalt för intrånget. Vi får inte stjäla. 

Men

Vilken motion och vems text var det egentligen de talade om? Vilken var sakfrågan i motionen? Om en riksdagsledamot inte är kompetent uppgiften att skriva, kan vi hjälpa hen med det? Vilka riksdagsledamöter är framåtsyftande för klimatfrågorna, kan vi hjälpa dem lite mer?

Och

Kanske kan vårt syfte med en text vara just det, att den ska kopieras och infogas och göras till motioner, utredningar och lagstiftning. 

Ett pepp till politikerna behöver kanske vara att få politikerna - de som sitter på förändringsmöjligheterna - att se att människors vardag måste gå ihop, att de behöver jobba på det istället för att bara kritisera andra. Peppa dem att lägga fokus på förbättringar istället för på kritik. “Säg vad du vill åstadkomma, berätta om din målbild". 

Till exempel.

Om en politiker ger uttryck för att hen fattar att de allmänna kommunikationerna är viktiga, kan vi då skriva tal, debattartiklar, inlägg med allt positivt som de allmänna kommunikationerna ger? Höja frågan och ledamoten som lyft den? Samma med andra frågor som ger positiva effekter på klimatet, hela tiden med resultat i fokus. 

De allmänna kommunikationerna ger positiva effekter på människors dagliga liv, folk kan ta sig till sjukhus, skola, jobb, mm. Med bra allmänna kommunikationer behöver färre egen bil, med färre batterier och mindre föroreningar som naturlig följd (= färre skador på djur, natur, livsmiljöer och orörda marker.) 

Hörde ni sommarpratet i somras om hur mycket färre bilar och batterier som behövs bara genom bättre allmänna kommunikationer? 

Alltså.

Kan vi åstadkomma förändring genom att i högre grad hjälpa riksdagsledamöter eller kommun/regionpolitiker med bra texter, tal, artiklar och motioner och genom att - positivt - uppmärksamma allmänheten på de ledamöter som jobbar för bra frågor?

A..





måndag 18 november 2024

18/11-24. Kärlek och tillhörighet.

Måndag 18/11-24.

 


10 km morgonpromenad. Roslagsleden. Samtal om livet.

Det jag trodde var kärlek, en bok om psykiskt våld. Gloria, i rasismens skugga. JAG, en roman om Karin Larsson och Sluten anstalt - böckerna går som en tråd genom två timmars samtal om våld i nära relationer, Karin och Carl Larsson, inklusive frågan om psykisk hälsa och vem som ser det psykiska våldet, kriminalitet, skola, utanförskap, hjälp till familjer som själva inte kan och personliga egenskapers påverkan på var och ens liv. 

Vi talar om böckerna, men mest om sakfrågorna som de lyfter. Hur ska någon bli människa om man inte får träffa sina barn? Eller om allt blir straff, inget vård, ingen mänsklighet eller värdighet? Vi talar om kärlek, hur det psykiska våldet ser ut, när vi inte ser vad som är vad, hur vi ser på skillnaden mellan fysiskt och psykiskt våld, och likheterna mellan relationen och sekten, t ex Knutby. Hur kan man hjälpa sig själv? Hur kan man hjälpa andra?

Kärlek, trygghet och gemenskap är uppenbart viktiga nycklar i livet. 

När jag läser klart Det jag trodde var kärlek kom jag också att tänka på Beata Hanssons bok Drömmen om Tom Walter. De bär helt olika ämnen, men de rör ändå tangerade frågor, eller hur? 

Kärlek och tillhörighet. 

Livet, ja, livet. 

A..



#Detjagtroddevarkärlek - en bok om psykiskt våld. #Gloria - i rasismens skugga. #JAG - en roman om #KarinLarsson och #Slutenanstalt #drömmenomtomwalter #livssamtal #kulturtorget #roslagsleden 

I fredags ca tio km, i lördags drygt 20 km och söndags kanske 15 km - promenad. Måndag 10 km. Jag försöker lapa lite dagsljus.

söndag 17 november 2024

17/11-24. Motvinden var sträv

 17 november 2024.

Motvinden var sträv när jag vandrade över Velända gärde igår. Jag såg inga rådjur, hjortar eller vildsvin. Inte heller några älgar. De tryckte säkert i skogens lä. 

På vägen låg flera döda möss, kanske fyra. Kanske räknas de inte längre när de förlorat livet på vägen. Jag undrar hur det kunde vara så många, jag kanske inte får något svar på det. Så kan det ju vara, att vi undrar över livets frågor, men inte hittar några tydliga svar. Det finns så många tankar om alltet. Vad är rätt egentligen? 

Vi pratade om boken Gloria, i rasismens skugga, av Elisabeth Åsbrink och Gloria Ray Karlmark. Det var oerhört tuff läsning, obegripligt hur man kan se på andra människor, men ännu tuffare för alla de människor den handlade om. Människor levde mitt i hatet, där rasismen var fruktansvärd. Vi tittar på bilden där en ung - vit - kvinna har ett ansikte förvridet av aggressiva känslor, där hon går bakom den hon så starkt avskyr. För att personen har en annan hudfärg. Vit makt och grov rasism är orden - handlingarna - vi ryser kring.

Vit makt kopplar jag nu - idag - till en relativt liten klick människor, men i bokens tid var det en stor grupp som trodde sig vara större än andra. Vi ska inte vara naiva och tro att den håller sig lugn. Makt är en trigger. 

Tiden går just nu tillbaka, det spelas på rädsla, vi och dem och makt över andra. Det är tydligt att vunna segrar inte är vunna för evigt. Vi får vara rädda om, fortsätta strida för, varje framgång - delseger - som vunnits. 

I lä är det skönt, men motvinden väntar om hörnet.

A..



I fredags ca tio km, i lördags drygt 20 km och idag kanske 15 km - promenad. Det sägs att dagsljuset är viktigt, så jag försöker lapa lite ljus.

lördag 16 november 2024

15/11-24. Det ljusnar.

Fredag 15/11-24.


det är mörkt 

natt går sakta mot dag 

molnen skymmer det blå

i kanten lyser svagt rött 


det är mörkt 

gryningsljuset kommer sakta 

jag ser dagen komma 


tänker på människor 

samtalen och livet 

vandrar sakta 

möter

den nya dagen 


det ljusnar


välkommen, ska du vara.


A..



16/11-24. Motvind.

 Motvind.


Jag går till bussen. Jag vill inte åka bil, jag ser de allmänna kommunikationerna som viktiga. Jag nyttjar dem, reflekterar också över otillgängligheten. Jag har idag (lördag) 10 km till bussen, ja, jag går till bussen. På kvällen hemåt får jag gå i den andra riktningen. Idag är det regn och motvind. Jag går ändå, jag såg inte att jag hade något annat val. Mitt skäl är min hälsa, den kräver fysisk rörelse. Mitt skäl är också klimatet. För att jag tror att det jag gör spelar roll.

Jag kan gå 10 km, ja, men alla kan inte det. De allmänna kommunikationerna är viktiga för klimatet, har vi många gånger konstaterat. De behöver vara tillgängliga, gå på vettiga tider och täcka de områden där det bor folk. Det finns förbättringspotential på alla dessa områden. 

Någon kommer att svara: det finns inga pengar till det. Någon annan: ta bilen.  

Men, om vi vet att de allmänna kommunikationerna är en viktig del i klimatarbetet, varför ska vi då inte prioritera det? 

Jag tar bussen, blir glad när jag ser att fler prioriterar sina allmänna kommunikationer och när jag hör andra tala om vikten att bussen finns. Jag blir glad när jag hör om människor som utbildar sig till chaufförer, för att kunna vara en kraft i klimatomställningen. Jag blir lycklig när jag hör om föreningar och företag som stannar på marken, tänker närproducerat och väljer att aktivt, varje dag, tänka i klimattermer. Jag blir varm i själen när jag hör politiker resonera runt klimatet och bestämma sig för att driva den riktningen. Det ger mig hopp att det finns människor på alla nivåer som söker möjligheter istället för hinder. 

Tack, till alla som gör, som lever med klimatfrågorna i tanken och hittar sätt att påverka oss i rätt riktning. 

Det tog mig 2 ½ timme att ta mig mina två mil till jobbet idag. Jag fick rörelse, frisk luft och dagsljus. Jag fick också konstruktiv tanketid. 

Motvind är tufft, men ibland är det också medvind. 

Tack.

A..



fredag 15 november 2024

13/11-24. Dropp, dropp.

 

Onsdag 13 november 2024.

 

det låter som om det regnar 

jag lyfter ansiktet 

mot den blå skyn 

känner inga droppar 

hör dem falla 

ser inte 

hör 

dropparna falla


solen stiger sakta 

frosten släpper sitt grepp 

tinar 

faller sakta 

på de torra löven 

som täcker marken

faller 

sakta 

dropp dropp 

som när det regnar 


hör regnet falla 

av frosten som ger vika

när solen sakta stiger 

välkomnar dagen


A..




fredag 1 november 2024

1/11-24. Erik Nachtweij (Fonus). Allhelgonafrid.

 


1/11-24. Emma Nachtweij (Fonus). Allhelgonafrid.

 


Nachtweij, Emma Maria Carolin Född: 1994-01-01. Avliden: 2019-05-25. Gravsatt: 2019-06-18. Västra kyrkogården. Kvarter: TER. Gravplats: 00081. Hemort: Göteborgs Oscar Fredriks församling. Gravplatsnummer: 31TER 00081.

onsdag 30 oktober 2024

29/10-24. Älg och vildsvin på väg...

Tisdag kväll. 

En älg kliver upp ur diket. Jag kör sakta, ser den i vänster ögonvrå. Den byter riktning, vänder längs bilen istället för rakt mot. Mycket nära, men utan faktisk närkontakt. 

Det är mörkt, inget månljus, ingen snö och inga reflexer på djuren. Vi pratar om upplevelsen, bearbetar traumat. Vi andas ut, fortsätter sakta framåt.

Två km senare rör det sig i kanten igen. Ett vildsvin går sakta på ängen. Det är litet. Jag saktar in, ställer mig stilla, ser några stora på andra sidan och ett gytter av små. De virrar över vägen, de flesta struntar i bilen, går bara på. En fegar, vänder, springer tillbaka. Hur många är de, ja, minst tio skulle jag tro. Vi åker sakta vidare.

Några hundra meter senare rör det sig i högerkanten, strax utanför vägen. Det är fler vildsvin på åkern, kanske tio till. De är kvar vid sidan, trynar i jorden efter gott.

Jag ser alltid djur på ängarna i gryning, skymning och dagsljus, men sällan i mörkertid. De finns förstås där, bara bortom vägen. Tisdagskvällens upplevelse är tankeväckande och mäktig. Älgar är otroligt stora, vänder om de hinner. Vildsvin är hårda, ettriga och trafikvidriga. De brassar bara på, följer sin flock.  

Djuren är fantastiska, vackra, unika och för mig att upptäcka. Jag vill bara inte ha närkontakt med bilen (eller eventuell rädsla från deras håll när jag finns i naturen.)

Allt gick bra, så jag tackar för upplevelsen. 

A..



Tisdag 29 oktober 2024. (Älg strax efter Siris kurva, vildsvin direkt efter skogen och hästhagen vid bönhuset (Mamrelund) och på Anjous ängar vid Velända/Brölunda-korsningen)