Fredag 7/11-25. Plusgrader. Grått. Stockholm.
Tio poliser samlas för att mota bort eller vakta den stillsamma demonstrationsgruppen framför Sagerska. Polisen pratar, funderar och ringer (högre makt?). Jag står en bit bort och hör inte var och ens ord. Gruppen, 17 personer, står stillsamt kvar. Ja, gruppen är en stillsam grupp, ofarlig, tyst, icke hotfull - de står med tystnad, vänlighet och plakat.
Jag står en bit ifrån, en polisman frågar mig om jag tillhör gruppen, jag svarar att jag betraktar. Vi talar om ingripanden och ordningsstörningar, skydd för politiker, han säger att några är störande, men inte den här gruppen. Han är artig, vänlig och bidrar med en större bild. Gruppen säger att det stramats åt väldigt mycket allteftersom, också beroende av vilka som varit statsministrar över tid.
Två svarta bilar kommer, statsministern kliver ur, demonstranter och privatpersoner samlas på en sida, poliserna håller en skarp linje. När statsministerns klivit ur och in i sitt palats, minskar antalet poliser till fyra. Lugnet består.
Den fantastiska XR-KÖREN sjunger vackra sånger på sin ordinarie tid och plats. De är ganska många och sjunger med glädje och stuns. De är ihärdiga och fantastiska människor som igen och igen sjunger för politikerna om vikten att fatta vettiga klimatbeslut. Det sker inga polisingripanden eller poliskontakter alls med syfte att mota bort kören denna fredag. Det är vackert, roligt och svängigt att se.
Dessa båda grupper - Sagerska och Riksgatan - gör mig varm i själen. Det bor så otroligt mycket ihärdighet och glädje här.
Tack, fantastiska ni som gör detta - var och en, tillsammans. Tack.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar