Människor flyr från krig och konflikter, några bor och lever i Sverige. De allra, allra flesta gör sitt yttersta för att skapa goda liv, studera, jobba och bidra till samhället. Likt de allra flesta som från början haft turen att födas här.
De satsar tid, pengar, lär sig språk och en ny social kultur, bildar sig, skaffar jobb, betalar skatt och är otroligt viktiga för hela vårt samhälle. För sig och för oss.
De bistår i vår sjukvård, äldreomsorg, de är läkare, busschaufförer, finns i barnomsorg, i transportsektorn, jobbar på Ica, på restaurangen runt hörnet, Biltema och allt vad de utbildar sig till. De lägger energi för att skapa goda liv. För sig och för oss.
Nu kastar vårt samhälle ut dem, vår regering stiftar lagar och kastar ut människor som behövs i vårt samhälle. Människor som anstränger sig.
Vi tar emot och utbildar människor för att sedan kasta ut dem? De lägger tid, glöd, lust och energi för att lära sig språk, yrken och våra förutsättningar. De anpassar sig och vi kastar ut dem?
Jag hör berättelserna. Gråter, sörjer, blir förbannad.
Jag blir förbannad på den regering - på alla de partier som medverkat i detta - som gjort detta för att försvåra för människor och land, för att kasta ut människor som gjort sitt yttersta här, som försökt, försökt och försökt. Och sen kastas ut. Jag blir förbannad för att det är att skada människor, men också vårt samhälle med sjukvård, äldreomsorg och andra yrkesgrupper där var och en arbetar och behövs. Vi behöver lära av dessa människor. Vi behöver dem här.
Utvisningar av människor som strävar, bildar sig, gör vettiga saker av sina liv - till gagn för sig och oss - är ett eländigt mörker.
Vidrigt. Vettlöst. Orättvist. Omoraliskt. Ekonomiskt slöseri. Slöseri på mänskliga resurser. Samhällsmässigt vansinnigt. Omänskligt.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar