Det är stilla. Jag hör fåglarna tala i vänliga ordalag. Någon hoar lite lugnt. En annan kvittrar en sällsam sång.
Det krusar sig lätt på vattenytan. Vattnet är en aning svalt, men det är ljumt och ljuvligt i kvällsluften.
Någon vandrar på vattenytan. Eller kanske snarare simmar ovanpå. Det ser ut som om de inte bryter ytan, men ändå tar simtag som för dem framåt med redig fart.
Det doftar frid.
Vattnet, vinden och värmen tillsammans med tystnaden doftar frid.
Det doftar ljuvlig frid.
Anette Grinde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar