Bhutan tillhör ett av mina önskemål. Dit vill jag åka, för att färdas med motorcykel i landet. Eller kanske per fot eller vanlig cykel. Jag läser artikeln med glädje och får lyckokänslor i min kropp vid betraktandet av bilder. Detta land vill jag verkligen besöka. Begrepp som bruttonationallycka istället för bruttonationalprodukt skapar tanke om vad som är viktigt. I det förra begreppet finns livskvalitéfrågor som tänker kring andliga, psykologiska och materiella perspektiv, medan det senare i princip bara utgår ifrån det materiella. Jag tilltalas mer och mer av att vi backar ifrån allt det materiella och noga betänker de övriga livskvalitéfrågorna som avsevärt mer viktiga.
I det bhutanska samhället talar man också om fyra pelare, ser jag i artikeln. De är hållbar utveckling, bevarande av kultur, bevarande av natur och hälsosamma styrelseformer. Det är frågeställningar som inspirerar och glädjer, även om delar av deras inställning skapar problem för just mig. Deras inrese-/turistinställning är dyrbar för besökaren. Men kanske är det väl för landet. Turismen drar med sig en del negativa företeelser. Dem kan ju det himmelska landet
klara sig utan.Bhutan står kvar på min intresselista, även om jag är rädd att det kommer att förflyta en hel del tid innan jag lyckas bocka av den som genomförd. Men man vet ju aldrig vad som händer när jag viker runt nästa hörn....
Anette Grinde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar