Man reser med de perspektiv man har i sitt sinne. Med det man är.
När vi reser utanför vårt lands gräns tar vi med oss de perspektiv och värderingar vi har fostrats till och som vi har utvecklats med genom livet. Vår tanke om regler och förhållningssätt blir lätt de enda rätta, även om det inte är värderingar som är allenarådande i världen.
En av de första "reglerna" vi har att förhålla oss till när vi reser, är att "skala" i våra förutfattade meningar om hur saker skall vara. En annan grundregel är att inte ändra sin grundläggande moralstandard när man byter land. Avstå från semesterotrohet och utnyttjande av barn och kvinnor. Släng inte sopor i naturen. Visa hänsyn till folkets traditioner och kultur.
Det är av vikt att se att vårt sätt och våra förhållningssätt inte klockrent kan överföras till andra länder och deras folk. Hos dem är det helt enkelt helt annorlunda. Just det må vi förhålla oss till.
Vi kan förundras. Vi kan undra, glädjas och ifrågasätta. Men vi måste acceptera deras regler, rutiner och kultur.
Utnyttja aldrig människor, djur och natur. I det ligger rättviseperspektiv. I det ligger också ett gemensamt ansvar för omsorg om allt det levande, oavsett var vi befinner oss i världen. Det är lika viktigt i Indien som i Sverige eller i något annat av världens alla länder.
Hela vårt klots väl, är helt enkelt vårt - var och ens - ansvar. Det förändras inte för att vi byter vistelseort. Det vi dock måste göra vid bytet, är att ta reda på den lokala kulturen och levnadsreglerna. Och förhålla oss till detta som rätt. Deras rätt och mitt rätt måste jämkas, där deras rätt i många fall måste få förtur framför mitt rätt.
Ödmjukhet inför andras seder och bruk är av stor vikt. Nyfikenhet likaså. Och att lämna de förutfattade meningarna hemma.
Att resa är fantastiskt. Att möta nytt och annat. Det skapar nya tankespår och erfarenheter. Det skapar glädje till vår dag.
Anette Grinde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar