Galleri Kontrast, Hornsgatan Stockholm.
Linda Forsell ställer ut. Hon står för utställningen Life´s a blast. Hon har nyligen givit ut en bok med samma namn och med samma bildmaterial.
Linda Forsell ställer ut bilder från livet i Israel/Palestina.
Jag börjar vandringen runt i lokalen, men frustreras. Jag behöver stanna upp. Jag tittar mig runt och finner en stol. Det ger mig möjligheten att betrakta. Betrakta, utan att hasta. Bilderna kräver tanke.
Bilderna är tydliga, men min tolkning ändrar riktning när jag läser de korta texterna i bildförteckningen. Texterna innehåller inga ställningstaganden, som jag upplever dem. Jag tolkar dem som objektiva. Precis som jag tolkar bilderna. Boken är uppbyggd på samma sätt. Det blir slående, det känns i magen, när jag betraktar.
Israeler och palestinier ställs emot varandra. Lättjans ovetskap eller oviljan att se, ställs mot sorgen av allt det sönderslagna. Livet, förtroenden, tilliten, skolorna, familjerna, kärleken och bostäderna ligger i ruiner på den ena sidan medan livets lek, skratt och möjligheter syns på den andra. Ja, det blir en förenklad bild - för så kan det ju inte vara, eller hur?
Är det så att rätten att vara människa, med lika förutsättningar och livsvillkor, inte existerar för alla trots att de lever sina liv på "samma" geografiska yta? Om det är så, kan jag inte i min vildaste fantasi förstå varför.
På en vägg i galleriet hänger barnen. De palestinska och de israeliska. De hänger i vackra vita ramar, sida vid sida. Lika, men så olika. De är lika gamla, som i unga - men deras liv och trygghet ser helt olika ut.
Jag hör - i boken och på andra platser - berättelser som tyder på att ungdomarna inte har fått hela sanningen, att de har tagit ställning med utgångspunkt från något som ter sig vara en lögn. Är det så? Är det så att hat och vrede byggs på okunskap?
Sett från ett annat hörn av världen ter det sig osannolikt att barn och ungdomar, som lever som grannar i ett och samma land, ser på varandra med våld och vrede - eller bara inte ser alls - istället för med omsorg och kärlek. Hur kan det finnas en sten i hans hand? Hur kan det finnas en absurt hög mur emellan dem? Hur kan de unga utrustas med vapen i landets tjänst?
Linda Forsells bilder är starka, när jag tar mig tid att betrakta. Det spelar roll hur jag ser, hur jag tillåter bilderna att påverka mig. Det spelar roll vilken tid jag tar mig och hur eller var min tanke för mig vidare. Det spelar roll hur jag tillåter tanken att färdas mellan bilderna, och tillbaka igen.
Vad säger mig bilden av de ljuvligt vackra olivträden, de lekande ungdomarna på stranden eller den med kvinnan vars tårar sakta rinner nedför kinden?
Ja, de säger mig en hel del. De får mig också att frustreras och gråta inombords. De får mig även att med glädje göra bekantskap med Linda Forsell, genom utställning och bok. Hon har genomfört ett viktigt - stort och viktigt - arbete genom dessa bilder.
Vad tror du att bilderna säger dig?
Gå och titta på utställningen - och låt mig veta vad bilderna säger dig.
Anette Grinde
*** *** ***
* Socialdemokraterna. * Centerpartiet. * Folkpartiet. * Kristdemokraterna.* Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Omvärlden. * Nyligen.se. * Blogger.com.* Läs även andra bloggares åsikter om Israel - Palestina * Amnesty * Politometern om Israel - Linda Forsell - Palestina... *. lifesablast.lindaforsell.com * Linda Forsell * Isbn 987 91 867 43 05 5 * Premiss förlag - Arena group * DN På Stan. * Knuff om Linda Forsell
Linda Forsell ställer ut. Hon står för utställningen Life´s a blast. Hon har nyligen givit ut en bok med samma namn och med samma bildmaterial.
Linda Forsell ställer ut bilder från livet i Israel/Palestina.
Jag börjar vandringen runt i lokalen, men frustreras. Jag behöver stanna upp. Jag tittar mig runt och finner en stol. Det ger mig möjligheten att betrakta. Betrakta, utan att hasta. Bilderna kräver tanke.
Bilderna är tydliga, men min tolkning ändrar riktning när jag läser de korta texterna i bildförteckningen. Texterna innehåller inga ställningstaganden, som jag upplever dem. Jag tolkar dem som objektiva. Precis som jag tolkar bilderna. Boken är uppbyggd på samma sätt. Det blir slående, det känns i magen, när jag betraktar.
Israeler och palestinier ställs emot varandra. Lättjans ovetskap eller oviljan att se, ställs mot sorgen av allt det sönderslagna. Livet, förtroenden, tilliten, skolorna, familjerna, kärleken och bostäderna ligger i ruiner på den ena sidan medan livets lek, skratt och möjligheter syns på den andra. Ja, det blir en förenklad bild - för så kan det ju inte vara, eller hur?
Är det så att rätten att vara människa, med lika förutsättningar och livsvillkor, inte existerar för alla trots att de lever sina liv på "samma" geografiska yta? Om det är så, kan jag inte i min vildaste fantasi förstå varför.
På en vägg i galleriet hänger barnen. De palestinska och de israeliska. De hänger i vackra vita ramar, sida vid sida. Lika, men så olika. De är lika gamla, som i unga - men deras liv och trygghet ser helt olika ut.
Jag hör - i boken och på andra platser - berättelser som tyder på att ungdomarna inte har fått hela sanningen, att de har tagit ställning med utgångspunkt från något som ter sig vara en lögn. Är det så? Är det så att hat och vrede byggs på okunskap?
Sett från ett annat hörn av världen ter det sig osannolikt att barn och ungdomar, som lever som grannar i ett och samma land, ser på varandra med våld och vrede - eller bara inte ser alls - istället för med omsorg och kärlek. Hur kan det finnas en sten i hans hand? Hur kan det finnas en absurt hög mur emellan dem? Hur kan de unga utrustas med vapen i landets tjänst?
Linda Forsells bilder är starka, när jag tar mig tid att betrakta. Det spelar roll hur jag ser, hur jag tillåter bilderna att påverka mig. Det spelar roll vilken tid jag tar mig och hur eller var min tanke för mig vidare. Det spelar roll hur jag tillåter tanken att färdas mellan bilderna, och tillbaka igen.
Vad säger mig bilden av de ljuvligt vackra olivträden, de lekande ungdomarna på stranden eller den med kvinnan vars tårar sakta rinner nedför kinden?
Ja, de säger mig en hel del. De får mig också att frustreras och gråta inombords. De får mig även att med glädje göra bekantskap med Linda Forsell, genom utställning och bok. Hon har genomfört ett viktigt - stort och viktigt - arbete genom dessa bilder.
Vad tror du att bilderna säger dig?
Gå och titta på utställningen - och låt mig veta vad bilderna säger dig.
Anette Grinde
*** *** ***
* Socialdemokraterna. * Centerpartiet. * Folkpartiet. * Kristdemokraterna.* Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Omvärlden. * Nyligen.se. * Blogger.com.* Läs även andra bloggares åsikter om Israel - Palestina * Amnesty * Politometern om Israel - Linda Forsell - Palestina... *. lifesablast.lindaforsell.com * Linda Forsell * Isbn 987 91 867 43 05 5 * Premiss förlag - Arena group * DN På Stan. * Knuff om Linda Forsell
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar