Jag besöker Estuna. Jag cyklar dit genom ett vackert landskap. Vägen slingrar sig genom Roslagens jordbrukslandskap, som strax står redo för sådd. Det är öppna landskap, som formas som ett böljande hav. Gårdarna bryter av från de brukade markerna. Gamla och nya hus syns i trakten. En del är fantastiskt vackra, andra bara är. Ladorna lyser rött, med sin vackra falufärg. Det värmer skönt i sinnet med det röda, tillsammans med det solvarma och det ljuvligt blå där uppe. Lång upp, där ovanför.
Estuna kyrka är liten och vacker. Ja, eller kanske nej, den ter sig nästan stor när jag betraktar den från utsidan. Kyrkan är låst så jag kan inte betrakta den från insidan idag. Jag har varit i Estuna kyrka tidigare, så jag vet att den ger en liten och vacker känsla inifrån. Där finns också mängder av vackra målningar. Den är väl värd ett besök, den dag den är öppen.
Kyrkogården är liten och gravarna är förhållandevis få. När jag läser på gravstenarna ser jag ofta att man och hustru dött tätt, som i samma år eller året därpå. Det ter sig vanligt att sorgen tär hårt på den som är kvar, när någon lämnat efter många år tillsammans. Det är begripligt ändå.
Våren närmar sig, men är ännu inte här. De torra blommorna och riset står kvar. Ännu knoppas inte påskblomster eller den blomstrande färgglädjen runt gravarna, i omsorgen om den som lämnat och kanske också för de som är kvar. Men, det står nog inte på. Snart är våren här.
Mitt i, eller vid, en av de fint grusklädda gångarna hittar jag vackra blomster. Där finns vackert rött, gult, grönt, vitt och orange i en ljuvlig prakt och där finns saknadens ord. Någon har lämnat. Givit sig av. Kvar finns tomheten. Saknaden. Kvar finns också minnet av lyckan och glädjen som han/hon delade med de sina under sin livstid.
Kyrkans stenar talar. De berättar lite grann, men lämnar många frågor kvar.
A..
Estuna kyrka är liten och vacker. Ja, eller kanske nej, den ter sig nästan stor när jag betraktar den från utsidan. Kyrkan är låst så jag kan inte betrakta den från insidan idag. Jag har varit i Estuna kyrka tidigare, så jag vet att den ger en liten och vacker känsla inifrån. Där finns också mängder av vackra målningar. Den är väl värd ett besök, den dag den är öppen.
Våren närmar sig, men är ännu inte här. De torra blommorna och riset står kvar. Ännu knoppas inte påskblomster eller den blomstrande färgglädjen runt gravarna, i omsorgen om den som lämnat och kanske också för de som är kvar. Men, det står nog inte på. Snart är våren här.
Kyrkans stenar talar. De berättar lite grann, men lämnar många frågor kvar.
A..
*** *** ***
Läs även andra bloggares åsikter om begravning - Estuna kyrka - gravsten - Svenska Kyrkan - Norrtälje . . Politometern om ... * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com. * Norrtälje i Roslagen. * Upplandia. * Sthlm läns museum. * Kyrkokartan.se * 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar