Torsdag 22 december 2011. Shiroda (Maharasthra) – Baga beach (Goa)

Torsdag 22 december 2011. Shiroda (Maharasthra) – Baga beach (Goa).

Shiroda, mot Goa. Sovit hyfsat, trots ylande hundar i omgångar utanför. Morgon är kall och fuktig. yklarna är fuktblöta och sanden är droppvåt under trädet.

Påpackade och iväg 0711. I staden strax intill finner vi ett enkelt frukostställe och får en god bori med grönsaker. Jag fotograferar boribakaren med blixten, så han hoppar till. Stackar´n, han fick
nästan slag. Grönsaksröran var god och stark. Till det var sin chai. Gott.

Leif köper ett knippe bananer av kvinnan utanför frukoststället och sedan drar vi mot Goa. Efter gatan sitter många kvinnor redan med frukt och grönsaker. De sitter på marken och har sina grönsaker framför sig i korgar eller på en enkel matta. Färgglatt och vackert, som vanligt.

Vi siktar mot Aronda ferry, som utgör gränsen mellan Maharasthra och Goa (får vi reda på sen, eftersom vi nu är kartlösa). Vi får olika riktning, men hittar till slut rätt. Vi har lärt oss att alltid fråga minst tre personer och sedan att dubbelkolla strax senare. Det är onödigt med felkörningar. Vid färjan fanns en stor bro, så vi blev smått undrande om det verkligen var rätt med färja. Det var det – bron var helt enkelt inte klar. Det blev sålunda en färja igen. Gratis denna gång, och packat med
bilar, motorcyklar, mopeder, cyklar och människor.

Över på andra sidan så är vi i Goa. Maharasthra var en bra delstat. Dit återvänder vi gärna. Värme, vänlighet, god mat, fantastiska vyer över berg, hav och odlingar. Det var guld och underbart fint.

Goa är verkligen annat. Här är ett överflöd av västerlänningar, kortbyxor och bikini. Inte "Indien-likt" alls. Det är som ett helt annat land. Priserina är därefter. Suck.

Dagens dos blev ca 35-40 km.

Vi äter vegetarisk thali innan vi ger oss i kast med boendeletningen i Baga Beach, där vi varit förr (2006). De första förslagen är på 1200 rupier och sedan 3000 rupier Vi dånar och går till det ställe där vi bodde förra gången vi var här. Efter en stunds prat bestämmer vi att vi stannar i tre nätter och att prislappen blir 700 rupier per natt. Det får duga. Vi får fira jul här, helt enkelt.

Idag anländer Sofie till Indien. Det blir intressant att höra om hennes färd från Mumbay till Goa.

Jaha, jaha. Så fungerar inte vår indiska telefon i Goa. Det var ju lysande när vi nu skall etablera kontakt med Sofie här. Ingen middag. Inget internet. Till sängs tidigt, i en lagom oro för Sofie som är i Mumbay. Hon sände ett sms om att hon får hjärtattack av staden och att hon inte lyckades få ut sin tågbiljett. Vi ber till högre makt att hon lyckas och att hon kommer på tåget i rätt ordning. Man känner sig en aning hjälplös, här långt bort från Mumbay.

Mitt knä skriker i vissa lägen. Det gör riktigt ont ibland. En vilodag eller två hoppas vi gör gott.

Solsken.

A..