Fredag 23 december 2011. Goa (Baga Beach)
Idag skall det bli en latardag på den överbefolkade stranden. Inget mer ordande från Sofie, som sms.ade från Mumbay igår. Jag har inget besked om hon är kvar där, eller om hon kom på tåget i rätt ordning.
Vi äter en god Masala Dosa, vatten, mjölkkaffe & svart kaffe till frukost. Mums.
Jag får ett sms om att Sofie är på ingång. Läget är lugnt.
Vi besöker några av de tibetanska marknaderna som finns här. Det finns flera stycken. De säljer hantverk och smycken.
Sofie ankommer vid 12-tiden och har klart sin resa alldeles utmärkt. Hon bokade tågbiljetten från Sverige, fick en egen bädd med nya lakan och har sovit gott. Hon tog en ricksha från Old Goa till Baga beach och mötte oss där. Hon är en duktig resenär. Eftersom Sofie inte har ätit nästan något sedan hon åkte från Sverige gick vi ut och åt lunch, trots att vi nyligen ätit frukost. Vi äter biryani (ris med grönsaker respektive ris med grönskaker & ägg), lite kryddigt starkt.
Efter lunch tar vi en strandstund. Det är ljuvligt skönt. Stranden är överbefolkad av turism och försäljare. Shacken avlöser varandra. Mat & dryck har "hutlösa" turistpriser. Försäljarna har mycket att erbjuda, som t ex halsband, sjalar, frukter, öronrengöring, massage och vattenaktiviteter. De är envist envisa och ger sig ogärna. Varje vänlig blick eller ord i retur ger omedelbart ytterligare försäljare som envist sitter kvar. Sofie ser nyanländ ut, så försäljarna är som flugor kring en sockerbit näa henne.
Efter strandstunden ger vi oss ut för att leta boende åt Sofie. Vi går bet på uppgiften. Det är absurda julpriser på boendet i dessa trakter. Det känns som om vi hade tur – och gjorde rätt – i att anlända och hitta boende en dag tidigare. Nu är det omöjligt. Sofie får bo hos oss. Det blir en aning trångt, men vad annars göra.
Vi äter nudlar till middag och mår gott. Vi vandrar hemåt i sakta mak. Klockan närmar sig 22, och vi finner läggdagstid passerad för länge sedan.
Här på Baga Beach, i Goa, är det nu riktig turistinvation inför julen. Ljus, musik och spektakel står för dörren. Det skall bli skönt att lämna dessa trakter för andra, mer indiskt lugna, inom kort. Detta är inte vårt Indien. Det är turismabsurditeter på hög nivå. Juldagsmorgon, drar vi vidare. Det ser jag fram emot.
Det är skönt att ha Sofie här. Saknaden efter Jenny blir dock stor och större. Jag hoppas att hon får en god jul med sin far. Jag hoppas att de hittar på något trevligt tillsammans.
Mail med mor på Korpskog. De har gjort ett kortbesök till Sthlm, men är åter på Korpskog för julfirande. Leif talat med Valborg. Läget gott hemma, men vädret grått.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar