31 december 2010 Ponnani - Park Residency i Quilandi, Kerala

Avfärd ca 0740. Idag är det svalt. Helt molnigt. Grått. Ingen frukost före avfärd.

Asfaltmännen sopar sand ur väggroparna med krökta ryggar innan stenkross och asfalt kan fyllas på.

Vi åker på en liten slingrig väg norrut. Den är i riktigt dåligt skick. Det pågar många nybyggnationer av stora och fina hus i dessa trakter.

Kuttipuram
Vi kommer fel och hamnar ute på stora vägen (väg 17) - fördelen blev att vi hittade ett frukostställe efter vägen. Vi stannar och frukostar och vi ser solen bryta igenom allt det grå.

Porotha, grönsaker, vatten, te och kaffe. 110 rup. Mätta, för vidare färd på gropig väg. Pure Vegetarian Rest är det vi försöker hitta för att slippa risk för kött i maten. Också Leif är bara vegetarisk i Indien.

Vi ser vägarbetarna använda en svart gummihink för sitt grusbärande. Den har tidigare setts bäras tvätt i, grus för husbyggnation, mm. Den används ofta - av många. Hemma har vi sett den t ex på Blomsterlandet och Lagerhaus, där den sannolikt säljs dyrare än här och inte för samma slitsamma sysslor. Den verkar slitstark och bra.

Vi åker efter floden en stund, på vår väg mot Tirur. Det är sparsamt med vatten i floden. Stora delar av bädden är torr och det är en hel del växtlighet mitt i.

Thirunavaya.
Vi trivs. Vi mår gott. Jag har ont i rumpan av alla usla vägar, men det är en pina man får stå ut med. Egentligen är det bara de smutsiga boendena vi är missnöjda med. Det är svårt att höja nivån, när vi inte hittar några hotell alls.

Kannamkulam.
Angady.
Thekkummuri
Efter en lång bit utan skyltning passerar vi järnvägen igen. Med solen i ryggen färdas vi i varje fall åt rätt håll och ungefär i de trakter vi har tänkt oss.

Männens klädsel består oftast av ett stort skynke istället för byxor. Det knyts runt midjan och går ner till fötterna. Det viks ofta upp, så att det blir knälångt och luftigt. De flesta män bar detta skynke. Resten bär vanliga byxor.

Tanur (ca 10 km norr om Tirur)
7 km till Parappanangadi.
Vi ser, då och då, människor som vi tänker är pilgrimer på vandring. De färdas i bland också per bil, men ofta per fot. Packningen bär de på huvudet och ibland i en väska på axeln. De bär ofta ett svart skynke, lite packning och vandrar barfota.

Parappanangadi
Elektriciteten kommer och går en hel del i Indien. Vi märker det på kvällarna när det mörknat. I städerna, där vi oftast bor, har butikerna egna dieselverk för att klara elförsörjningen när den allmänt tillgängliga elen brister.

Vi åker förbi en vällastad jeap. Inne i bilen satt minst 20 personer. Ingen satt på taket.

En ruffig butik. Det är galler på framsidan. Den ligger lite vid sidan om. Framför ringlar en lång kö med smått ovårdade män. Det är ett "winestore", som ett systembolag. Där finns det sprit och ibland också öl. Butikerna är ganska sällsynta.

Vi passerar en bro med det vackra havet utanför. Innanför ser vi små fiskebåtar, där människorna vandrar bredvid båtarna i vattendraget. Det förefaller vara en aning grunt i detta vattendrag.

Chaliyam
Färja till Baypore. Tre båtar med ett trädeck tvärs över. 10 rupier för överfart. Den var verkligt jättecool. En riktig pärla.

Baypore Port (distrikt Kozhikode).
En ordentlig pir och hamnbyggnad ut mot havet = ett stort tsunamiprojekt.

Vi ser små fina träbatar i butikerna. Ett vackert trähantverk.

Arrakinar - Mathottam - Kallai.
Kozhikode - beach road - var minsann inget att hänga i julgranen. Där var skrapigt och slarvigt mot ett vackert öppet hav.

De saknar verkligen strandvårdsvett på vissa av stränderna. Strandvägen är full av lastbilar - en lång bit är ett industri/omlasningsområde. En bit längre bort är en iordningställd promenadstrand. Strax därefter ett stort vägarbete med mängder av lastbilar igen. Mellan vägen och havet lever fattigdomen ett hårt liv.
Kappad - beach road.
Jahaja. Det är skoldag idag också. Skolklädda ungdomar går efter vägen och leker på skolgårdarna.

Kl 1313. Otur. Otur. Hotellet var fullt och vi erbjuds en säng i konferensrummet utan toa och dusch för 3000 rupier. Vi tackar nej och åker vidare.

Nyårshotellet finner vi strax före kl 1500 i Quilandi. Vi bor finfint på Park Residency - i distrikt Kozhikode - delstaten Kerala i vackra Indien. 950 rupier + skatt. Finfint hotell. Lakan! Handduk! Fint och rent! Ren lyx på nyårsafton!

Det bästa idag; färjan och lyxhotellet. Och min fantastiska reskamrat!

En promenad i staden på eftermiddagen. Ett stilla regn. En åskknall eller ett tempeldunder hörs över nejden. Vi går tillbaka till hotellet, njuter ett par (Kingfisher) öl och en god middag. Vi ser på tv, vi förundras över de ständiga elavbrotten och vi slumrar till. Vi vaknar strax före midnatt.

Gott Nytt År - tillönskas oss och er alla. Låt 2011 bli ett riktigt gott år, med omsorg och glädje, med respekt och medmänsklighet. Och med kärlek till livet och till världen.

I denna stad var elavbrotten mycket vanliga. Reservaggregat fanns på hotellet, men det tog ibland en god stund innan det gick in.

Vi drar vidare på nya äventyr - vi kommer att sakna detta fina hotellrum!

A..