Torsdag. 5 januari 2012. Maple Beach – Kaikamba (nära Gurpura). (Karnataka)
Dosa och chutney, banan och te till frukost. Dosa är ett tunt bröd eller pannkaksliknande, men vitt och lite smaklöst. Smaken kommer mer av de goda såserna som äts till. Chutney är en vit kryddig sås.
Vår packning är oerhört mycket bättre på denna tur än på vår förra. Det är bara regnkläder och tjocktröja som är oanvänt. Lätt packning är vår nya melodi. En bättre handduk skall jag införskaffa. Sofie har en bra sådan i siden. En sådan skall jag titta efter när jag kommer hem. Hennes är nog från Sidenselma, som hon fått av sin presentvänliga far.
Iväg strax före kl 0700. Hundarna skäller hotfullt. Det är obekvämt att höra deras morr och idoga skällande.
0715. Morgonsolen stretar upp över trädtopparna. Den är först alldeles röd, innan den strax bytte färg till gul. Morgonfukten hänger skarp över ängarna. Cyklarnas sadlar var alldeles fuktiga på morgonen. Vi fick en fantastisk frukost innan vi trampade iväg strax före 0700. Frukosten var klart kring kl 0600, trots att den var beställd till ca 0630. De hörde antagligen att vi vaknade tidigt. Vädret är varmt och underbart skönt.
0745. Udupi. Vi letar frenetiskt efter en kustväg, men hittar ingen. Vi åker österut istället för att slippa den stora vägen en stund. Det kan vara trevligt med något annat än kustväg för en stund. Vi siktar öster och sedan syd. Morgonen är god. Trafiken i Udupi är hög.
Det finns väldigt mycket lösdrivande hundar. I morse i Malpe, när vi cyklade iväg, noterade vi väldigt många lösa hundar. I går, efter den stora vägen, noterade vi också flera överkörda hundar efter den stora vägen. Ibland är de skällande vrede i deras ton och ibland är det bara ett allmänt lösdrivande. Man vet inte riktigt var man har dem, och hundar med vrede i tonen finner jag vara obehagliga.
0820. 11,5 km. Manipal. Det blev en redig backe efter Udupi. Svettdrypande. Vi letar nu små vägar öster om den stora vägen.
Trafiken nära Udupi och Manipal är riktigt skarp. Ljudvolymen är hög. Takten likaså. Människorna ler åt oss när vi stretar uppför backen.
1045. 33 km. Bailuru eller Bailoor. Det finns alltid flera sätt att stava ett bynamn på. Skyltarna visar olika alternativ och ibland finns ytterligare alternativ på de kartor vi har. Det är riktigt varmt idag. Det är lite backigt, men oftast cyklingsbart. Takten är långsam. Vi ser några pågående vägarbeten. Det eldas i tunnorna och arbetet är smutsigt. Slitsamt.
Vi njuter av bananer och apelsiner som vi fick med oss från Malpe imorse. Underbart gott.
1205. 46 km. Lunch i Karkal. Poori (bori) Kurma, vatten och kaffe.
Vi besöker sedan en stor kyrka – St Lawrence Shrine, Attur Karkala – några kilometer utanför Karkal. Kyrkan är katolsk, men människor från alla religioner kommer hit för bön, i tron på under. Människor med sjukdomar och barnlöshet söker lindring och bekräftelse i tro. Det är skönt att höra att det finns plats för tro och lindring, oavsett religion, på en och samma plats.
1600. 68 km. Moodbidri. Det är fullt på alla hotell i stan. Det visar sig att det är en festival en kort bit bort, som startar i kväll.
1800. 89 km. Kaikamba. Dagen blev väldigt lång. Mörkret närmade sig. Till slut hittade vi ett "lodge" för kvällen. Det har varit backigt idag, när vi ville undvika den stora kustvägen. Tungt och svettigt. Energin började tryta när vi gick bet på boende vid 16-tiden (det är en bra tid att ge sig för dagen). Jag är tacksam att vi fann boende innan mörkrets ankomst.
Middag. Uttappan med lök, chutney och kurma, dvs goda och starka såser. 2 liter vatten. Vi går sedan ett varv i byn och köper en melon och fyra fina apelsiner.
Dusch i varmt vatten – och nattning. Badrummet är förskräckligt. Toalett och handfat utan fungerande vatten, svart av smuts och inte städat på väldigt länge.
Ljudvolymen var väldigt hög de sista timmarna på vägen. Lastbilar och bussar i mängd påkallade uppmärksamhet med sina skarpa horn. Man dånar till slut, av alla ljud.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar