Onsdag 25 januari. Kollam – Varkala.

Onsdag 25 januari. Kollam – Varkala.

En riktigt usel natts sömn.

Strax efter kl 0600 går vi ut och letar matställe. Vårt middagsställer från igår visar sig vara öppet, med några få tillgängliga frukostartiklar. Vi får bori, det lilla uppblåsta "brödet", lite smördegstunt, med grönsakssåser. Kaffe.

0708. Iväg. Vi söker riktning mot kust och morgonsolsväg. Temperaturen är skön.

0750. Ca 4 km. De små fiskekanoterna bestående av tre stockar har här moderniserats till båtar i plast i motsvarande form. Det verkar vara lättpaddlat med ett halvt bamburör. De tar upp näten i morgontiden, som sedan sorteras, lagas och läggs fint inför nästa färd. Strandplatsen är full av män med sina båtar och nät. Morgonen är ljuvlig.

0836. 10 km. Vägen får en tendens av sandväg igen. En väg över vattnet byggs och anslutningen är inte riktigt klar. Det var tur att de ändå nått ganska långt med vägsnutten över spa´t. Vi tror att en del vägar är byggda eller förbättrade för att kunna göra de långa stenbarriärerna som oftast ligger längs kusterna.

0900. 12 km. Asfalt igen. Duvorna och kajorna överröstar fågelkvittret. Solen börjar värma dagen alltmer. Dagen har verkligen vaknat.

Paravur mot Varkala. Färden går nära kusten. Det är blåsigt nära kusten idag. Himlen är som vanligt ljuvligt blå.

0935. 16 km. Frukostsoppa. Vegetarisk. Vatten och kaffe. Lyxhotell/lyxkrop utan gäster. Man undrar hur det bär sig.

Det finns hyfsat gott om katter, särskilt efter kuststräckan. De är alltid spinkigt smala. De senaste dagarna har vi inte skett så många kor, bara någon enstaka här och där.

1100. 23 km. Leif får sms från Andreas. Vi tar ett glädjeskutt över fotot på det nya barnbarnet. En liten grabb på 3550 g, 52 cm såg dagens ljus kl 0246 i morse. Underbart roligt – vi tror att allt gått väl för Malin, Andreas och det lilla nya pyret.

1134. 25 km. Varkala beach. Sun Rise Beach Resort. 400 rupier efter påpekande att vi bodde här ifjol (två ggr!) och att det var därför vi sökte bo här.

Varkala är västerlänningarnas paradis. "Charterstuk". En tydlig semesterort med andra priser och andra förutsättningar än vad som annars rått på vår färd. Vi stannar här i två nätter och vilar innan vi tar den sista dagsetappen till Trivandrum.

En öl delas för firande av det nya tillskottet till familjen Hemlin – Björklund. Därtill för att rummet är finfint, att det finns varmvatten och handdukar. Vi är nöjda och mår finfint.

Baddräkt på! Vi lägger oss på stranden och lapar sol i ett par timmar. Havet är ljuvligt skönt. Solen är gassande stekhet. I Varkala är stranden full av västerlänningar. Det är ytterst avslöjande när man fuskar med skolskydd på något parti – det blir rött raskt och obarmhärtigt. Solen är helt enkelt ganska stark.

Menyerna på restaurangerna på klippan ovanför stranden ser lika ut på alla restauranger. Det ligger säkert 30 st efter kanten. Innanför kanten ligger mängder av hotell. Vi är glada över att vi slapp gå vidare för att leta annat boende.

Vi äter pannkaka med frukt till em-fika. Tämligen smaklöst. Vi tänker på Sofies pannkaka med banan och nutella. Den hade nog smakat mer.

Kväll. Vi sätter i oss en enormt stor fisk, ris och grönsaker. Detta är den enda plats vi lyckas finna god och ordentligt tillagad fisk. Det kostar dock riktigt rejält – helt utan måtta ur indiskt perspektiv. Dundermätta!

Farfar Leif. Ett nytt liv. En ny liten människa börjar sin vandring genom livet idag. Må lycka och god hälsa vara med honom, den lille nye som kom idag.