Torsdag 26 januari 2012. Varkala.
Vilodag.
Vi äter frukost på Cafe del Mar. Omelett, toast, frukt och kaffe.
Leif har summerat våra sträckor. Vi har cyklat drygt 180 mil. I lugn och maklig takt, ibland slitsamt men i princip alltid njutbart har vi färdats längs Arabiska lavet – Indiens västra kust. Någon kanske tycker att det är ett äventyr. För oss är Indien nu ganska vant. Vi vet hur det är, hur det fungerar och oftast var vi hittar det vi behöver. Vi trivs här. Det är vänligt och det är varmt och skönt.
Internet. Nej, inte fungerande – men visst debiterar de ändå. Ja, ja – om detta är inte någon större vits att orda.
Lunch på Kerala Café. Idag hinner vi visst inte mer än att äta. Nudlar med ägg och grönsaker. Idag är farten verkligen inte hög. Vi har knappt styrfart. Vi möter en svenska barnfamilj som är i Indien i tre månader. Deras bar är ca 5+7+12 år, där åtminstone mittentjejen skulle gå i svenska skolan strax intill Varkala i 5 veckor. De letade nu efter ett hus att bo i under denna tid. Det är härligt att höra att människor nyttjar tid för resor i främmande land. Jag svär lite inombords över att jag inte förmådde göra det när mina barn var små.
1400. Salta bad skarpa vågor. Ljuvligt värmande sol. Badvakt motar bort indierna från stranden, de verkar få hålla sig på en annan kant. Det är bara här, i Varkala, som vi har sett vågor i havet. De bryter 20 meter från stranden och vattnet är starkt strömmande. Man får passa sig en aning.
Vi har inte badat så ofta på denna resa, trots att vi den strösta tiden varit nära kusten. Ett par tillfällen i Goa, ett par i Karnataka och lika många i Kerala har givit salta bad. I övrigt har vi besökt en hel del stränder utan att bada. Där har vi mest njutit av det vackra strandmiljöerna erbjuder.
Kväll. Virusdrabbning ab mitt usb-minne. Var i hela friden har de 1500 bilderna tagit vägen? De finns inte kvar på minnet – men av nyttjat utrymme att döma ser de ändå ut att ligga kvar. Hur göra? Min fasa är att förlora alla bilderna.
Middag. Veg sizzler och gratinerade grönsker. Öl.
I morgon är målsättningen att gå i mål i Trivandrum och att finna Divine Childrens Home, med hopp om att vi finner det vara en bra organisation att lämna våra cyklar till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar