Artikel 5 - jag har rätt till min värdighet

År efter år lever människor under förtryck. Pågående ockupationer har varat under väldigt lång tid, se t ex Västsahara och Palestina. Många människor saknar tillgång till skola, vatten, mat, möjlighet att försörja sig och värdiga liv. De utsätts för förtryck och våld.

Hur kan det komma sig att världen tillåter detta, att FN och vi andra medborgare i världen tycker att det är i sin ordning? Hur kommer det sig att det får fortgå.

Det gör ont i min själ.

Det finns mänskliga rättigheter som säger att människor - alla - har rättigheter, som t ex rätt till sin värdighet. Det innebär att ingen får förnedra någon annan, inte bryta ner vare sig fysiskt eller psykiskt.

Hur rimmar det med husrivningarna av palestinska hus, som vi så ofta hör rapporter om? Hur rimmar det med berättelserna om de nattliga räderna hos familjer på Västbanken? Där de väcks mitt i natten, rycks upp utan annat skäl än att skaka om och skapa rädsla? Vad gör det med barnen? Hur rimmar det med ständiga och obefogade kontroller av människor för att de är av en viss "sort".

Jag hör människor säga att muren och vapnet är rätt, att det minskar våldet. Hur kan man tänka att förtryck är rätt? Hur kan man tänka, tro, att det minskar våldet?

Jag hör människor säga att man inte kan/ska ta ställning. Hur kan man tänka att man bara skall stå vid sidan och låta det ske utan att tala om saken, utan att i något mått lägga sig i? Hur kan man låta förtrycket bara fortgå utan inblandning, när man vet vad som sker?

Jag förstår inte detta. Jag kan omöjligt förstå av vi inte står vid varandras sida. Att vi bara skall stå tysta och se på. Nej, det går över mitt förstånd.

A..