Jag läser den 4.e Genévekonventionen som handlar om skydd för civilpersoner under krigstid. Den gäller också vid ockupation av ett territorium. Det finns ju flera sådan konflikter i världen, så den tål att läsas igen. Läsas och begrundas.
Utgångspunkten är att människorna skall behandlas värdigt & schyst. Civila skall behandlas med humanitet och ingen skall utsättas för sämre behandling p g a ras, färg, religion eller tro, kön, börd, förmögenhet eller motsvarande omständighet.
Människor - alla dessa civila - får inte utsättas för våld, tas i gisslan, utsättas för kränkningar eller utsättas för straff som inte utmätts av en i laga ordning tillsatt domstol. Sårade och sjuka skall tas om hand och vårdas.
Jag tänker att dessa inledande artiklar - artikel 1-4 - sätter ribban tydligt. Humanitet och värdighet gäller både i krig och vid ockupation. Det är inte tillåtet att göra skillnad.
Hur kommer det sig att det görs skillnad? Hur kommer det sig att vissa tvingas ta andra bussar, inte få tillstånd, inte få tillgång till sjukvård eller skolgång, etc? Hur kommer det sig att man med hänvisning till säkerhet inte ens får besöka sin egen familj i grannbyn eller nå sina egna marker? Hur får man själv definiera ord och låta definitionen leda till frånvaro av humanitet och värdighet?
A..
Länkar;
Wikipedia om Genévekonventionerna.
Human Rights - svensk utskrift av den fjärde Genévekonventionen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar