Jag får Miljötidningen (nr 1 - 2016) i posten. Jag får den som en del i medlemskapet i Jordens vänner, en viktig miljöorganisation. Tidningen har tema Resor och talar t ex om tåg, cykelpendling och besök i en favela i Brasilien. Det är fina artiklar. Tidningen får mig att tänka på andra medlemstidningar, och hur eller om de speglar verksamheten i föreningen. Det får mig att undra hur ofta man har just den tanken, att visa verksamheten och inte bara göra en tidning, när man gör en tidning i en ideell förening. Jag har ännu inte läst hela detta nummer av Miljötidningen och kan därför inte uttala mig om den håller föreningsspåret, men jag inser att det är viktigt (för mig) att jag i tidningen (huvudsakligen) kan läsa om föreningens arbete, dess svårigheter, vindlande spår, eftertankens krassa blekhet och dessa ljuvliga framgångar.
Jag har själv tidigare varit redaktör för en tidning, funnit det roligt, intressant och svårt. Det har varit ett strävsamt uppdrag att kunnat fylla tidningen med bra artiklar vid varje tillfälle. Det var verkligen också tillförande och roligt att arbeta med detta. Jag försökte då, aktivt och återkommande, att involvera styrelsen i tidningsgörandet, genom information och artiklar om beslut och tankeprocesser, för att få den konkreta verksamheten synlig, höra deras inställning i olika frågor, mm, men det ville sig inte. Tidningen gjordes i föreningens namn, inom ramen för dess huvudsakliga uppgift men friställd från styrelsens beslut. De ville inte dela med sig av vad de tänkte och gjorde. Ibland tänker jag att det är så i andra tidningar också, eftersom det inte syns några beslutsreflektioner i föreningstidningar. Hur ofta är det så? Hur gör Miljötidningen och Jordens vänner i detta? Jag vet att Jordens vänner har både ideellt engagerade förtroendevalda (styrelse) och anställda. Det skall bli intressant att se om, att eller hur detta framgår av tidningen när jag kommer längre i detta tidningsnummer. Det borde det förstås göra.
Jag är en föreningsmänniska, jag ser föreningar som viktiga. Jag ser också demokratifrågorna och korrektheten i föreningen som viktig; vi skall alltid tänka föreningens bästa och inte personligt eget bästa. Vi skall inte betala för en medlems eller ledningsperson 80-årsfest om det inte ryms inom stadgarna och gäller för alla. Det gör det sannolikt inte och skall därför inte ske. Vi skall måna om varandras väl men se vad som är tänkt med föreningen. Jag läser om och ser maktfullkomligheter i många olika verksamheter, det är som om människor tror att de har en större rätt när de sitter på en högre post. Det har de förstås inte, men det är tydligt att det är ett återkommande problem. Det blir ett konstaterat faktum, som också beror på att ingen eller väldigt få utmanar detta och andra frågor. Och att det sitter en eller flera bestämda människor i toppen som tror sig äga rätten och resurserna, som tappar insikten om rätt nyttjande av dessa. Jag är ledsen att behöva säga att jag har sett detta alltför ofta.
När jag tänker kring föreningsverksamhet tänker jag ofta på hur föreningen kommunicerar sin verksamhet utåt, och vad skapar resurserna? Ja, vad gör föreningen egentligen, hur leder den vår värld framåt på ett bra sätt? Det ligger i ledningens ansvar att se till att det blir rätt. Det ligger också hos revisorerna, men ser revisorerna detta undrar jag ibland? Lyssnar de när någon protesterar eller går de sin egen väg? Jag har varit i organisationer där finansiärer fått bekosta ordförandens 80-årskalas, där medel missbrukats på flera sätt och där revisorn varit informerad utan att protestera. Där hen snarast istället talat i märkliga ordalag om den som larmat. Att hålla sin uppdragsgivare om ryggen, tiga still, är vanligt och en smula farligt, om vi tänker oss att det är viktigt med korrekt nyttjande av de tillgängliga resurserna. Att inte göra det leder dock ibland till att du blir av med ditt uppdrag, vilket gör det personligt farligt, eller besvärligt, istället. Detta har vi sett i många fall. Det viktiga modet skapar personliga tragedier på fel sida, istället för att korruptionen och missförhållandena uppmärksammas.
Öppenhet är viktigt, tänker jag. Det bör synas utåt vad föreningen gör. Jag tänker att det skall vara rätt, spela roll. Att vi verkligen skall göra den skillnad som det är tänkt att vi skall göra.
Gör vid det? Gör vi skillnad? Spelar vi roll? Eller spelar vi bara en roll?
A..
Länkar;
Jordens vänner (miljotidningen@jordensvanner.se)
Folke Bernadotte akademien (FBA)
Myndigheten för Ungdoms- och CivilsamhällesFrågor (MUCF)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar