En farlig idé.

En farlig idé. Dokumentärfilm/reportage. (Filmen finns på SVT/Play, kan ses till den 8 februari 2016).

Blodbadet under sommarens Gazakrig har dominerat nyhetsflödet. Men i medieskuggan växer en ny rörelse sig stark. En idé om folklig revolt mot våldsamma, maktfullkomna män. I spetsen går palestinier och israeler som förlora nära anhöriga i konflikten. Dödströtta på det eviga kriget bryter de mönstret och väljer försoning framför hämnd.

Vi möter, i filmen, judar och araber, palestinier, som vill leva sina liv i fred, sida vid sida. Är det möjligt? Går det att samsas i det heliga landet, leva sida vid sida – eller är det en farlig idé?

För 30 års sedan föddes den farliga idén, en idé om samförstånd och fred, där Gandhis tankar om ickevåld fanns med. Det provocerade somliga kraftigt, då som nu. I idén ingår att inget blir bättre med våld. Idén var farlig, ja, för ockupationsmakten. Den utmanade, utmanar, men är viktig.

I det viktiga ickevåldet krävs ihärdigheten och insikten om att vi inte får tappa ickevåldet, vi måste hålla i ickevåldet hela tiden. De tidiga aktiviteterna för 30 år sedan visade vikten av detta. Ingen stenkastning, ingen springer bort, alla stannar på sin plats i stillhet. Aktionerna lyckades och flera byar befriades. Ja, ickevåldets tankar utmanade ockupationsmakten och problemen finns tyvärr ännu kvar, men det gör hoppet också. 

Den farliga idén handlar om att lära känna varandra, att mötas som människor. Den handlar om att samtala, inte nödvändigtvis vara överens, men att tala med varandra.

Videokameror används ofta i ickevåldsrörelsen för att dokumentera skeenden. När israelerna kliver in i huset och gör en husrannsakan mitt i natten dokumenteras detta av ickevåldsaktivisterna med videokameror. Övergrepp dokumenteras och används i kampen för rättvisa. Ockupanternas våld mot palestinierna föder ständigt den fruktansvärda frustrationen, det skapar ständigt mer våld. Man frågar sig verkligen varför.

Soldaterna, i filmen, möter ickevåldsmotståndet med våld. Ja, inte alla, men många. Vi skall inte dra alla över en kam. Inte någonsin. Inte heller här. Det är då viktigt att insistera på att hålla hårt i ickevåldet. Freden börjar alltid inom dig, inom mig – det gäller att hålla i fredstanken, inte låtar vreden generera våld. Det gäller att aldrig någonsin möta våldet med våld.

Många förstår att striden, konflikten inte är med judarna, utan med/mot ockupanterna. Det är de enskilda människorna, ensamma eller efter påtryckning eller uppmuntran i grupp, som gör, både det onda eller det goda. Det är möten med enskilda människor, mellan israeler och palestinier, judar och muslimer – människor – som är den verkliga fredsprocessen. Det är de mänskliga möten, samtalen, insikten, som gör att freden kan växa. Inte våldet. Freden.

En farlig idé är en vacker och viktig tanke - och en viktig film. Tänk, att den provocerar dem som strävar efter våld, det känns alldeles obegripligt. Varför vill så många ha våldet och dödande kvar? Hur kan man tänka så?

Grupperna innebär möten mellan människor, inte förövare. Alltså människor som tillhör ett annat folk, en annan grupp. Det behöver inte vara människor som har idkat våldet, det våld den andre mötts av. Det är andra människor, människor, som, precis som alla andra, lever med det som omgivningen kräver men som inte vill leva sina liv så. De vill inte leva med våldet, kriget, övergreppen och ledningen av folket, de som inte arbetar för en aktiv fred. De som deltar i den farliga idéns tankar vill inte leva sina liv i hat, utan med omsorg om varandra. Det handlar inte om att möta en förövare. Det handlar om att möta en människa, att inse att det är en människa. En sådan som du själv. En sådan som jag.

Ja, vi bör möta våra fiender. Vi bör sträva efter försoning och förståelse. Även om det är svårt, även om det ter sig alldeles omöjligt. Vi bör, eftersom det är vägen som gör att vi kan skapa fred. 

Jag tycker om filmen, för att den ger hopp. För att den visar att det är möjligt att bygga broar mellan människor. För att det går. Och för att det är just det man måste göra för att det skall kunna bli fred. 

Tala med varandra. Samtala. Se varandra. Se människan, inte fienden. 

Anette Grinde


Kyrkans Tidning. Svd.