800 barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten, men här skämtar vi istället om vårt vatten. Vi har rent vatten i våra toaletter, rent dricksvatten. Ja, vi kanske inte är så sugna på att dricka just detta vatten eftersom vi använder behållaren till andra sorters uppgifter, men ändå. Vi har rent vatten också där och betraktar det som en självklarhet. Ur något perspektiv blir det absurt att skämta om saken. Det gör mig illa berörd.
Rent vatten är en mänsklig rättighet, men fortfarande saknar alltså 663 miljoner människor tillgång till rent vatten och varje dag dör 800 barn under fem år på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien.
Unicef vet mer. Säkert är - att de inte skämtar om saken.
Var skämtet kanske tänkt som en känga till mannen? Också det känns som det skaver en aning. Mannen ser alltså inte något som kvinnan ser med någon form av självklarhet, att vattnet är taget ur toan. Ja, och vad spelar det för roll när vattnet faktiskt är rent. Barnet har gjort något som hon tycker om. Pappan har också uppskattat leken och samvaron. De har haft en kvalitetsstund tillsammans. Vari ligger det roliga att kritisera, eller göra sig rolig åt, hans tänkta misstag. För att hon kan bättre och måste ge honom känslan av att ha gjort ett misstag? Är det mammans roll att påpeka något negativt. Det gör mig illa berörd, både ur pappans och ur mammans perspektiv - båda förminskas i detta skämt.
Ju mer jag tittar på historien, desto mer avig är den. Den är helt enkelt inte rolig. Inte ur någons perspektiv.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar