7/10-25. Vatten: själva livet hänger på vattnet.

7/10-25. Vatten: ja, själva livet hänger på vattnet.

Vi talade om vatten. Om att själva livet hänger på vattnet, att vi våldför oss på naturen och att vi tar den för given. Vi agerar som om vattnet är evigt och helt förnybart, att det finns i mängd och som att vi inte bryr oss om det. Ja, vi måste dra i handbromsen och tänka annorlunda, vi måste agera på nya sätt.

Vi talade om gråvatten. Vi talade om att vi spolar våra toaletter och trädgårdsarbetar med dricksvatten istället för gråvatten eller regnvatten, hur vansinnigt det är. Vi talade om snålspolande toaletter med skyltar om att spola två gånger, eftersom den är snålspolande (och därmed inte tillräcklig för avloppshanteringen). Vi talade om bekvämligheten, saltvatteninträngning i brunnar och frågan om betalning av vatten och avlopp. Vem står för notan?

Vi talade om gråvatten & regnvatten som en resurs att använda som spolvatten och trädgårdsvatten innan det går ut i avloppet, där pumpar och separerade vattenstråk är enkla åtgärder som bör kunna installeras i varje hem utan alltför stora åthävor. Varje nybygge borde ha detta i sin byggtanke och de politiska byggbesluten borde formas efter detta. Just nu är det en ansvarsfråga hos var och en, ja, hos den som ser vattnet som en viktig hållbarhets- och klimatfråga. Sett ur ett större perspektiv är det en typisk fråga som behöver samlas i politiken: att återanvända grå- och regnvattnet är en del i det hållbarhets- och klimatarbete som vi alla behöver förhålla oss till. Vi kan inte fortsätta att betrakta vattnet som självklart, vi måste vårda det och ta hänsyn till dess förutsättningar. De övergripande besluten behöver fattas i riksdagen, ja, och i kommunen, ja. Vi behöver få lagstiftning och regelsystem på plats där vi alla - alla bostäder och fastigheter - har vattensystem som ser till att vi använder och tar hand om vattnet på ett mer hållbart sätt. 

Dyrt, ja, förstås som alla ombyggnationer, men ännu dyrare ju längre vi väntar eftersom de skador vi åsamkar naturen riskerar att försämra våra vattendrag, sjöar och hav än mer framåt än vi gjort fram till idag. Det skadar naturen och det skadar klimatet. Vi står i ett viktigt skifte, där det är väldigt viktigt att vi hörsammar naturens protester. Nu, ja.

Vem och vad sätter emot? Pengarna, ja, vem ska betala? Ja, vi alla behöver bidra, eftersom frågan rör oss alla och eftersom vi alla använder vårt vatten. Vi kan inte luta oss mot den egna bekvämligheten, säga att det är för stort och för svårt. Vi alla måste vara en del i omsorgen av naturen, av det vilda och våra naturresurser, de som vi behöver för att kunna fortsätta att leva på den här planeten. 

Jag tackar för samtalet om vatten. Om detta behöver vi tala mer, ja, idag, imorgon och nästa dag. Ja, varje dag och i varje sammanhang som använder vårt vatten, till dessa att frågan om vårt allas gemensamma vatten står högst på vår gemensamma agenda.

Ja, det handlar om livet, ja, själva livet hänger på vattnet. 

Vi behöver tala mer om vattnet, om avloppsfrågorna, saltvatteninträngningen, kostnaderna - de absolut nödvändiga kostnaderna, omsorgen om naturen, de marina reservaten, att bara fiska för det vi äter - inte för att skapa mat till djuren. Låt oss mötas igen, låt oss lyfta frågorna och låt oss - i frid och/eller lagom upprördhet - se till att vi kommer framåt, kan göra mer för vårt allas väl.

Jag tackar för samtalet. 

Tack.

A..

Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avlopp/ateranvandning-av-avloppsvatten/

Sweden Water Research: https://swedenwaterresearch.se/projekt/beslutsstod-for-regn-och-dagvattenatervinning/

Nätverket för vindbruk: https://natverketforvindbruk.se/regnvattenatervinning/

Ja, jag behöver läsa Tyst hav av Isabella Lövin och dyka vidare på hemsidan: Deep Sea Reporter.

Norrtelje tidning om ett gott exempel på samlande och bruk av regnvatten: https://www.norrteljetidning.se/bostad/ulf-vagrar-spola-med-dricksvatten-losning-finns-i-kallaren/

Deep Sea Reporter: https://www.deepseareporter.com/sv/

Mer om gråvatten: https://rewaise.vasyd.se/-/media/rewaise-documents/inspiration_gravatten_final_20250703.pdf

Vatten, vatten, bara vanligt vatten

Frågan om vatten sett från perspektiv som rättvisa och källa till konflikt. Vem har rätt och vem har
fel? Varför ser det ut som det gör? Har inte alla rätt till lika mycket vatten? Finns det fri tillgång till vatten? Vem äger vattnet? Distribueras den rättvist?

Det här inlägget innehåller artiklar som talar om vatten. Det uppdateras - de äldsta artiklarna ligger överst och de nyare nedanför, allteftersom. 

.................................................................................

Svd 2004; Kamp om vattnet, av Bitte Hammargren. "Mitt under Mellanösterns sommarhetta ströp
israeliska bosättare vattentillförseln till fem palestinska byar på den ockuperade Västbanken,
rapporterar Palestinian Hydrology Group, en organisation som specialiserat sig på vattenfrågan."

I de drabbade byarna nordväst om Ramallah - Beit Rima, Deir Ghassaneh, Kfer Ein, Qarawet Bani Zaid och Annabi Saleh - är de för sitt färskvatten beroende av det israeliska vattenbolaget Mekorot, vars ledningar går genom den israeliska bosättning Halmish. Just denna kamp verkar vara mellan byarna och den israeliska bosättningen i närheten. Vatten är en bristvara och palestinierna känner sig inte bara berövade sin mark, därtill också sitt vatten.

Israeliska experter ser framgångar, som bättre avloppsrening och ökad avsaltning, som konstruktiva lösningen på gemensamma problem. Israels vattenkommissionär Shimon Tal, en av gästerna vid ett vattensymposium i Stockholm 2004, hade framställt önskemål om att de länder som ger den palestinska myndigheten bistånd ska se till att tekniska förbättringar kommer till stånd. Det förefaller finnas oenighet om vattnet, t ex om tillgången, om nyttjandet, om äganderätten och om tekniken som kan göra vattenfrågan lättare också för palestinierna. Någon förefaller lägga skulden också på den palestinska myndigheten - gör de inte allt som står i deras makt för en bättre vattensituation?

De kritiska rösterna i artikeln säger att skulden ligger på Israel, att de inte ger palestinierna tillgång till vattnet, att de inte får borra efter vatten och att de måste köpa vattnet alltför dyrt från det israeliska vattenbolaget.

.................................................................................

Uppsatser.se (2005); Vatten, framtidens konfliktorsak? : en analys av vattenproblematiken ur ett
säkerhetsperspektiv.

.................................................................................

Säkerhetspolitik (2006/2013); Vatten, konflikt eller samarbete

Vatten är en förutsättning för liv, liksom för både ekonomisk och social utveckling, men trots att många stater delar på knappa resurser har det visat sig att en lösning på vattenbristen oftast blir fredlig. I vattenrika Sverige, där vi bara kan vrida på kranen för att få bra vatten och där den årliga förbrukningen ligger på 20 000 kubikmeter per person och år, är det kanske svårt att riktigt förstå hur vatten kan vara en källa till konflikt.

På många platser i världen är situationen en annan. I Mellanöstern och Nordafrika måste fem procent av världens befolkning dela på en procent av jordens färskvattenresurser. I delar av Asien och i andra delar av Afrika är situationen också svår. Gränsen för vattenbrist går vid 1 000 kubikmeter förnybart vatten per person och år. Den minsta mängd som krävs för att klara grundläggande behov för matproduktion, hygien och dryck är 1000 kubikmeter förnybart vatten per person och år.

En allvarlig fråga är att resurser överutnyttjas, som t ex för de länder som delar vattnet i området runt Jordanfloden. I Israel är tillgången på färskvatten 300 kubikmeter per person och år, i Jordanien 100 kubikmeter och i Palestina (Västbanken) 70 kubikmeter. Länderna har här en tendens att överutnyttja det vatten som finns i floder och i marken (grundvattnet) för att möta sina behov.

Konsekvensen av detta är skador på vattenresurserna och livskraften i Döda havet, där havsnivån sjunker med en meter varje år.

Vatten är en som nationell säkerhetsangelägenhet, särskilt när det är en bristvara. Om det dessutom finns andra typer av konflikter i regionen kan vattenbrist förvärra situationen. Det har visat sig att Israel tenderar att dominera och i mångt och mycket diktera villkoren för samarbetet kring vattenfrågan. Det påverkar fördelningen av vattnet och också palestiniernas möjlighet att utveckla sin vattensektor.

Av artikeln framgår att det är viktigt att behandla alla parter rättvist för att inte förvärra konflikter vid delade vattenresurser. Det internationella stödet är ofta viktigt.  Många internationella organisationer, till exempel FN:s utvecklingsprogram UNDP och Världsbanken, stöder arbetet med delade vattenresurser.

Gemensamma samarbeten, som t ex att bygga ett gemensamt vattenkraftverk där det ger mest effekt i stället för att varje land bygger var sitt, är exempel på bra samarbetsområden.  En bra och konstruktiv användning av en gemensam flod bidrar till en ökad förståelse för varandra och ett långsiktigt fredsbyggande.

.................................................................................

Svensk Israelinformation (2007); Israels vattenproblem i Mellanösterns ljus.

Artikeln inleds med orden; I Mellanöstern är det ofta lättare att finna olja än vatten.

Israel har en banbrytande roll genom sin kunskap om en process som gör det salthaltiga havsvattnet användbart både för bevattning och som dricksvatten. Det väcker hopp för framtiden.

Israel/Palestinas vattenresurser består i huvudsak av Genesarets sjö och två större akvifärer, belägna under den centrala kustremsan samt under Judeens och Samariens berg som till en betydande del upptas av den av palestinierna befolkade Västbanken. Ockuperat område, alltså.

Den ständigt växande befolkningen tillsammans med expanderande jordbruk och vattenkrävande industri har ökat vattenkonsumtionen. Det har lett till vattenbrist.

Artikeln berättar om israelerna kompetens kring vattenfrågor, kring avsaltning av havsvatten, rening av avloppsvatten, mm. Den berättar om Israels statliga vattenföretag, om vattenforskning och om deras avsaltningsanläggningar. Reningen av avloppsvatten frigör stora mängder av de knappa vattentillgångarna för dricksvattenkonsumtion.

Palestiniernas vatten-ekvation grundar sig i att palestinierna i Gaza får sitt vatten från Israel. Av artikeln framgår att människorna på Västbanken delar vattnet med de israelerna vattnet i akvifären under Judeen & Samariens berg, enligt Osloavtalet. Palestinierna upplever sig förfördelade beträffande de för dem tillbudsstående vattenkvoterna. Hur sanningen ser ut, när vi talar om fördelning av vatten, tillstånd att borra och avloppsreningsfrågorna, kan vi - när vi läser olika artiklar och lyssnar till människorna - notera att den ser väldigt olika ut för de båda parterna.

.................................................................................

* Menorah (2007); förenade israelinsamlingens tidning. Det livsviktiga vattnet, av Nechemia
Meyers. Med tanke på hur länken är utformad, så är artikeln troligen skriven 2007 och fanns med i
nr 1 av tidningen det året; (http://www.menorahsweden.com/artiklar/reportage07nr1s26.html).

Artikeln inleds med att berätta att Israel ser vattnet som viktigt och att de har en lag från 1959 som
slår fast att allt vatten i landet tillhör staten. Artikeln berättar att jordbrukarnas behov av vatten
prioriteras framför stadsbornas, så tillvida att de kan nyttja vattnet billigare. Det berättas också att
Israel varit framgångsrikt i projekt som rör droppbevattning, där varje planta får exakt den mängd
vatten den behöver. Det är ett sätt att effektivt nyttja rätt mängd vatten, vilket är viktigt i en trakt där
vatten är en bristvara.

Artikeln talar också om Israels arbete med renat spillvatten, att nyttjas t ex av jordbruket. Här (2007)
anges att ca 60% av spillvattnet kan återanvändas i jordbruket, utan att marken eller grundvattnet
förstörs av de eventuella kemikalier eller andra rester som finns kvar i det renade vattnet. De hoppas
göra denna siffra högre i framtiden.

Israel använder också avsaltning av Medelhavets vatten, som en möjlighet att få fram alternativa
vattenresurser. Här (2007) ger man uttryck för att man till 2010 hoppas kunna ha fem
avsaltningsanläggningar igång.

Genomsnittsisraelen förbrukar 160 kubikmeter vatten/år. Kranvattnet i Israel är drickbart, men
israelerna köper ändå ganska mycket buteljerat vatten.

Israel är en stor exportör av vattenrelaterad kunskap och tekniska lösningar för vattendistribution.
Artikeln talar bara om Israel, men nämner att i fredsfördraget med Jordanien har Israel förbundit sig
att leverera stora mängder färskvatten varje år och att detta sannolikt är för handen den dag man
når en fredsuppgörelse med palestinierna.

.................................................................................

Fokus (2008); Mellanöstern utan vatten ingen fred

.................................................................................

* Menorah (2008); Vatten, vatten, bara vanligt vatten, av Adam Cohn. Artikeln inleds med
konstaterade att Israel har ett årligt underskott av förnybart grundvatten på ca 300 miljoner
kubikmeter. Detta vatten kommer ifrån återvunnet vatten samt avsaltat vatten.

En viktig fråga i artikeln är vad som händer när Israel (eller andra länder) överanvänder de tillgångar
som finns. Just Israel har, enligt artikeln, naturliga vattenkällor i Genesarets sjö, vattenreservoarerna
i bergen och vid kusten. Dessa har drabbats av sjunkande nivåer p g a låg nederbörd. Detta har lett
till en överanvändning, vilket kan skada vattenkällorna permanent. Överanvändningen beror,
förutom de låga nederbördsnivåerna, t ex på den växande befolkningen och den ökande
levnadsstandarden.

Artikeln berätta också om Israels avsaltningsanläggningar, men avslutar med en förundran över att
de israeliska myndigheterna inte gör något åt prissättningen för vattnet för jordbruket i syfte att
minska den stora förbrukningen där. Han anger att den politiska viljan inte finns för att ändra
situationen.

.................................................................................

Menorah (2009); Hemgjord läsk, någon? Av Martin Geifman. Varför insisterar vi på att bära hem vatten från affären när det finns i kranen? Ja, den frågan förundrar flera och det är månne en tro att det hemburna vattnet är bättre än det i kranen. Så är det förstås inte, oftast. Ibland vill vi ha kolsyrat vatten, och då står att välja mellan hemburet vatten eller att själv kolsyra vatten. Hemburet är mindre naturvänligt, sägs det, eftersom detta kräver mer energi, mer transporter och mer miljöpåverkande förpackningar. Alla dessa plastflaskor är inte av godo för naturen, det säger sig självt, eller hur? Artikeln berättar om hemkolsyrat vatten, alltså inte om tillgång till vatten i sig, om rättviseaspekten eller om vatten som källa till konflikt. Utanför min sakfråga, sålunda.

Men, kolsyra, hur påverkar den människa och miljö? Detta framgår inte av artikeln, men hittas på sidan; Kolsyra.se I varma område kan det av hygieniska skäl vara bra att dricka kolsyrade drycker. Kolsyrans farliga egenskaper. Inandning: Höga halter kan orsaka kvävning. Symptomen kan omfatta förlamning / medvetslöshet. Kvävning kan inträffa utan förvarning. Koldioxid påverkar också andningsfrekvensen. Halter över cirka 15% kan ge cirkulationsrubbningar som leder till koma och död.

.................................................................................
Gefle Dagblad; Vattnet i Golan (2009). Golan, sydvästra Syrien eller nordöstra Israel. Israel
annekterade området 1967. Detta är ett viktigt vattenområde. I artikeln sägs att nederbörden i
bergskedjan Hermon i Golan har en årsnederbörd på 1500 mm2. Motsvarande siffra för Elat, Israels
hamn i Röda hvet är 35 mm2. Allt vatten i Golan tillhör israeliska staten, även regnvattnet.

Byggande av vattenreservoarer är inte tillåtet. Syrierna klarar kampen bättre än palestinierna,
berättar artikeln. Program för kultur, hälsa, utveckling och undervisning, mm, görs men
samarbeten sker mellan syrier men aldrig med israeler, säger doktor Tayseer i artikeln som härrör
från 2009.

Golan är viktig inte minst ur vattensynpunkt för Israel. (Sexdagarskriget utkämpades 5-10 juni 1967 mellan Israel och dess arabiska grannar Egypten, Jordanien och Syrien. På den arabiska sidan bidrog även Irak, Saudiarabien, Kuwait och Algeriet med trupper och vapen. Krigets utlösande faktor (casus belli) var Egyptens blockad av Israels hamn i Eilat. Stängningen av Tiransundet innebar att inget fartyg med israeliskt flagg tilläts passera. Blockaden omfattade även Israels import av olja.)

.................................................................................

Aftonbladet (2009); Stor vattenbrist för palestinierna

Artikeln handlar om en rapport från Amnesty International, om vattnet, som en direkt effekt av Israels politik. Där framgår att tillgången till vatten i de palestinska områdena Västbanken och Gaza kontrolleras till stort av Israel, att Israel kontrollerar 80 procent av vattnet och har även tillgång till Jordanfloden. Palestinierna nekas helt tillgång till floden.

– Israel ger endast palestinierna tillgång till en bråkdel av de gemensamma vattenresurserna, som till största delen finns på den ockuperade Västbanken. De olagliga bosättningarna i området har däremot i princip obegränsad tillgång till vatten. 

- På Västbanken saknar runt 200 000 palestinier tillgång till rinnande vatten. Hela byar är avskurna från de vattennätverk som finns. Istället måste familjer köpa vatten från tankbilar till ett dyrt pris och ofta med dålig kvalité. 

Enligt artikeln framkommer det i Amnestys rapport att det finns flera fall där Israeliska armen stoppar vattentransporterna eller förstör palestinska regnuppsamlarcisterner.

– Mer än 40 år av ockupation och de hårda restriktioner som Israel har infört gällande tillgången på vatten, har fått allvarliga konsekvenser för palestiniernas möjligheter till ett drägligt liv, både vad gäller tillgången på mat, deras boende, hälsa och ekonomisk utveckling, säger Donatella Rovera från Amnesty med anledning av rapporten. 

En palestinier förbrukar dagligen 70 liter vatten. Det är under WHO:s riktlinje på 100 liter vatten per person och dag. För israeler ligger förbrukningen på 300 liter per dag. Och enligt Amnesty så förbrukar de 450 000 israeliska bosättarna mer vatten än 2,3 miljoner palestinier.

.................................................................................


Amnestyrapport (2009) - om fördelning av vatten i Israel/Palestina.


.................................................................................

National Geographic (2010); Källan till konflikt (vatten)

.................................................................................

Handelskammaren Sverige Israel; (2011) medlemscirkulär om vatten

.................................................................................

Följeslagarprogrammet (2012); Vatten på olika villkor

.................................................................................

Följeslagarprogrammet (2012); Vanligt vatten

.................................................................................

Olof Palmes internationella center (2012); Med vatten som källa till förtryck i Palestina

.................................................................................

Debatt i Sveriges riksdag (2013); Behovet av vatten i Palestina - Interpellation 2013/14:163 Behovet av vatten i Palestina av Monica Green (S) till utrikesminister Carl Bildt (M). Frågan inkluderar påståendet att Israel är ansvarigt för palestiniernas tillgång till vatten. Vattnet påverkar hälsan, miljön och ekonomin, den är kopplad till allt som är levande. Ändå har många palestinier och beduiner inte tillgång till rent vatten. Det har till och med gått så långt att ockuperande israeliska bosättare tar dricksvatten från lokalbefolkningen för att bevattna sina gräsmattor. Det kan till och med vara så att Israel tar vatten från palestinierna för att få dem att flytta från sin egen mark. Vattensituationen är så ohållbar att många palestinier antingen redan har tvingats eller riskerar att tvingas bort från sin mark. Tvångsförflyttningar är olagliga enligt internationell humanitär rätt. 

Monica Green ställer i interpellationen frågan till Carl Bildt: Vad avser utrikesministern göra för att palestinierna ska få tillgång till dricksvatten? Vad avser utrikesministern att göra för att Palestina ska bli ett fritt land?

................................................................................

Dagen (2014); Vattenfrågan kan bara lösas genom samarbete

.................................................................................

Följeslagarprogrammet (2014); En fråga om land och vatten

.................................................................................

Följeslagarprogrammet (2014); Vatten och salt om att överleva

.................................................................................

Samfundet Sverige Israel (2014); Vatten som källa till förtalskampanjer mot Israel. Lisa Abramowicz, Haim Gvirtzman.

Artikeln handlar om vatten, om palestinska förhållanden sett ur israeliskt perspektiv. Artikeln är mycket intressant att läsa, särskilt som samtal och artiklar från den palestinska sidan, ser helt annorlunda ut. Palestinierna säger, i motsats till israelerna, att de inte får vatten sig tilldelat, det finns vatten i ledningarna bara korta tider och man vet inte när det kommer nästa gång. De har inte reningsanläggningar för att de inte får tillstånd. De har inte brunnar för att de inte får tillstånd. Om de borrar utan tillstånd demolerar israelerna brunnarna. De har nyligen lyckats bygga en reningsanläggning; det tog 12 år att få tillstånd och 2-3 år att bygga anläggningen.

Varför är informationen och berättelserna så helt olika från de olika parterna?


 .................................................................................

SR P1 (2014); Vattenkrig och ekofred vid Jordanfloden

.................................................................................

Världen idag (2015); Vattenbristen över i Israel

Vattenbristen över i Israel - med avsaltat havsvatten och återvunnet avloppsvatten, säger rubriken på artikeln. Det får mig att undrar om och hur det förhåller sig på det av Israel ockuperade områdena på Västbanken och Gaza.

Flera tidigare artiklar har visat att Israel är duktiga på rening av avloppsvatten och på avsaltning av havsvatten. I denna artikel framgår att en av nycklarna till lösningen på vattenproblematiken är tekniken för att rena avloppsvatten. Det renade avloppsvattnet fyller stora delar av jordbrukets bevattningsbehov, vilket gör att det vanliga dricksvattnet räcker mycket längre. Den amerikanska delstaten Kalifornia har börjat introducera droppbevattning, en uppfinning som används i Israel och innebär en stor besparing av vatten.

Processen med rening av havsvatten är mycket effektiv, berättar artikeln, vilket också skapar goda förutsättningar för Israel.

Betyder det här att problemet med sötvattenbrist i Israel och Mellanöstern nu är löst? – Ja, i Israel är problemet löst, men inte i övriga Mellanöstern. 

.................................................................................

Israel idag - Israels ambassad i Sverige (2015); Israel och Jordanien skriver under historiskt avtal
för att rädda Döda havet.

Det viktigaste avtalet sedan fredsavtalet 1994 skall leda till byggandet av en ”Röd-Död” pipeline och förse båda länderna med vatten. Israel och Jordanien har undertecknat ett avtal om vattensamarbete. Projektet, som kallas ”Röd-Död”-projektet, skall förse både israelerna och jordanierna med vatten samt rädda det sinande Döda havet.

Projektet skall sammanlänka Röda havet med det Döda havet genom en 200 kilometer lång pipeline som varje år skall pumpa 100 miljoner liter vatten norrut. En avsaltningsanläggning kommer också att byggas nära Aqaba som skall förse både Israel och Jordanien med färskvatten. Det saltrika vatten som blir en biprodukt skall sedan pumpas vidare till Döda havet.

Avtalet är viktigt för båda länderna, inte bara på grund av miljöpåverkan och vattenbrist utan även på grund av att Döda havet ger välbehövliga turist- och industriintäkter. Döda havet har sedan 1970-talet minskat kontinuerligt och idag befinner sig ytan 22 meter lägre än 1970. Anledningen till detta är huvudsakligen att en stor mängd vatten från Jordanfloden leds om till bland annat jordbruk. Israel har även gått med på att överföra vatten från norra Israel till Jordaniens huvudstad Amman.

Om allt går som det ska kommer byggandet av avsaltningsanläggningen påbörjas om 18 månader och pipelinen om tre år.


.................................................................................

Shalom över Israel (2015); vattenbristen över i Israel

.................................................................................

Stoppa bojkott (2012); Israel uppfyller vattenavtalet med palestinierna

.................................................................................

Palestinagruppern i Sverige (2015); Israel stjäls Palestiniernas naturresurser

.................................................................................

EAPPI (2016); Who controls the water in the Jordan valley

.................................................................................

* Tidningen Etc Nr 4/2016 30 - januari 2016. Etc har i detta nr av tidningen några artiklar med fokus Palestina. En av dem fokuserar på frågan om vatten.

Artikeln berättar om vattnet, eller visar mest bilder över avsaknaden av vatten i det torra landskapet. Annie Hellqvist, med bilder från Weeffects samarbetsorganisation Ewash. Bilderna i reportaget, som inte kan publiceras här av upphovsrättsliga skäl, visar tre familjers liv och kamp för vatten i area C, där alltså Israel har full kontroll över säkerhet och planering och över vattnet.

Palestinier får inte borra en egen brunn, trots rik tillgång på vatten i marken. De får istället köpa vattnet som Israel tar upp ur den mark de lever på. De lägger en stor del av sina inkomster på att köpa vatten. Bilderna visar ett strävt landskap, där sand och sten är mer vanligt än grönskan. Det krävs uppenbart ett stort tålamod och stark mental styrka för att klara att fortsätta leva och bruka sina marker här. Vattenbristen är uppenbar.

.................................................................................

Palestinian Hydrology Group is the largest Palestinian NGO working to improve access to water
and sanitation services, and to monitor pollution and climate change in the occupied Palestinian
territory.

.................................................................................

Vattenportalen; konkurrens och konflikter om vatten.

.................................................................................

Globalis; Rent vatten i Israel andel av en befolkning som har tillgång till en vattenkälla av bra
kvalitet.

.................................................................................

Globalis; Rent vatten i Palestina andel av en befolkning som har tillgång till en vattenkälla av bra
kvalitet.

.................................................................................

Thirsting for justice (Ewash); Palestinian rights to water and sanitation

.................................................................................

Samfundet Sverige Israel; Vatten som källa till förtalskampanjer

.................................................................................

National Geographic; Delat vatten

.................................................................................

Det här inlägget uppdateras allteftersom jag hinner läsa mer om vatten för regionen Israel & Palestina. 

Mer om vatten i denna blogg.

A..

Döda havet - 417 meter under havsnivån

Döda havet. Jordanien ligger i diset tvärs över vattnet. Marken till vänster har tidigare varit täckt av vatten. 
Vattennivån sjunker ca en meter per år. 

På varje palestinskt hems tak finns de svarta vattentankarna, för att vattnet i deras ledningar och kranar plötsligt kan strypas. De vet inte när eller hur länge, så de behöver fylla sina tankar med vatten. I många av de palestinska byarna finns både kyrkor och moskéer. I en judisk bosättning finns fritt rinnande vatten och synagogor. Den tillgängliga mängden vatten är olika i de olika samhällena. Det finns siffror som säger att någon grupp har så lite som 10 liter vatten/dag. Och att några, i bosättningarna, har 424 liter/dag. Där finns inte fler religioner, sida vid sida. Där finns judendomen, intet annat. Punkt. Där finns också omåttliga krafter för att skapa platsen bara för sig själva, att driva ut de andra. Trots att de, som människor, har precis samma rätt och samma behov.

I en palestinsk by eller stad finns människor, omsorgsfulla människor. Alla jag möter, talar med, talar om att de vill leva sida vid sida med varandra, i respekt, med andra människor. Att religionen inte spelar roll för samlevnaden i ett samhälle. Det som spelar roll är respekten mellan människor, oavsett vem eller vilka, och de mänskliga rättigheterna. Just det är nyckeln för en bättre värld; respekt mellan människor och mänskliga rättigheter tillgängliga för alla.

Drägliga liv bygger på rättvisa. Rättvisa och respekt för varandra. Och vår nästa, inte bara de närmaste. Det bygger på lika villkor, som samma priser, samma rättigheter & skyldigheter, tillgång till resurser som t ex vatten på lika villkor - samma mängd, samma priser och samma förutsättningar. Skola, sjukvård, rätt till frihet, frånvaro av våld, orättfärdiga förhör och arresteringar, liksom allt annat som tillhör våra rättigheter för att leva drägliga liv.

Vi besöker Döda havet. En fråga som cirkulerar är om Döda havet håller på att dö. Det vore verkligen tragiskt. Det måste ju betraktas som en värdefull skatt. Svaret är ett uppenbart ja, det (högst sannolikt) är på väg att dö. Förödelsen har gått för långt.

Döda havet är en mäktig och särskild plats, men det är också en skadad plats. Det byggs dammar, den smutsas ner och den överutnyttjas. De länder som floden passerar gör sitt yttersta för att nyttja den för sina egna ändamål. Kvar blir bara en liten rännil. På Israelsidan, längre söderut, har landskapet börjat ätas upp av slukhål som ett resultat av människans felaktiga nyttjande av jordens resurser. Marken undermineras av förändringskraften. Det som det normala ekosystemet själva skapats ändras av de förutsättningar människan skapat - de talar inte så bra med varandra längre, tyvärr. Parkeringsplatser och vägar faller sönder, faller ner, ihop och kan inte längre nyttjas. Vägar får stängas. Hus faller ner, sjunker ner i jorden. Slukhålen beror på ändringarna i ekosystemet. Förändringar i vattennivå, nedsmutsning, försurning, mm, påverkar miljön - som skapar fler sluthål. Tillväxten, mängden av, storleken och kraften i dessa, har pågått under flera år, men gått från hundratal till tusental. Döda havet håller sålunda på att dö - hur många år har havet kvar att leva? Är det möjligt att läka, eller har förstörelsen gått för långt?

Jag läser i en turisttidning (från 2014) att havsnivån ligger ca 417 meter under havet, och sjunker med en meter per år. (Wikipedia 20160315  = 422 m u h). Döda havsnivån är den lägsta punkten på jorden, den saltaste stora vattensamlingen och med en saltkoncentration som är 10 ggr saltare än Medelhavet. (Salthalt enligt wikiepdia 20160315 = 33,7%. Salthalten förändras om vattennivån sjunker). Platsen är viktig, här har funnits människor som har bott 4500 - 2500 år före kristi födelse, den är nämnd i bibeln och författare av arabiska, grekiska och romanska tidsepoker har skrivit om platsen. Platsen är också oerhört viktig ur fågelflyttningsperspektiv; här passerar många fåglar under sina flyttningar. Döda havet innehåller också mycket mineraler, vilket gör platsen attraktiv ur såväl terapeutiskt perspektiv som för utvinning av salter och mineraler ur marken och havet. Människor tänker sig må bra av att bada här, och att smörja in sig med den lera som vi vandrar i när vi sakta går ner i det salta vattnet.

Jag badar själv och finner det förundrande. Dyka är inte alternativ, eller på något sätt riskera att få vatten i ögonen. Jag fick en droppe i ögat och det sved som bara attan. Det, om inte insikt innan och alla varningar, gav verkligen en indikation om att vara försiktig. Sår och ömtåliga slemhinnor svider också av det salta vattnet. Om någon hade någon form av underlivsinfektion skulle det nog svida rejält, tänker jag. Det var svårt att försöka simma (bröstsim). Fötterna flöt upp och gick inte att hålla under ytan. Crawl var förstås inget alternativ att ens försöka. Ryggsim är alltså det aktuella alternativet - och man behöver inte alls anstränga sig för att flyta. Det går helt av sig själv. Det gick omkring människor insmorda i lera från botten. Den var som lös keramiklera, lättsmord och vänlig. Det såg förstås en aning lustigt ut med dessa människor som gick omkring heltäckta (förutom ryggen som de inte kom åt) med lera. Det fanns duschar i direkt anslutning till stranden. Jag satt mig på en stol och väntade en stund med duschen. När saltvattnet torkat på min kropp blev jag helt vitspräcklig över hela mig. Ja, vattnet är ordentligt salt.

Ja, havet har krupit bort, meter från meter,
från strandkanten. Det syns tydligt på
byggnationer och i strandmiljön.

Det är en varm dag, solen skiner. Det är inte så långt över till den Jordanska sidan, som ju bara ligger
några km bort. Havet är 85 km långt och 17 km brett - havet som skiljer länderna åt - med en nivå om ca 420 meter under den normala havsnivån. Den israeliska kusten är låg, ganska platt, medan kusten på den Jordanska sidan växer skarpt brantare, vilket syns tydligt när jag granskar kustlinjen mot den andras sidan. Det är den israeliska, plattare, sidan som har problem med slukhålen. Den jordanska sidan sägs inte ha dessa problem. Går det att göra något åt dessa eller har förödelsen gått för långt?

Här talas om platsen för Jesu dop. Här talas om palestiniernas övergång till Jordanien (de får inte flyga från Israels flygplats). Här talas om vattenförbrukningen i Jordandalen, där det finns stora plantage med frukt och stora växthus - som kräver alltför stora mängder vatten och som befinner sig på ockuperad mark. Här talas om eller om inte man skall handla israeliska produkter för att sätta press på landet - för att upphöra med ockupationen - eller om det istället förstör för de palestinier som arbetar i bosättningarna eller på plantagen. De behöver en försörjning och arbetstillfällena är alltför få. Ja, här tals om många frågor. Det finns mycket av vikt att vända och vrida på här.

Ja, att bada i Döda havet var inte så dumt. Rent förundrande, faktiskt. Hur många år framöver kan det göras, tro?

A..

Här syns tydligt hur vattenlinjen sjunkit undan, steg för steg. Havet har tidigare legat 
hela vägen upp, längs denna kant.

Lerinpackade människor njuter av det salta vattnet och den fantastiska leran som vi måste streta oss igenom för att ta oss ut i vattnet. De första metrarna i strandkanten är riktigt svår att ta sig igenom efter leran är mjuk och där också finns en del vassa stenar. Ibland sjunker man ner djupt i den mjuka leran.

Lerinpackning är hälsosamt, sägs det. Leran är mjuk och vänlig. Mimmi, Rebecka & T. roar sig med detta i det
förunderligt salta Döda havet.

En meter per år - lägre vattenlinje.

Länkar
Vattenkrig & ekofred vid Jordanfloden - Jeriko
Wikipedia 20160322 om Döda havet
(Jericho - Auja Eco Center & EcoPeace - samt Döda havet 14/3 2016)

Här vore fantastiskt vackert att cykla.

Jag går upp på taket. Där finns vattentankarna. De måste samla sitt vatten i dessa, eftersom de inte vet när vattnet tar slut. Rätt som det är finns inget vatten kvar, alltså ledningsvattnet stängs av och de vet inte när det kommer igen. De måste alltså spara och samla sitt vatten i de svarta tankarna som alltid syns på taken. På de palestinska taken.

Riktningen mot Herdarnas äng

Den lilla staden - Bethlehem - är fin. Hit kommer många turister, oftast tillfälligt över dagen, framförallt för att titta på t ex födelsekyrkan och herdarnas äng. Människorna som bor här skulle gärna se att turisterna stannade längre, De skulle gärna se att de nyttjade deras hotell, restauranger, butiker och marknader. Det skulle göra gott för deras ekonomi. Istället skräms de bort med uppgiften om att det är en farlig plats. Jag upplever människorna här som vänliga, de ler och försöker få kontakt. De är helt vanliga människor som försöker leva sina liv på bästa möjliga sätt.

När jag tittar ut över landskapet förundras jag över allt det vackra. Det är en vidunderlig utsikt från taket.  Det är tätt byggt. Kullarna väller fram över landskapet. Högt och lågt, på kullarna, klättrar byggnaderna. Det är hänförande vackert.

Här vore fantastiskt vackert att cykla. Kuperat, stillsamt och vackert. Ja, det finns stunder när det inte är så stillsamt, men det - alltså lugnt - är det nog oftast ändå, tänker jag. Ja, här vore fint att cykla för att utforska land och bygd.

A..

Länkar; 

• Wikipeida om födelsekyrkan
• Wikipedia om herdarnas äng - Beit Sahour
• Wikipedia om Bethlehem
• Wiam
• 8 mars manifestet 2016
• Att cykla i Palestina

Livet utan vatten; vad händer när glaset är tomt?

Rajendra Singh - Rajastahn, Indien. (Foto; A Grinde)

Seminarium 3/2 2016
Life without water; what happens when the glass is empty?

Europeiska kommissionen, Stockholms universitet, SIWI (Stockholm International Water Institutet) och UNDP (United Nations Development Programme) samlar kompetent vattenkunskap till ett seminarium i vattenfrågorna. Seminariet filmas och sänds också digitalt. Det är spännande med tekniken och tillgängliga seminarier när de också numera ofta sänds digitalt vilket gör informationen mer tillgänglig för dem som inte kan vara på plats i seminariet. Det är fint också ur miljömässiga perspektiv.

Karl Mathiesen, journalist från Tasmanien, Australien, leder samtalet. Han är lågmäld, saknar nyanser i tonen. Lyssnar. Jag har lite svårt att höra honom, i hans lågmäldhet.

Fernando Jaramillo, Sthlms universitet, Torgny Holmgren, VD Siwi, Ana Green, Sida och Rajendra Singh, Rajasthan, Indien samtalar om vatten. Rajendra Singh fick ett viktigt vattenpris 2015, vilket han uppger var positivt. Det gjorde att de indiska myndigheterna lyssnade bättre på vad han hade att säga. Fernando Jaramillo talade om vattenkonsumtion, hur mycket konsumerar vi egentligen och hur påverkar det vattnets kretslopp? Hur stor del konsumeras slutligt, alltså utan att återskapas i ett tänkt kretslopp.

Samtalet går mellan dessa vattenkunniga individer, de lyfter olika typer av frågor som är viktiga och värdefulla, och jag tänker att det är märkligt att vi så lite talar om vattnet här i Sverige. Ja, eller nej, det kanske vi ändå inte gör, men talar vi - eller tänker på - hur otroligt väl förspänt vi har det med vårt vatten och inser vi hur viktigt vattnet är, och hur olika fördelat eller tillgängligt det är över jorden? Oavsett vilket, så är frågan livsavgörande. Det är glädjande att se och höra om den viktiga forskning som pågår kring detta.

Panelen talar om att vattnet är en global fråga och att det finns väldigt många dimensioner på vattenfrågan. Den påverkar t ex liv, fattigdom och möjlighet att bo just där, oavsett vilken plats vi talar om. Panelen talar också om kopplingar mellan olika frågor, t ex hur vatten spelar roll för maten och mängden vatten som behövs för detta. Vi hör och förstår hur viktig forskningen är, att den ur något perspektiv ännu är i sin linda och att vi hela tiden lär oss mer. De påpekar också hur otroligt viktig den lokala förankringen, det lokala ägarskapet, är för att vattenfrågan skall lösas på bra sätt. Rajendra Singh påpekar just det lokala ägarskapet som något väldigt viktigt, utan detta kan frågor knappast lösas alls. Det gäller ju naturligtvis även andra frågor, än bara vatten.

Vattnet är grundförutsättningen för liv, vi kan inte vara utan vattnet. Vi måste vårda och dela det som finns, får inte förstöra det, vare sig för oss själva eller för andra. Vi vet en hel del, men vi vet ändå inte allt. Vi behöver forska mer, lära oss mer om helheten och ur hela kretsloppet ser ut och påverkas av temperaturhöjningar och miljöförändringar som vi, genom vårt levnadssätt, har skapat på jorden.

Vatten, detta självklara vatten.

- Ja, det är en mycket viktig och intressant fråga. Om detta skall jag lyssna mer.
- För vad händer när glaset är tomt?

A..

Mer om vatten i denna blogg.

Kapuscinski Development Lectures

om vatten

Sthlms universitet, 3 februari 2016

Turism och vatten

Turism och vatten
Stefan Gössling, Linneus Universitetet

Den indirekta vattenförbrukningen i jmf med den direkta vattenförbrukningen, vad behöver vi tänka på? Management, vad kan vi göra för att lösa ett problem?

Människorna har tagit över och påverkat de globala systemen. Vi förstår att alla saker är på väg upp, miljöförstöring, teknikkunnande, människor. Vi växer hela tiden och vi skall dela allt med alla andra människor. Behov av resurser skall delas av alla. Allt det vi gör skapar problem för de globala ekosystemen, det stör miljön, livsförutsättningarna för djur och natur, försurning av haven, mm och växthuseffekterna är ett konstaterat faktum. På flera områden har vi passerat gränser för vad naturen tål och på vissa områden måste vi omedelbart sätta in kraftiga åtgärder.

Vi förväntar oss en förändring i klimatet framöver. I Medelhavsområdet (april-september) beräknas regnmängderna minska och soltimmarna öka. Det kommer att leda till troliga vattenproblem i området. Små öar, t ex Rhodos, har små sötvattentillgångar, om det då finns en massiv turism i en tid med låg nederbörd riskerar en hög förbrukning att inträngning av saltvatten sker. Det kan leda till att sötvattnet blir förstört för framtiden.

Direkt vattenförbrukning; 
trädgård, golfbanor, toaletter, duschar, badkar, tvätt, kök, pooler

En grön gräsmatta kräver en mycket stor mängd färskvatten.

Poolerna fylls med vatten. När man bygger något så finns infrastrukturen i kanske 50 år, det är svårt att ändra storleken på poolen. Poolen måste också fyllas löpande. Att fylla poolen kräver ofantliga mängder, likaså den löpande påfyllnaden. Den löpande rengöringen kräver också stora mängder vatten.

Vattenförbrukningen på hotellen, toaletter och duschar, kräver ett stort antal liter vatten. Handtvätt, poolerna, tvätt av kläder, kök och grönområden kräver också väldigt mycket vatten.

Indirekt vattenförbrukning; 
- mat (ett otroligt slöseri av mat, mat är resurskrävande att producera, vi äter stora mängder mat på semester men det blir också mycket över) - mat behöver mycket vatten för att produceras, (ett kilo kött kostar ca 15000 liter vatten, ett kilo tomater ca 200 liter vatten). Hur mycket äter en turist per dygn? Hur mycket av detta vatten kostar detta att producera? Väldigt mycket av maten är kött, som är väldigt vattenkrävande. Det går åt mer mat/vatten under semester.

- energi; flygresor kräver mycket energi. Det krävs mycket vatten för att producera bränsle. Vi behöver mycket vatten för att producera energi. Det antas att 15% av allt vatten vi har globalt - används för att producera energi. Det är lönt att minska vår använda energimängd, för att också minska vattenförbrukningen

- hotellets infrastruktur.

Den indirekta vattenförbrukningen (transport/bränslen, energi, mat) är mycket högre än den direkta vattenförbrukningen (boende och aktiviteter).

Det mest problematiska är förbrukning av blått vatten, men också grönt vatten behövs och används i förbrukningen. (Blått vatten = sjöar. Grönt vatten = regnvatten)

Turismbranschen måste spara både vatten och energi. Det har visat sig att det är mer ekonomiskt lönsamt att spara energi. Vi måste hitta incitament för att få marknaden att spara både energi och vatten.

Mät vattenförbrukningen i ett rum och tänk på hur du agerar.

Toaletten används ofta.  Det är en mycket stort vattenförbrukande faktor. Använd snålspolande toaletter.

När du tvättar händerna; måste du tvätta händerna i varmvatten? Det spar mycket energi om du minskar mängden varmvatten.

Installera/kontrollera vattenförbrukningen i alla vattenområden.

Rekommendationer.

Måste du använda färskvatten till gräsmattorna? Använd istället gråvatten (återanvänt vatten). Tänk på vilken typ av gräsmatta du behöver, hur mycket vatten den behöver. Hur mycket vatten (& kostnader) kan jag spara för att ändra förutsättningarna?

Vattentryck i duschar, kranar, mm. Högt tryck ger en högre förbrukning, anpassa trycket för en lägre förbrukning. Det finns nya system som låtsas att det kommer mycket vatten, men innehåller väldigt mycket luft - det ger en lägre förbrukning.

Byte av handdukar och sänglinne. Det uppstår en del missförstånd mellan personal och gäster. En tvättkorg i badrummet är ett sätt att minska missförstånd, om handduken skall bytas eller inte. Hur ofta skall en handduk bytas? Hur ofta byter du handduken hemma - hur ofta vill du att hotellet skall byta handdukar, lakan, mm?

Förklara/berätta om problemet + förklara/berätta om hur du kan hjälpa till + vad hjälper det om jag hjälper till att stödja? Viktig också att veta att andra också hjälper till - gör en majoritet saker, så vill andra också hjälpa till. Konstruktiv information - som engagerar människor. 

Kommunicera möjligheterna - kommunicera framgångarna!

Vegetarisk kost genererar mindre vattenförbrukning. Kött är fortfarande normen, som kanske också gäster/kunderna kräver. Det kan leda till ett ramaskri hos gästerna, och därmed också något negativt för hotellet. Hur budskapet förmedlas är en viktig nyckel.

Forskning sker i samarbete med hotellen. Det är svårt att få hotellen att ställa upp. Det kan dock vara en stor framgångsfaktor, mervärden, att låta någon granska vattensystemen - för möjligheten till bättring.

Stefan Gössling kommer sannolikt att starta en hemsida eller motsvarande för att sprida information (med en maillista/nyhetsbrev).

Det finns en del forskning (tourismwatch) kring turism och vatten men den är inte helt säker.

Turismen har alltid så stora resurser - de kommer alltid att kunna betala för sin vattenförbrukning. Lokalbefolkningen har inte samma resurser - de kommer inte att kunna betala.

Använd positiv kommunikation. Empatinivåerna går ner. Vi är mindre beredda på att engagera oss för andra. Kombinera problemen med en lösning - det ger människor handlingsutrymme, visa vägen för hur man kan göra bättre. Vad innebär detta, vad blir konsekvenserna. Gör något som är feelgood, visa vad det leder till. Kommunicera budskapet positivt. Det skall kännas bra att göra saker.

A..


Länkar;
Schyst Resande
Stefan Gössling

(Anteckningar 31/1 2016 -
föreläsning under
Schyst resandes ambassadörsdagar)

Rent vatten, klantiga pappor och duktiga mammor? Roligt eller bara rysligt trist?

Den här bilden snurrar på sociala medier som ett roligt skämt. Jag kan inte riktigt se att det är ett roligt skämt.

800 barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten, men här skämtar vi istället om vårt vatten. Vi har rent vatten i våra toaletter, rent dricksvatten. Ja, vi kanske inte är så sugna på att dricka just detta vatten eftersom vi använder behållaren till andra sorters uppgifter, men ändå. Vi har rent vatten också där och betraktar det som en självklarhet. Ur något perspektiv blir det absurt att skämta om saken. Det gör mig illa berörd.

Rent vatten är en mänsklig rättighet, men fortfarande saknar alltså 663 miljoner människor tillgång till rent vatten och varje dag dör 800 barn under fem år på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien.

Unicef vet mer. Säkert är - att de inte skämtar om saken.

Var skämtet kanske tänkt som en känga till mannen? Också det känns som det skaver en aning. Mannen ser alltså inte något som kvinnan ser med någon form av självklarhet, att vattnet är taget ur toan. Ja, och vad spelar det för roll när vattnet faktiskt är rent. Barnet har gjort något som hon tycker om. Pappan har också uppskattat leken och samvaron. De har haft en kvalitetsstund tillsammans. Vari ligger det roliga att kritisera, eller göra sig rolig åt, hans tänkta misstag. För att hon kan bättre och måste ge honom känslan av att ha gjort ett misstag? Är det mammans roll att påpeka något negativt. Det gör mig illa berörd, både ur pappans och ur mammans perspektiv - båda förminskas i detta skämt.

Ju mer jag tittar på historien, desto mer avig är den. Den är helt enkelt inte rolig. Inte ur någons perspektiv.

A..

Hur kan det komma sig att 2,5 miljarder människor saknar tillgång till toaletter?

Den 19 november uppmärksammar FN behovet av sanitära anordningar, i samband med Världstoalettdagen. Är det inte märkligt att detta behövs, att väldigt många människor i världen saknar tillgång till toaletter?

2,5 miljarder människor i världen saknar tillgång till toaletter (DN 20141118/World Toilet Organisation).

1400 barn dör varje dag av diarrésjukdomar orsakade av brist på rent vatten, undermålig sanitet och hygien. Mer än en halv miljon barn dör alltså p g a brist på vatten och sanitära anordningar. (DN 20141118/Wateraid).

600 000 000 människor i Indien saknar tillgång till toaletter. De måste ta med sig vatten, gå ut i naturen och finna en säker plats för att göra sina behov på. För kvinnor är detta en mycket stor säkerhetsrisk och en stor källa till osäkerhet. Det sker många övergrepp i samband med dessa naturbesök.

Bristerna finns i städerna och på landsbygden. I Bombays slumområden saknas t ex ca 200 000 toaletter. Människor bor i mycket enkla hus, där vatten, avlopp och sanitära anordningar helt saknas. Det gör t ex sjukdomar vanliga och svåra att bemästra.

Mia Holmgren (DN 20141118) skriver om hur nya toaletter kan ge ett bättre liv till människor i slummen. Det är en oerhört viktig fråga, en sådan som skulle göra en mycket stor skillnad för väldigt många människor. Säkerhet, rent vatten, toaletter, schysta avlopp, mat på bordet och skolgång för ungarna är sådant vi tar för givet, men det finns oerhört många människor som inte har detta. Det är mycket som påverkar, men t ex deras fattigdom, tillhörighet till kast eller samhällsskikt, familjesituation, bostadsbrist och arbetslöshet sätter hinder i vägen för möjligheten att själva påverka vatten och toalettsituationen. 

Om Indiens nya premiärminister Narendra Modi har lovat 5 miljoner nya toaletter, så kanske bollen är i rullning. Låt oss hoppas att det är just så. 5 miljoner toaletter räcker inte till 600 miljoner människor, men är ändå en liten bit på väg. 

Säkerhet, rent vatten, toaletter, schysta avlopp, mat på bordet och skolgång är en självklarhet, eller hur? De hänger också väldigt mycket ihop. Säkerheten är ibland kopplad till att toaletterna inte finns, att vatten saknas eller att det saknas en dörr till toaletten. Skolgången blir drabbad av att mat eller toaletter saknas. Det kan tyckas enkelt att ordna, eller hur? 

2,5 miljarder människor saknar alltså tillgång till toaletter. Och en vansinnig mängd människor saknar också tillgång till rent och rinnande vatten. Hur kan det komma sig?

Hur kan det komma sig? Och vad gör vi åt saken?

A..

Dela gärna detta inlägg på eller

Länkar; 

• Svenskt vatten
• Worldtoilet.org
• WaterAid (Sverige)
• Mitt vatten