torsdag 5 november 2015

Ickevåld & djurrätt; vad vill jag vara en del av?

Föreläsare; Martin Smedjeback. Foto; José Figueroa.
(läs om inbjudan till föreläsningen gm att klicka på bilden)
Jag är vegetarian, sedan många år. Jag fuskar, eftersom jag äter fisk. Fuskvegetarian, alltså. Det röda köttet klarar jag mig utan sedan drygt 25 år, och efter de senaste månadernas uppmärksamhet och insikt om djurens väl och hur livsmedelsindustrin ser ut undrar jag om jag inte också klarar mig utan resten, alltså också köttet från fisken. Det känns helt enkelt väldigt oetiskt att äta djur och vara en del av gynnande av dagens livsmedelsindustri. Ja, det handlar såklart också om resten, om avkastningen, alltså mjölk & ägg. För också detta är en absurd industri. Nu är frågan om jag skall fortsätta att blunda eller om jag skall bestämma mig för hur mina värderingar ser ut. Om sen också om jag skall leva efter dessa.

Jag lyssnade, igår, till en föreläsning om djurens väl. Arrangemanget genomfördes av Mångfald Tillsammans och ABF Sundbyberg. Det talades om ickevåld, civil olydnad och djurrätt. Talare var Martin Smedjeback, som har många år av freds- och ickevåldsarbete bakom sig. Han har talat, skrivit och gjort aktioner som har uppmärksammats världen över. Han har fått det svenska Martin Luther King-priset, som också indikerar att han har gjort detta arbete på ett konstruktivt och ickevåldsligt sätt, i Martin Luther Kings anda.

Just nu arbetar Martin Smedjeback för djurens väl. Han har bestämt att ge detta och nästa år för djuren. Han arbetar oavlönat och bestämmer om sin egen tid och riktning, men har fått en del bidrag från vänner och främlingar för att kunna göra detta.

Han är medlem i en aktionsgrupp, som består av sex personer. De har planerat och genomfört aktioner mot djurverksamhet i Sverige. De har, under augusti, fritagit hönor, grisar och en lax. De gör detta för att uppmärksamma oss på frågan om djurrätt. Vilken rätt har vi att betrakta djuren som egendom och styra över deras liv och död?

Gruppen använder den civila olydnadsformen öppen djurfritagning för att visa omvärlden på oegentligheterna, för att rädda några av individerna som finns i djurfabrikerna och för att skapa debatt. Många argumenterar emot denna ickevåldsform, för att de anser att den är olaglig, och säger att andra saker vore bättre, som t ex att arbeta politiskt, att skriva debattartiklar, demonstrera, mm. Det stämmer att det finns andra former av aktionsformer, men just denna grupp har valt formen av öppna djurfritagningar för att det passar gruppen väl, med t ex dess syften och tankar om ickevåld, djurens väl och samtalets fortgående. Processen skapar många samtalstillfällen, man möter många människor i olika samhällsskikt och instanser och får möjlighet att så frön hos många människor. Syftet i förlängningen är en bättre värld, en rättvis värld också för djuren. Den efterföljande samtals- och argumentationsprocessen, där också debattartiklar ingår, behövs. Det är ett politiskt arbete, men inte ett partipolitiskt. Huruvida just denna grupps aktioner (gjorda i augusti 2016) är olagliga, återstår att se. Det är våra domstolar som avgör detta och det har ännu inte gjorts.

En viktig poäng är att inte ställa viktiga aktionsgrupper mot varandra, säga att de skall göra något annat istället. Ju fler metoder som används desto fler röster blir hörda. Låt oss bara hoppas att sätten, överlag, är konstruktiva, håller hårt i ickevåldet så att människor, djur och vår fantastiska natur inte skadas och att vi är hänsynsfulla mot varandra. För ändrad lagstiftning, för att kunna övertyga tillräckligt många människor om korrektheten i riktningen, krävs att många människor och grupper engagerar sig. Det behöver göras på många sätt, på många platser och med olika röster. Olika arbetssätt, liksom olika människors glöd och kunskap, behövs. Text, tal, debattartiklar, bilder, aktioner, informationsmaterial, arrangerade debatter, kurser, föreläsningar, mm, är sålunda av godo så länge det lyfter samtalet utan att skada det levande (d v s människor, djur & natur).

Öppna fritagningar och ickevåld står för öppenhet och frånvaro av våld mot det levande. Den står för att man står för sina handlingar, identifierar sig och kan förklara handlingarna. Och att man tar konsekvenserna. I det senare ligger att man också för myndigheter, polis, mm, berättar och står till förfogande med sanning och argument. Det leder i sig ibland till rättegång och straff, vilket i förlängningen ibland leder till konsekvenser som böter, skadestånd och fängelse. Utredning, åtal, rättegång och fängelse är företeelser som ger anledning för fler personer att begrunda frågorna. Det blir en viktig del av aktionerna. Den tar inte slut med fritagningen av djuren, de som får förutsättningar för ett bättre liv, eller helt enkelt ett liv, eftersom de där inte riskerar att slaktas eller avsiktligt dödas av människor för sitt kött eller sin avkastnings skull i sina nya hem. Tiden där utredning, förhör, åtal, rättegång och fängelse ingår ger möjlighet att samtala med människor som annars inte möter frågorna. Det ger gruppmedlemmarna möjlighet att samtala med fler, som de kanske inte når annars. Samtalet är viktigt.

Miljömagasinet nr 46 - november 2015
Med, i rummet och vid bokbordet utanför föreläsningslokalen, fanns engagerade människor från Djurrättsalliansen och Veganprojektet i Sthlm. Hos dem och hos andra i rummet finns frågor och argument som gör att även den vegetariska inriktningen, alltså där vi dricker mjöl och äter ägg, skaver. Också detta gör oss till en del av den dödliga livsmedelsindustrin, där djuren får sätta livet till. De argumenterar lågmält utan dömanden, hänvisar till broschyrer med krassa ord och filmer med avslöjande och starka bilder. De överlåter till lyssnare eller läsaren att avgöra vad dens värderingar och ställningstaganden leder till, för dem själva, för djuren och för världens väl.

Föreläsningen ger anledning till eftertanke. Vad vill jag vara en del av och hur kan jag göra för att ändra den riktning i industrin som finns idag?

Anette Grinde


Länkar; 

Inga kommentarer: