Unga måste släppas fram....

Oj – vilken sann artikel! I Dagen den 19 juni 2008 kan vi läsa om kyrkan, som inte släpper in och som inte törs förändra. Artikeln – och synsättet – rör sannolikt alla samfund, och bör uppmärksammas i många led, på många nivåer, för att åstadkomma förändring.

Kyrkan talar ofta om längtan efter unga, och om längtan efter en kyrka som växer. Men – är det verkligen möjligt när kyrkan inte vill förändras, när kyrkan fastnar i de gamla hjulspåren och inte vill ändras utifrån hur de yngre och/eller nya människorna är. Är det verkligen möjligt att växa, om vi inte ändrar förhållningssätt i kyrkan?

Under min tid i kyrkan har jag sett starka tecken på att vår kyrka inte kan, eller vill, förändras. Vid val av psalmer blir ett måste att de måste ha sjungits förr i kyrkan. Nya psalmer blir för svåra att lära in, säger någon som tycker att sin röst skall höras starkast. Det sägs med en ton som inte tål motsägelser. Jag finner inte något forum för ett fortsatt samtal om detta.

Vid önskan om nya aktiviteter, krävs mangling i starka grupper månad efter månad. Demokrati, som bara håller i vissa mått. Hänvisning till protokoll, och frånvaro av löpande bubblande samtal. De som vill göra, de som vill göra nytt och annat, passar inte in. Jag finner inte något forum för ett fortsatt samtal om detta. Jag finner inte något ändrat förhållningssätt.

Vilken kyrka medger löpande bubblande samtal och nya evenemang? Vilken kyrka medger samhällsengagemang och uppmärksamhet mot fler och mer. Vilken kyrka anstränger sig för att vara närvarande mitt i allt det nya – men alla nya svenskar, med alla unga & vuxna människor som söker efter tro och samvaro. Vilken kyrka anstränger sig för att lyssna på de som vill vara med – och höra vad de söker efter i just detta sammanhang?

Och - vilken kyrkan finns med mitt i samhället - där ungdomarna är, där festerna och evenemangen är, där skolavslutningarna är, där debatten om omsorgen är, där övergreppen är, där tomheten är - och där livet är ... ?

Kyrkan är en fantastisk plats. - Men är den för alla, och inte bara för de som varit där i evinnerlig tid?

Anette Grinde