måndagen den 23:e april 2012

Bouppteckning (dödsfall) ...

En bouppteckning är en handling som beskriver de tillgångar och skulder som ett dödsbo har efter en persons dödsfall.

Bouppteckningen blir en legitimationshandling för dödsbodelägarna, att användas t ex när den avlidnes bankkonton eller dess fonder, mm, skall fördelas och avslutas. Innan den är ingiven och godkänd kan konton, fonder, mm normalt inte fördelas.

Bouppteckningen skall förrättas av två personer, som samtidigt inte kan vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för dödsbodelägare eller efterarvinge. Förrättningsmännen skall utses av den eller de dödsbodelägare som skall lämna uppgifter till boet. Förrättningsmännen skall vara kunniga och trovärdiga. 

Förrättningen - där bouppteckningen slutligen görs - sker den dag då dödsbodelägarna och andra berörda samlas och går igenom boets tillgångar och skulder. Bouppteckningen upprättas under denna dag av förrättningsmännen tillsammans med bouppgivaren.

Till förrättningen skall kallas dödsbodelägare, efterarvinge, efterlevande make, registrerad partner eller sambo, god man om sådan finns (eventuellt Allmänna arvsfonden). Dödsbodelägare kan vara t ex den efterlevande maken eller registrerade partnern, sambo (om bodelning skall ske), arvingar, universella testamentstagare och Allmänna arvsfonden och arvingar efter en tidigare avliden make.

Om den avlidne var gift, ärver den kvarvarande maken. Detta gäller även om det finns gemensamma barn. De gemensamma barnen ärver först när båda föräldrarna har avlidit.

Om den avlidne var gift, och hade barn tillsammans med någon annan har de barnen (särkullbarn) rätt att få ut sin andel av arvet omgående. De kan avstå denna rätt till förmån för den efterlevande maken. Det innebär att särkullbarnet får vänta på sin andel tills den efterlevande maken avlider.

Om make eller barn saknas ärver den avlidnes mor och far. Som nästa led kommer den avlidnes syskon och därefter dess syskonbarn. Därefter, om dessa inte finns eller inte finns i livet, ärver farfar, farmor, morfar, mormor - och om någon av dem är avliden, ärver dennes barn.

Sambo eller kusiner ärver inte, om det inte finns ett specifikt förordnande i ett skriftligt och korrekt undertecknat och bevittnat testamente.  

Bouppteckning skall upprättas senast tre (3) månader efter dödsfallet och inges till Skatteverket en månad efter det att den har upprättats.

Ingivare av bouppteckningen kan vara t ex en dödsbodelägare eller en av förrättningsmännen.

Värdet på de tillgångar och skulder som skall tas upp i bouppteckningen utgår från det marknadsvärde de har på dödsdagen. Kostnader som har uppkommit efter dödsdagen skall i princip inte tas med, förutom begravningskostnader och kostnader för bouppteckningen. Vi har ingen arvsskatt kvar i vårt land idag, så frågan är mer en utredningsfråga med möjlighet till kunskap om äganderätt, mm.

Bouppgivaren skall försäkra - på heder & samvete - att uppgifterna i bouppteckningen är korrekta, och därmed även att samtliga tillgångar och skulder som fanns på dödsdagen finns med.

Förrättningsmännen skall intyga att allt har antecknats korrekt och att boets egendom har värderats efter bästa förstånd.

När bouppteckningen är gjord, undertecknad, ingiven till Skatteverket - och återsänd till ingivaren - kan fördelningen av boets överskott, såsom t ex banktillgodohavanden och fonder, göras.

Heder & samvete, och en fördelning enligt testamente eller laglig arvsrätt. Även om den ibland kan kännas omåttligt orättvis, eftersom makar, partners eller sambos inte alltid har sett om sitt hus. Eller så har de just det.

A..






Företagshuset upprättar bouppteckningar 
 med anledning av dödsfall.

· Företagshuset dokumenterar bygdens folk genom 
minnestexter, samlade av fotografier, mm. 




Länkar;  * Läs andra bloggares åsikter om - testamente - bouppteckning - efterlevande maka  - skatteverket* Politometern.Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. *  Blogger.com  *  Adlibris & BL-info. *  Bokus & BL-info

Inga kommentarer: