Susanna Kallur
Hon gör det igen.
Spränger sina gränser.
Slår näven i luften.
Och strålar av glädje.
Hon visar en underbar styrka.
Hon visar en fantastisk glädje.
Hon visar att det går.
Vilken dag som helst slår hon rekord igen.
Det hon traktar efter just nu.
Hon våndas inte - åtminstone inte utåt - utan visar oss sin fantastiska styrka, glädje och jäklar anamma.
Det glädjer.
Det glädjer mig som ser på.
Jag hoppas att hon lyckas spränga Ludmillas rekord.
Även det ihopslitet med styrka och glädje.
Och med tårar och svett.
Även hon, stod för styrka och glädje, i sin träning och sitt tävlande.
Hon gav oss många fina tävlingsstunder, som vi bör minnas.
Med glädje.
Wissman. Kallur. Klüft. Holm. Bergqvist.
Fantastiska idrottsmän och idrottskvinnor.
Så mycket glädje, vånda och tankar de tillför.
Till oss som tittar på.
Till oss som förundras.
Ibland förfaller vi till krav.
Kritik.
Vilja efter mer.
Hårda ord.
Till de, som tränar, pressar, gör mer och mer.
Men aldrig riktigt nog.
Är det inte förundrande.
Vilka krav vi ställer.
Där vi sitter i soffan och tittar på....
Anette Grinde
2007-09-17
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar