Prag, Tjeckien

Vår boendeadress - 1 timmes promenad ifrån centrum.

Leif promenerar på det stora torget i
gamla stan, Prag

Pinkas Synagoga; ca 80 000 människor försvann under
andra världskriget. Väggarna är fyllda av namn & datum.
Jag ryser när jag tänker på alla de fasor människorna utsatts för. 

Den förundrande klockan (Gamla stans torg)

Fyllda 65 år, redo för nya äventyr.

Vad är en levnadslön?

Bild från Fair Trade Centers broschyr
Levnadslön nu!

En levnadslön är en lön som man kan leva på. 

På bilden här intill visar det sig att sömmerskan får rätt lite betalt, att kakan delas av många men där sömmerskan får alltför lite.

- Ja, den där arbetarens lön, hon som syr, borde ju få lite mer förstås. Så att lönen räcker till mat på bordet och tak över huvudet. Och kanske en resa hem till familjen lite då och då? Eller ett läkarbesök för ungarna? Eller vad säger vi? Vill vi bidra till det? Och hur tänker vi oss att göra det? 

Ja, t ex genom att uppmärksamma inköpare på de anställdas situation och se till att de tar ansvar också för det första ledet i kedjan. Om de inte gör det bör vi ifrågasätta om vi vill handla genom återförsäljare/företag som inte tar ansvar. Om t ex H&M är en stor inköpskanal, men inte bryr sig om sömmerskornas lön, deras rätt till schysta arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetstider - så behöver vi få dem att göra det. De har, genom sin storlek, mycket stora möjligheter att påverka. Det är förundrande att det visar sig att de inte gör det. 

En levnadslön skall; 
- vara möjlig att intjänas under en normal arbetsvecka på högst 48 timmar 
- utgöra grundnettolönen efter skatt och exklusive bonusar, tillägg och övertid 
- täcka grundbehoven för en familj om fyra personer - inkludera 10% sparande, utöver kostnader för basbehoven (som är tex mat, boende, läkarvård, mediciner, transporter, odyl).

När jag hör den kambodjanska sömmerskan berätta om sina arbets- och levnadsvillkor, och om deras möte med H&M blir jag så omåttligt sorgsen. 

Nog kan vi väl ändå bättre än så?

A..


Läs mer; 

• Fair Trade Center
• Levnadslön (Fair Trade Center)
• LO - TCO om levnadslön
• Besök från Kambodja hos LO - TCO Biståndsnämnd

Inbjudan till kurs i redovisning/bokföring - grundkurs

Inbjudan till kurs i redovisning/bokföring - grundkurs

Bokföring från grunden 
Innehåll; 

• Begrepp 
• BAS-kontoplan 
• Redovisningsprinciper 
• Registreringsregler (Skatteverket & Bolagsverket) 
• F-skatt, A-skatt 
• Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter 
• Bokföring av personalkostnader 
• Förmåner 
• Kontrolluppgifter 
• Moms; registrering, redovisning och betalning 
• Momsmetoder/bokföringsmetoder 
• Fakturering och bokföring av fakturor 
• Kort om bokslut & deklaration

• Antalet deltagare är begränsat till 12 personer. 
• Föreläsningar och diskussioner varvas med praktiska övningar. 
• När; 19-20 mars 2015, kl 0900-1600 
• Var; Solna Centrum 
• Lärare; Anette Grinde

Anmälan & mer info här!


Alternativa datum; för kurs i bokföring - grundkurs

• 16-17 april 2015
• 11-12 maj 2015

Kurserna genomförs tillsammans med Folkuniversitetet i Solna.

Slopad skattereduktion för gåvor

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopas. Regeringen anser att understödjande av ideell verksamhet inte är en uppgift för skattesystemet. Prioriteringar av stöd med skattemedel till ideell verksamhet ska avgöras av demokratiskt valda organ och deras representanter. De anser att en avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet minskar utrymmet för det samhälleliga stödet och ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra. 

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Detta lär sörjas av många, både privatpersoner och ideella föreningar.

A..

Brevfilmen, lördag kväll kl 2100

Programledaren Hannah Widell och hennes gäster Tilde Fröling, Fredde Granberg och Thomas Järvheden tittar på brevfilmer och löser relationsproblem på bästa sändningstid, lördag kl: 21.00 i SVT:s kanal 1.

Programmet består av filmer, där brevskrivare beskriver sitt problem, och intervjuer av det som kan ses som den vanliga människan på stadens gator och torg. Hannah Widell diskuterar sedan filmerna tillsammans med sina gäster, som utgår ifrån sig själva och sina personliga erfarenheter i samtalet. Frågor som diskuteras i programmet är till exempel om man måste gå på sina kompisars parmiddagar om man är singel, vad man ska göra när ens föräldrar hellre ser till sina egna intressen än träffar sina barnbarn eller om det är ok att alltid kissa med öppen toalettdörr inför sin partner. Man skapar alltså humor och skrattar åt vardagliga problem.

Programmet är knappt 30 minuter långt och ligger mitt emellan Atleterna och Downtown Abbey i lördagskvällens programtablå. Det är just det som är räddningen för TV-statistiken för programmet, att man är placerad i soffan och för slö för att ta sig upp innan nästa program. Jag blir sittande kvar trots att vad som helst skulle vara bättre att göra. Programledaren närmar sig frågorna med ständiga skratt och deltagarna avbryter ständigt varandra vilket inte ger mer än ett fåtal fullständiga meningar under programtiden, som är glädjande kort.

Ett nöjesprogram behöver inte innehålla inslag av allvar även om frågorna kan vara av stort allvar för många. För dig som uppskattar humor om enkla vardagliga ting är detta ett lättsamt program att titta på. För dig som istället uppskattar en ton av seriositet eller någon form av kunskap i nöjesprogrammen finns inget att hämta. Du rekommenderas då att se detta som en sådan längre reklampaus där vi gärna lämnar tv-tittandet en stund. Stunden räcker gott och väl till att göra en fruktsallad, vandra runt kvarteret eller läsa den tidningsartikel du missade i morse.

Det blir fruktsalladstillredning för min del, när denna programpunkt dyker upp i programtablån nästa vecka.

A..

Khadaffi är död

Khadaffi är död (20 oktober 2011). Han dödades i sitt Libyen och människor dansade av glädje. Utvecklingen i landet blev sen ändå inte som befolkningen tänkt sig, står att läsa i DN idag.

Erik Ohlsson & Anders Hansson var på plats . De upplevde och betraktade situationen i det kylrum där Khadaffi placerats efter att ha blivit skjuten. Han beskriver också vägen dit, från Tunisien, som innebär en gränsövergång och en muta. Erik Ohlsson beskriver den lättvindigt. Jag förstår plötsligt att det tillhör journalisternas vardag och jag blir plötsligt väldigt besviken på DN.

Detta innebär att jag köper en produkt vars ägare och personal bidrar till att underhålla världens korruption. Detta gör att också jag bidrar till att orättvisorna och fattigdomen ökar i världen. Gör de det för att passera gränsen mellan Tunisien och Libyen, så gör de det naturligtvis på andra platser också.

DN, detta är helt oacceptabelt. Och väldigt, väldigt sorgligt.

A..

DN 2011.
Vad är korruption egentligen?
Transparency International
Institutet mot mutor 

Rekommenderad läsning!

Du ska dö

Du ska dö
En dokumentär berättelse om mordet på Fadime Sahindal
Ulf Broberg & Leif Ericksson
Arx Förlag Ab
Isbn 978-91-87043-01-7
2012

I januari 2002 mördades Fadime Sahindal. Hon mördades för att hon ville leva sitt liv med egna val, inte familjens och släktens.

Rahmi Sahindal, Fadimes pappa, avtjänar ett livstids fängelsestraff för mordet.

Boken berättar om händelser som föregick mordet, om Fadimes val och handlingar, liksom familjens och släktens reaktioner.

Fadime var en modig kvinna. Hon gav frågan om kvinnors fria val - ur hedersperspektivet - ett ansikte. Hennes agerande har givit oss kunskap, men tog hennes liv. Den tog hennes liv för att hennes far och delar av hennes släkt ansåg att hennes agerande förstörde deras heder. Så var det förstås inte eftersom en enskild människas agerande aldrig kan förstöra en annars människas heder, sett ur vårt perspektiv. Men vårt perspektiv är ett annat än Rahmi Sahindals och en del av hans släkts perspektiv. Vi ser alltså helt olika på saken.

Rahmi Sahindal har dömts till livstids fängelse för att han mördade sin dotter. Hans släkt ställde sig bakom honom, bara en dotter vittnade emot. Hans hustru, Fadimes mamma, och övriga barn ställde sig på Rahmis sida - mot Fadime.

Våld mot kvinnor är oacceptabelt. Våld mot kvinnor i hederns namn är oacceptabelt. Att göra det till en och samma fråga är oacceptabelt. Varje kvinna, varje slag, varje familjesituation, varje fråga - är unik men kan också ingå i ett sammanhang. Just det behöver vi se.

Den här boken är lättläst, så tillvida att den har ett lättläst språk och är lättbegriplig. Samtidigt är den oerhört tung, som i svårbegriplig och kraftigt känslopåverkande. Det kan inte få vara så här, vare sig här eller någon annanstans i världen. Jag kan inte lägga ifrån mig boken när jag påbörjat läsningen. Jag vet hur det går, men kan ju ändå inte alls förstå att det kan gå just så. Jag tänker att det är en väldigt viktig bok, som jag verkligen kan rekommendera var och en att läsa.

Så. Om man vill lära sig mer om detta ämne - alltså frågan om "heder" - kan man t ex gå med i föreningen GAPF, leta vidare på nätet eller i böcker kring frågan, läsa böcker som t ex Heder och samvete eller Du ska dö. 

Sen uppstår frågan; vad gör jag för att detta inte skall hända igen? Vad gör jag för att mänskliga rättigheter skall gälla alla, alla alltid? Och vad gör du?

A..

Mer om böcker i denna blogg!

Länkar & sånt;

• Adlibris. 
• Bokus. 
• GAPF (Föreningen Glöm inte Pela & Fadime)
• Wikipedia om Fadime
• Institutet mot hedersförtryck (IMH)

• Länsstyrelsen Östergötland
• Socialstyrelsen
• Dina rättigheter
• BRÅ (Brottsförebyggande Rådet)
• Stockholms stad

En polis visar känslor

Metro 16 oktober 2014

Metro skriver idag en kort notis om en protestmarsch för 219 kidnappade skolflickor i Nigeria. Notisen omfattar 3 meningar. Jag har förstått att man, som journalist/skribent, skriver det viktigaste först (även om jag själv inte är så duktig på det).

Den första meningen i notisen lyder; En polis visar känslor vid gårdagens demonstration i Maiduguri, organiserad av "Bring back our girls".

De två därefter följande meningarna beskriver när, hur många flickor som berörs, hur många som fortfarande är kvar i fångenskap och vem som har kidnappat dem.

"En polis visar känslor" - representerar (i notisen) hela beskrivningen av hur människor i och utanför demonstrationen uppfattar demonstrationen, kidnappningen och de diskussioner och problem för familjerna och samhället detta har fört med sig. Orden gör mig förvirrad. Jag förstår inte poängen med dem.

En
polis
visar
känslor

Är det bara en person som visar känslor?
Om det är flera människor som visar känslor, varför nämns bara en.
Varför nämns att han är polis? Eller är det en hon? (Bilden visar en man, utan särskilda känslor)
Varför lyfts polisen fram?
Hur hör ordet känslor ihop med polisen?
Vilka känslor visar han?
Är det sorg, glädje, frustration, ilska - eller är det något annat?
Vad visar han känslor för? Och på vilket sätt? Demonstrationen? Kidnapparna? Samhället? Flickorna? Familjerna? Sin egen otillräcklighet?

På vilket sätt ger de fyra orden en bra och korrekt beskrivning över händelsen? Tillför de? På vilket sätt? Om de inte tillför - varför står de där?

Bortsett från detta textresonemang så är det fasansfullt att dessa flickor ännu saknas. Vad gör världen för att de skall återförenas med sina föräldrar? Vad gör världen för att hitta dem?

A..

Heder och samvete - en bok om hederskultur i Sverige

Heder och samvete
En bok om hederskultur i Sverige
Eduardo Grutzky & Lars Åberg
Fri Tanke Förlag
2013
www.fritanke.se
Isbn 978-91-87513-55-8

Jag återkommer igen om boken Heder och samvete. Den påverkar mig, skaver i mina tankar. Här finns en tidigare recension, i denna blogg. Läs gärna den. Och läs gärna boken. Den är viktig.

Boken beskriver frågeställningen kring hedersproblematiken, där t ex unga människor ofta kvinnor, hindras i sina livsval. De tvingas in i äktenskap i hederns namn, deras skolgång haltar och de blir föräldrar tidigt. De berövas möjligheten att påverka sina egna liv. Hederns kollektivistiska form är unik och skapar stora problem för de som drabbas, unga som äldre, liksom för samhället i stort.

I boken finns berättelser som rör ungdomar, utredande poliser, myndigheter som ger bidrag till odemokratiska föreningar och samhällets rädsla. Här finns berättelser som visar att många i vårt samhälle inte ser eller förstår hur problematiken ser ut. Det är som om ingen, på politisk nivå, riktigt törs ta i den. Och, visar det sig, några myndigheter agerar på eget bevåg. Helhetsagerandet från myndigheternas sida och politikerna stärker det negativa i hederskulturen. Vi andra, medborgarna, får inte rätt information. Rätt fakta slår inte igenom bruset. Är det för att alltför få bryr sig tillräckligt mycket? Eller är det för att politiker och myndigheter inte tar frågan på fullt allvar? Oavsett vilket så skadar det tjejer, killar, kvinnor och män som inte får rätt stöd och hjälp.

Det är inte ok att kvinnor har sämre tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter, oavsett varifrån de kommer eller var de bor. Det är inte ok att vi inte ser denna problematik. Det är inte ok att vi inte gör mer för att köra människors rädsla på porten. Det är inte ok att kvinnor tvingas gifta sig med män de inte valt själva. Det är inte ok att män tvingas gifta sig med kvinnor de inte valt själva. Det är helt enkelt inte ok att människor inte får välja sin egen livspartner, hur de skall leva, vad de skall utbilda sig till, mm.

Hedersproblematiken, där den kollektiva hedern eller en mans heder står på spel för vad en annan enskild människa gör eller inte gör, måste finnas på vår - politikernas, myndigheternas och medborgarnas - dagordning. En kultur som leder till våld, tvång och att mänskliga rättigheter inte gäller alla måste diskuteras. En sådan kultur, ett sådant livsförstörande sätt, behöver helt enkelt resoneras kring och lagstiftas bort.

Mänskliga rättigheter gäller alla. Alltid.

Anette Grinde

Adlibris (inbunden).
Kyrkans Tidning.
Dagens bok.

Det andas kärlek här

Pling sa det i min dator häromveckan. Min vän Mari bjöd in mig till en utställning. Jag noterade datumen och bestämde mig för att gå. Jag har tidigare hört talas om konstnären genom Mari och förstått att det är en begåvad konstnär, väl värd ett besök.

Nu var det dags. Jag klev in i lokalen, Galleri Movitz på Honsgatspuckeln i Stockholm. Där ligger mängder av gallerier, men just idag låg mitt enda fokus på konstnären Junghi Han, som ställde ut på Galleri Movitz.

Junghi Han har rötter i Korea, men också i USA och i Sverige. Det är en mångkulturell ung kvinna som har en gedigen utbildning och ett mycket stort antal utställningar bakom sig. Hennes utbildningar härrör t ex från Sung Shin University, Seoul (1977, 1978), Grand Chaumier Academy, Paris (1981), Stockholms universitet (1983, 1986) och Long Island University, New York (2005).

Det första som möter mig i lokalen är känslan av blomsterprakt. The Voice of Nature är namnet på utställningen och de första jag ser är tavlor med färgsprakande blommor. Det doftar ljuvligt. Jag blir förvirrad av doften, eftersom tavlor (logiskt) inte doftar. Förklaringen låg i det blomsterhav som fanns i anslutning till ingången. Junghi Han hade belönats och glatts med blommor inför denna, fantastiskt vackra, utställning. Doften passade väl till hennes verk, även om den inledningsvis förvirrade mig en aning.

Hon målar naturen, följer dess röst. Hon fäster den på duken. Hennes kärlek till naturen, formen och känslan för färgen ger oss bilden. Hennes bild för min tanke till en plats i naturen eller i mig själv. Den ger mig rum för min egen tolkning. Hennes plats, som kanske var Long Island, förde mig till min plats, som var Öland. Där såg jag det höga gräset, de lågt växande blommorna och vinden som sakta strök nära marken. Där såg jag den karga naturens vackra färger. Jag kände känslan av hösten, den lite kalla men ljuvligt sköna hösten, i det fantastiskt vackra landskapet. Hennes plats blev min plats, även om de låg långt ifrån varandra.

Njutbart. Jag tänker att tavlorna är njutbara, att de fyller mitt hjärta med vänlig natur. De tilltalar. De ger mig den friska luften, låter mig se gräset vaja i vinden och betrakta blommorna där de stillsamt växer i naturens vackra famn. Den känns i mig.

Junghi Han har till sin utställning The Vocie of Nature målat ljuvligt vackra tavlor. Naturen, miljöerna, havet och de vackra, lagom avvägda, färgerna drar mig sakta in i bilderna. En efter en. De ljuvliga blommorna och höstlöven bär de klara färger de har i naturen. De dova, när grönskan lämnar, finns också där. Naturens skiftningar finns med. Några av tavlorna har målats vid havet, det ljuvligt vackra havet. Jag betraktar tavlorna i tystnad och känner den stillsamma glädjen i hjärtat som kan dyka upp när man ser något riktigt vackert. Glädje i hjärtat är en ljuvlig känsla.

Han är en konstnär jag gärna ser igen. I mitt möte med henne, i utställningslokalen, tolkar jag henne också som en vänlig och vacker människa. En sådan som bär kärleken och konsten väl förankrad i sitt hjärta. Kärleken, den som ger glädje och omsorg för människor, natur eller andra levande väsen på vår jord, gör människorna vackra. Känslan skiner igenom. Och konsten, den som beskriver den känsla vi bär. Han kan verkligen förmedla sin känsla och ge oss andra en möjlighet att njuta av hennes fantastiska begåvning.

Jag är väldigt glad att jag gick till Galleri Movitz idag. Det andas kärlek där.

Anette Grinde

Mer om Junghi Han, som ställer ut hos Galleri Movitz 10-16/10 2014.

Heder och samvete

Heder och samvete
En bok om hederskultur i Sverige
Eduardo Grutzky & Lars Åberg
Fri Tanke Förlag
2013
www.fritanke.se
Isbn 978-91-87513-55-8

Förlagets beskrivning av boken; I Sverige i dag befarar ungefär 70 000 ungdomar att de inte ska få välja vem de ska gifta sig med. Ändå förnekar svenska debattörer hederskulturens existens eller förringar dess effekter. Det talas i allmänna termer om mäns våld mot kvinnor och om ett globalt patriarkat. Men hederskulturens kollektivistiska prägel är unik. Hela familjer och släkter är involverade. Hederslivet innebär en tillvaro nedsänkt i ett vardagligt övervakningssystem - de samlade små gesternas tyranni. 

Boken är övergripande informativ och samtidigt tydlig. Den lär mig mängder av nya saker. Den innehåller beskrivningar av hur hederskulturer och hedersvåldet ser ut, den innehåller reflektioner kring samhällets beteende och ställningstaganden, en påminnelse om att vi diskutera om hur vi skall benämna saker istället för att ta itu med problematiken och den innehåller berättelser om människor som har drabbats. Den pekar också på den ständiga svårigheten att göra rätt och därmed också hur fel handlingar och uttalanden kan bli för de enskilda som inte är enskilda individer, utan istället tillhör i ett kollektiv där man saknar personlig rörelsefrihet och betydelse.

Boken är tung, som i viktig. Boken är tung, som i att den kräver mitt engagemang och min närvaro. Boken är tung, som i att den berättar för mig att den innehåller kunskap som många behöver ta del av. Om vi inte vet hur situationen är så det det rätt svårt att vända den till något annat. Kunskapen är sålunda mycket viktig för att vi skall kunna förändra. Förändra gör vi med samtal, debatt och regler - inte med våld. Och inte med tystnad.

Bredvid mig går en kvinna. Strax framför går en man. Båda är unga, men ändå vuxna att se vad som händer. De är rädda och väldigt ledsna. De har, på olika sätt, drabbats av livsbegränsningar på sistone. Hon, för att hon vill vara fri, göra som hon vill med sitt liv och sin tid. Hon vill välja sitt yrke och sin man, utan andras inverkan. Han, för att han har träffat en man som han har förälskat sig i. Båda har sett det komma, men ändå inte trott att det skulle bli så. De bor ju ändå i Sverige, som inte har de traditionerna.

De traditioner människor har följt genom livet kanske inte skrapas bort på nolltid. Men, här tänker vi ändå att vi är individer, där egna val och möjligheter ligger högt upp på dagordningen. Det gäller alla. Mänskliga rättigheter gäller alla. Eller tänker vi inte så?

Ja, alla mänskliga rättigheter gäller alla män och kvinnor, individuellt. Och alla ungar förstås. Varje kvinna och varje man har rätt att fatta egna beslut, rätt till sin egen kropp och rätten att själv välja utbildning, yrke och livskamrat.

Den här boken gör skillnad. Den sätter spår i mig, skapar många nya tankar. Fyller mig med kunskap och sorg. Den fyller mig också med frustration över hur handlingsfattiga vi är. Visst borde vi kunna göra skillnad för människorna som går här, alldeles nära oss?

Denna bok är rekommenderad läsning. I allra högsta grad.

A..

Länkar; 

Glöm aldrig Pela & Fadime

Fb om Pela & Fadime

Fri tanke - Heder & samvete.

Adlibris.
Kyrkans Tidning.

#PlasticFreeTuesday

I går var det tisdag igen. Ja, nu görs inte detta bara på tisdagar, men det blir lite extra tanke då. Skall man försöka leva plastfritt (eller åtminstone plastfriare) så räcker det ju inte med bara en dag i veckan.

Det intressanta med detta är att det genererar många samtal och många nya tankar. Är det verkligen möjligt att leva plastfritt? Ja, visst är det möjligt. Svårt, många funderingar och diskussioner kan ju bara skapa nya möjligheter.

Så.
Nu samlar vi oss för ytterligare en plastfri dag. Ja, vi väntar inte ända till tisdag. Vi försöker idag och i morgon igen.

A..

Intimations

Intimations
Mats Andersson
2013
Isbn 978-91-637-3772-5
matsandersson.nu

Svart. Mjukt. Känslofyllt. Nära.

Boken står i min hylla. Jag tar fram den igen. Bläddrar, betraktar och njuter. Jag ser bilderna, de svart/vita med naturen och djuren i fokus. Även om djuren i fokus inte är skarpa. Djuren skymtar, finns, är på sitt sätt tydliga. Utan att vara skarpa.

Jag ser älgen vandra i vinterskogen, rådjuret spana in bland träden och vildsvinen böka i kanten. Haren spänner öronen för att begrunda faran och björnen vandrar stillsamt förbi strax utanför gömslet där fotografen sitter tyst och lagom på spänn.

Det är tydligt att fotograf Mats Anderssons möten är på naturens och djurens villkor. Att han tyst betraktar, njuter och är. Hans fotografier är mjuka, känslofyllda och nära. De berör, fyller mig med närvaro, får mig att stanna en stund. Där är naturen. Och djuren, strax bortom, lite otillgängliga, lite diffusa. Ja, lite för sig, som de ju är. Ja, lite för sig, eftersom de går när vi kommer för nära.

Intimations är svart, mjukt, känslofyllt och nära.

Ja, nära, som i mitt i den fantastiska naturen.

Anette Grinde

Länkar & sånt; 

Mats Anderssons blogg.

Mer om Mats Andersson i denna blogg.

MatsAndersson.Nu

Adlibris.

Neva Books.

Cdon.



Läser just nu;

Hej, hej, du där...

Hej, hej, du där
kanske gillar du inte
att jag kommer så nära?

A..

Schyst resande

Nätverket Schyst resande består av ECPAT Sverige, Fair Trade Center, Hotell- och restaurangfacket, Unionen, Svenska kyrkan, Svenska Kyrkans Unga och IOGT-NTO-rörelsen. Alla dessa organisationer har mänskliga rättigheter och en hållbar värld i sitt fokus och samlas här under en flagg för en viktig fråga. De samlas kring frågan om det schysta resandet, att inte förstöra för andra människor, att inte utnyttja någon och att vi inte lämna skall några skadande spår efter oss när vi går. Det gäller naturligtvis inte bara när vi reser, det gäller också i vårt vardagliga liv.

I det schysta resande finns nästan hur mycket som helst att fundera kring och utforska. Det är en viktig fråga och det finns massor att lära. En viktig fråga är hur vi, som enskilda individer, förhåller oss.  Om vi ser och förstår att våra steg och göranden påverkar. Och att det är viktigt att vi förstår att vi, var och en, kan bidra till förändring.

Om jag bara är och tar emot, utan att ifrågasätta, utan att se att eller hur naturen och människorna skadas av mitt besök så bidrar jag inte till en bättre värld. Om jag däremot ifrågasätter, frågar, diskuterar och begrundar så kan jag göra skillnad.

Hur står det till hos flygbolaget eller på hotellet? Har de schysta arbetsvillkor? Hur tänker de kring miljöfrågorna? Hur förhåller de sig till sophanteringen eller plastförbrukningen? Vilka kemikalier används i städningen? Har de anställda rimliga löner?

Har jag bokat all-inclusive? Hur påverkas lokalbefolkningen av detta? Vad händer med de lokala restaurangernas försäljning som går miste om turismen eftersom alla stannar innanför grindarna? Får lokalbefolkningen nytta av turismens inkomster och arbestillfällen eller hamnar det i någon utomståendes fickor?

Hur förhåller vi oss till el och vatten? Hur ser tillgången ut på den plats vi besöker? Om el och vatten är en bristvara, så bör vi förhålla oss som om det är en bristvara också för oss och med insikt om hur det påverkar dem. Behövs verkligen luftkonditioneringen? Hur länge kan man duscha? Måste handduken tvättas varje dag eller kan man klara sig med samma i flera dagar?

Ställ frågan! Är svaret schyst? Skulle du vilja ha det så? Tycker du att det är schyst att andra har det så?

Jag tror att många av oss har mycket att lära, både hemma och borta. Eftersom vi, var och en, har ett ansvar för våra medmänniskor och för vår jord är det hög tid att börja. Inte vänta till sen. För det är just nu det händer.

Så.
Hur gör vi nu, då?
Jag tänkte att jag skulle börja nu. Eller fortsätta på det jag börjat med tidigare. Eller börja lite mer tydligt. Pina, ifrågasätta och snacka lite mer, helt enkelt. Och vara nyfiken kring andras väl.
Hänger du på?

A..

#SchystResande

#PlasticFreeTuesday

#Kyrkans Tidning

Föreläsning; ord & bild om en resa i ett främmande land.

Fantastiska Indien. 

Vi färdas per cykel i ett land som är väldigt annorlunda jämfört med vårt eget. Per cykel kommer man nära och människorna förundras över vårt tilltag. Färden runt årsskiftet 2011/2012 gick  längs Indiens västra kust och sträckan blev ca 190 mil i ett fantastiskt landskap och med mängder av underbara möten. 

2013 cyklade vi längs den östra kusten. Det blev då 220 mil med en helt annan kultur och känsla än året innan. Så olika det kan vara i ett och samma land. 

Föreläsningen handlar om våra resor, varför vi reser, hur man kan resa trots – eller tack vare – vår ålder (50+ och 60+), och om hur Indien är (ur vårt perspektiv).  Den ger många nya bilder på näthinnan och skapar en hel del nya tankar. Just denna föreläsning sätter ett särskilt fokus kring resan längs den östra kusten. 220 mil längs en nästan helt platt väg, även om landskapet omkring inte var helt platt. 

När; Torsdag den 2 oktober 2014
Var; Årsta/Enskede - Träffpunkten (Se Årsta/Enskede församlings hemsida - Svenska kyrkan)
Arrangör; Årsta/Enskede församling.

Vill du att jag håller en föreläsning hos din församling, i ditt företag eller i din förening? Hör då av dig till; Anette Grinde tfn 0708 905 731 – anette.grinde (snabel-a) foretagshuset.net 

Höst, fantastiska höst

Höst, fantastiska höst

de vackra färgernas tid
tappar det gröna
fyller på med rött och gult

sprakande

släpper sina utposter
ger dem till marken
för annan nytta

välkommen, du fantastiska höst
stanna här, som du är just nu
sol, frisk kyla, blå himmel och
ett hänförande färgsprakeri

stanna så, kära du

A..

Förbisett

Förbisett
När vardagen glimrar till
Östlings Bokförlag Symposion 2010
Isbn 978-91-7139-847-5
www.symposion.se
Niklas Ingmarsson & Robert Willim (text)
Martin Magntorn (foto)


Sid 33.
Bilden visar aktern på en lastbil, lastad med timmer. Bilen färdas på en väg med avskiljare mellan vägbanorna, en sådan som skulle kunna vara förödande för en mc-förare men livräddande för andra. Landskapet är platt. Man kan ana vidderna. De vackra, vindväxande vidderna. Ett vindkraftverk skymtar på håll. Kraftverket står för förnybarhet, där vindens kraft kan ge oss energi utan att ytterligare förstöra miljön. Även om kraftverken på sitt sätt ändå förstör miljön, beroende av hur de har tillverkats och hur människor förhåller sig när de hamnar på deras egna bakgård. Det är ju en sak med förnybar energi när de finns på håll och en annan när de finns i det egna grannskapet. Då gäller ju ändå andra regler.

Det går inte att köra om lastbilen, eftersom vägen är enfilig. Sannolikt ändras detta längre fram eftersom man kan ana en pil i vägbanan på motsatt sida. På en av timmerstockarna, som man bara ser ändarna av, kan man ana en namnlapp. En namnlapp är en sådan som beskriver vems timret är. Eller skall bli. Lappen beskriver dels vem som är köparen, eller skogsuppköparen, och dels vem som är säljaren, eller skogsägaren. Skogsägaren, den vanliga människan som har ett stycke skog att vårda. Kanske har han haft den sedan barnsben, kanske har den gått i arv från farfar till far och nu till denna generation. Skogen har växt, ömmats över, klarat sig från stormar som Gudrun, eldsvådor och andra opåverkbara katastrofer. Han, eller kanske är det en hon, har vårdat den, vandrat igenom den år efter år och gallrat för att ge den utrymme och luft. Till slut var tiden här. Tiden för avverkningen, den som ger träden en annan möjlighet att komma till nytta. Bli papper, hus eller kanske värme i ett torp som kyler. Till slut var tiden här, kanske för att skogen växt klart. Eller kanske var det för att pengarna behövdes?

Avverkningen ger naturen en annan miljö. Den ger djuren ett annat utrymme och växterna en annan rymd. Älgarna ställer sig i nya kanter, lyfter blicken för andra vyer. Vandrar sakta över vidderna. Rådjuren och vildsvinen väljer andra stråk. Ser sig för, på ett annat sätt än förr. Utforskar grannskapet. Det gamla blir något helt nytt. Skogsägaren skapar nya spår, sår i de spår som maskinerna skapat. Bygger framtid för de generationer som kommer sen. Vårdar, ömmar och skapar mer för sina barn. Eller kanske har han inga barn?  

Förbisett. Vad har vi förbisett? Jag vet inte vem som kör. Vem som har färdats på de små skogsvägarna, manövrerat lastbilen i de omöjliga markerna. Jag vet inte vem som är chauffören, den som kan ratta och lasta som ingen annan. Jag vet inte var bilen färdas, om det är här eller långt bortifrån. Hur livet ser ut där. Kanske är det lyckligt eller kanske är det hopplöst stretsamt. Jag vet inte var vidderna är eller hur det ser ut bortom den höga kanten. Kanske är där bara värme och omsorg i vart hörn, eller kanske finns där sorg och förtvivlan som vi borde göra något åt.

Så lite vi vet.
Så mycket som är förbisett.

A..


Bokus. Adlibris. Symposion. Martin Magntorn. Jag har skrivit om boken förr!

Möt människor med värdighet

Publicerad i Miljömagasinet nr 38/19 september 2014.

Artikeln i denna blogg.

Miljömagasinet. 

Igår var det tisdag, en plastfri dag

Igår var det tisdag. En helt vanlig, men plastfri, dag. PlasticFreeTuesday har fått mig att uppmärksamma plasten. Plasten förorenar luften när den eldas, förbrukar mycket energi och resurser och förstör naturen i stor omfattning. Den förbrukade och trasiga plasten hamnar i vår natur och i våra hav, och fiskar och andra djur får i sig den när de söker föda. Det förstör och dödar dem eller ger dem stora skador.

Under våra resor i Indien förbrukar vi väldigt mycket vatten. Allt det vatten vi behöver få i oss måste vi köpa eftersom det vatten som finns i kranen inte är drickbart. Det drickbara vattnet förvaras i plastflaskor. Vi ser ofta sådana flaskor liggande i naturen och vi ser att de slängs i havet. De är inte komposterbara utan måste samlas in, för återanvändning i någon form. Detta görs normalt inte i dessa länder. Det skadar deras natur och det skadar vår natur, det skadar hela vår gemensamma jord. Detta gäller naturligtvis all den plast som tillverkas och förbrukas, oavsett plats och användningsområde. Indien är inte ensamt om detta, men för oss blev det tydligt här.

Under en plastfri dag, PlasticFreeTuesday, är uppdraget att inte köpa eller slänga något av plast. Det gör att jag uppmärksammas på plasten som finns runt omkring mig och det skapar tankar om vad eller hur vi kan göra istället. Jag uppmärksammade till exempel att det fanns väldigt få varor i matbutiken som inte hade plast omkring sig, att kaffet på caféet på Stockholms universitet serverades i en pappersmugg med plastlock och att alla bakverk, drycker, smörgåsar, med mera, var omslutna av plast. Nästa gång jag besöker universitetet behöver jag ha en egen mugg med mig för att kunna köpa kaffe. Jag behöver också uppmärksamma dem på plasten och dess biverkningar, och till dess de ändrar förvaringssättet behöver jag ta med mig något hemifrån som jag kan äta.

Jag klarade min plastfria dag relativt väl, men jag fick gå hungrig på kvällen eftersom jag inte hittade något att handla i den lilla butiken på hörnet, som inte förbrukade plast. Min frukost, som var ljuvligt god, bestod bland annat av torkad frukt av olika sorter i min youghurt. Alla förpackningar innehöll plast, vilket gjorde mig väldigt betänksam. Vilken ofantlig mängd plast vi förbrukar. Är det verkligen nödvändigt?

Jag uppmanar dig att ansluta dig till PlasticFreeTuesday. Det innebär att du - på tisdag - inte skall handla något av plast och att du skall inte kasta något av plast. För mig innebär det också att jag skall göra mitt yttersta för att undvika plasten, inte bara på tisdag utan under veckans alla dagar. Det innebär då också att jag måste fundera på alternativ. Det skulle glädja mig om du ville hjälpa till i detta.

Ett plastfritt samhälle är ett naturvänligare samhälle. I ett sådant samhälle vill jag vara.

Anette Grinde
Sthlm 2014 09 24

#PlasticFreeTuesday - PlasticFreeTuesday

Kyrkans tidning.  Knuff om plast. Eller om PlasticFreeTuesday.

Det jag förväntar mig av mig själv - förväntar jag mig också av andra....

Vilken är min värdegrund? Vad är viktigt för mig? Frågan aktualiserades häromdagen, igen, hos mig.

- Jag tänker att min värdegrund är väldigt viktig för mig. Att jag har svårt att gå utanför den, utanför de värden som spelar stor roll för mig. Och att jag inte vill att andra trampar på mig eller har förutfattade meningar om mig. Eftersom det mycket väl kan beror på annat än på mig eller på sådant jag avsett. Jag kan t ex inte påverka tankar och samtal som pågår bakom min rygg, där man funderar på vad jag menar utan att aktivt kontrollera detta. Eller där andra själv fyller i något som jag inte har avsett (eller sagt) när jag frågat, skrivit, samtalat eller berättat.

Vad är riktigt viktigt & vad innebär detta? 

Människolivets okränkbarhet. Och djurens och naturens.
Vi skadar inte varandra, inte heller djuren eller naturen. Ickevåld och hänsyn till djur och natur är ett viktigt och självklart fokus.

Individens frihet och integritet.
Frihet och integritet gäller också ställd i relation till att vi skall samsas i olika roller. Det innebär ett gemensamt ansvar. Var och en har rätt till sin frihet, och till sina val. Jag bestämmer över mig och du över dig, så länge det bara påverkar mig eller dig. När vi skall samsas eller det också påverkar någon annan så gör vi det med hänsyn till varandra, varandras uppgifter/roller och vilken uppgift vi har att utföra. Din frihet kan inte gå ut över min. Och vice versa.

Alla människors lika värde.
Du är unik och är lika mycket värd som jag. Oavsett hur gammal eller ung du är, eller vilken utbildning eller bakgrund du har.

Jämställdhet mellan könen.
Rättvisa & jämställdhet gör stor skillnad. Möjligheter, löner, bestämmande, mm, skall alltid fördelas utifrån kompetens och med tanke kring rättvisa, jämställdhet, mångfald, mm. Frågan är svår, men viktig.

Solidaritet mellan människor. Solidaritet i samhället. Och ansvar för varandra.
Det börjar hos var och en, vi måste ta eget ansvar, men vi måste också vara solidariska mot våra medmänniskor, mot samhället, mot människor som har det svårt, mot naturen, mm. Det är inte bara staten som bär det ansvaret. Vi gör det också var för sig och tillsammans.

Schysst bemötande.
Visa vänlighet mot din nästa, du vet inte vilket bagage hen bär på och vilka sorger och bekymmer hen har att begrunda idag. Om du är vänlig, så kanske du gör stor positiv skillnad istället för att sänka någon ytterligare.

Varje människa är unik och har fantastiska gåvor.
Se din nästa. Höj hen till en ny nivå.

Det jag förväntar mig av mig själv - förväntar jag mig också av andra.
Jag förväntar mig att jag gör mitt bästa, anstränger mig lite mer. Jag förväntar mig att jag gör det bra och försöker lite bättre. Jag förväntar mig att jag inte ger upp, att jag håller i och försöker igen. Ja, ur något perspektiv förväntar jag samma av andra som av mig själv, men ändå inte lika. I stort, ja, men i detalj, nej. Vi är alla olika och måste så få vara.

A..

Hur många har ännu inte tillgång till rent vatten och toaletter?

FN:s millenniemål. Hur går det egentligen med millenniemålen? Ja, det tål att begrunda. Hur många har ännu inte tillgång till rent vatten och toaletter? 

Mål 1 
Halvera fattigdom och hunger i världen 
• Andelen människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen ska halveras från 1990 till 2015.
• Detsamma ska åstadkommas när det gäller andelen människor som lider av undernäring.
• Hit hör också delmålet att uppnå full sysselsättning och ett anständigt arbete för alla.

Mål 2 
Grundskola för alla pojkar och flickor i världen 
• Alla barn ska få börja skolan.
• Så många barn som möjligt ska också fullfölja grundskolan.
• Andelen läs- och skrivkunniga mellan 15 och 24 år ska närma sig 100 procent.

Mål 3 
Främja jämställdhet och öka kvinnors inflytande 
• Könsskillnader i skolgång ska elimineras; på primär och sekundär nivå helst redan före 2005, och till 2015 på alla nivåer.
• Andelen kvinnor i lönearbeten utanför jordbrukssektorn ska öka.
• Andelen kvinnor i nationella parlament ska öka. Mål 4 Minska barnadödligheten
• Dödligheten för barn under fem års ålder ska minska med två tredjedelar jämfört med 1990.
• Även spädbarnsdödligheten ska minska.
• Andelen ettåringar som vaccinerats mot mässlingen ska öka

Mål 5 
Minska mödradödligheten 
• Dödligheten för nyblivna mödrar ska minska med tre fjärdedelar mellan 1990 och 2015.
• Till 2015 ska alla ha tillträde till reproduktiv hälsovård.
• Andelen förlossningar där utbildad personal medverkar ska öka.

Mål 6 
Stoppa och börja pressa tillbaka spridningen av hiv/aids, malaria och andra större sjukdomar
• Åldersgruppen 15-24 år är särskilt i fokus när det gäller hiv/aids.
• Användning av kondomer ska främjas, liksom ökad kunskap om hiv/aids.
• Till 2010 ska alla som behöver det ha tillgång till behandling mot hiv/aids.
• Andelen barn som sover under myggnät ska öka (för att förhindra malaria).
• Förekomsten av tbc ska minska.

Mål 7 
Säkra miljömässigt hållbar utveckling och säkra tillgång till rent vatten och sanitet 
• Skogsskövling och växthusgasutsläpp ska minska, liksom andelen hotade djurarter.
• Förlusten av biologisk mångfald ska till 2010 ha bromsats märkbart.
• Principerna om hållbar utveckling ska integreras i nationell politik.
• Andelen människor utan tillgång till rent vatten och sanitet ska halveras.
• Livet för minst 100 miljoner sluminvånare ska märkbart förbättras till 2020.

Mål 8 
Globalt partnerskap för utveckling 
• Biståndet ska öka som andel av de rika ländernas BNP.
• Mer av importen från fattiga länder ska befrias från tullar och andra handelshinder.
• Skuldavskrivningen för fattiga länder ska öka.


Länkar & sån´t;

• Millenniemålen.nu
• Fattiga får rent vatten, men inte toaletter (DN).
• En av tre saknar ännu toalett (FN-förbundet)

Kolesterol är ett otyg (men också viktigt). Hur äter man rätt?

Ät inte.
(Fett på) rött kött
Feta ostar
Feta charkuterivaror, som bacon & korv
Feta desserter
Hårda matfetter
Godis, snacks
Mättat fett
Alkohol

Gör inte.
Sitt still.

Ät.
Olivolja (kallpressad - inte raffinerad olja)
Oliver
Avokado
Nötter & frön
Havre & korn (100% fullkorn - inte raffinerade produkter)
Frukt
Torkad frukt (osötad)
Fisk (särskilt fet fisk)
Räkor
Ägg
Grönsaker
Omättat fett


Gör.
Motionera.
Aktiv rörelse.
Motionera.

Länkar & sånt; Kolesterolfattig mat. Fråga dietisten. Livsmedelsverket.

Lars pratar ....

Lars pratar om pappersinsamlingen. Han informerar. Kuvert skall läggas i soporna inte i pappersinsamlingen. Han har helt  rätt och jag tänker att det är rätt bra att han säger sådana saker på fb. Ordnar lite folkbildning. Bara sådär. Anders hänger på och förklarar. Beklagar sig (en smula) över sin familj, som i just detta hänseende (inte annars) inte vill lyssna på honom. De är obildbara (mest p g a en intensivt ointresse) av den korrekta sorteringen av kuvert. De är däremot väldigt bildade inom många andra områden, som t ex carvingsvängar och WWF. Maria undrar över tepåsarna. Kan de läggas i pappersinsamlingen? Anders tycker, möjligen ur limperspektivet, att det är ok. Jag tänker, hysteriskt men tyst och bara inombords, att de hör hemma i soporna eller (till del men bara ibland, beroende av sort) i komposten. 

På tal om carvingsvängar inser jag att det är evigheter sedan jag använt mina kunskaper i slalombacken. Det är rätt dumt eftersom det ändå är rätt trevligt. Jag har nu lovat, hemma vid köksbordet (så att ingen annan känner till löftet), att under vintern 2014/2015 (om jag kommer till en slalombacke därman kan hyra en sån skida) återuppliva mina (djupt begravda) minnen av (eller kunskaper att åka på) en monoskida. Ni vet en sån där skida som innebär att man har fötterna 
fastsatta bredvid varandra, inte på tvärsen som en snowboard, utan rakt fram. När jag åkte på en sådan i historisk tid satt bindningarna (bredvid varandra) på en (en dm) hög ställning på en helt vanlig (en sån som inte finns längre) slalomskida. Det var rätt svårt, men (dj....skt) skoj. Man kan undra varför jag gjorde mig av med (slängde?) den. Kan man återuppliva sådana (fantastiska) kunskaper eller riskerar man att få besöka akuten då? (Jag har hittills aldrig brutit mina ben/armar eller tvingats gipsas).

På tal om något helt annat säger Lennart att någon har sagt att han säger för mycket på fb. Det gör han inte. Han är en fröjd att lyssna till på fb eftersom han skriver klokt och eftertänksamt - fint - och dessutom tillför fina bilder. Jag undrar varför vi (eller kanske andra än jag, eftersom jag hoppas att jag inte gör så) måste säga till varandra vad vi inte får. För visst får vi ändå en faslig massa, även om det alltid finns några som insisterar på att vi inte får göra saker som vi ändå får. Eller borde få. I det läget skall man strunta i vad andra tycker. Fast det skall man inte alltid göra, eftersom det ibland är så att andra tycker bättre än en själv. Fast inte just detta vad gäller Lennart. För han skriver rätt bra. Faktiskt riktigt bra. Och verkligen inte skall sluta skriva. För då kommer jag att sörja (eftersom han tillför glädje till min dag).

MP och S håller på med något konstig spel om makten (som kanske beror på det vrickade valresultatet), Alliansen vägrar (som kanske beror på de tydliga och tidigare samarbetena som ännu inte riktigt kan släppas) och V & Sd blir utestänga (för att de ligger på lite skarpa ytterkanter) och jag tänker att det vore mest jysst mot landet om de (alla politiker) hade vett att få till något vettigt som gör det bästa för oss alla (som i att enas om något som vi alla kan gilla) istället för att var och en alltid skall pinka revir (som alltid ligger nära någon annans spelplan och man faktiskt vill ha, alla tillsammans i något mått). Och hålla i dem stenhårt istället för att plocka russinen ur kakan, så att det blir bra för alla. Ja, jag fattar att det inte kan bli bra för alla samtidigt, men det kanske kan bli hyfsat i varje fall - istället för skitbra för några och skitkasst för andra. Jag har fortfarande rätt svårt, efter alla dessa år, att klura ut vilket parti som månar bäst om oss alla. Vet du?

Hemma vid köksbordet pratar vi också (förutom om den där fina monoskidan som jag åkte på för 100 år sedan, t ex i en fantastisk puckelpist i ljuvliga Tignes/Val d'Isere) om 7-sekunderssignalen, ni vet den där som betyder Viktigt meddelande till allmänheten. Den som vi alla precis exakt vet vad den handlar om (men ändå inte har en susning om vad vi faktiskt skall göra om den ljuder). Vet du (exakt) vad den handlar om? Om inte, så googla, vetja! 

Bortsett från allt detta så skiner solen. Den är ljuvligt varm och vänlig. Jag har relativ trygghet i mitt liv, mat på bordet och tak över huvudet. (Vilket jag kan tacka min bakgrund och mitt födelseland för). Det är det visst inte alla som har. Några saknar bostad. För att livet trasslat. Det borde vi, samhället (vilka nu de är), kunna fixa. Några får fly från krigets fasor. Det borde vi (vilka ingår egentligen i begreppet vi?) också kunna fixa. Vi och andra trygga länder i EU borde kunna fixa det, tillsammans (som i alla länder i ett gott samarbete, där alla tar en hyfsat stor del). För inte kan väl trygghet och hyfsade livsförutsättningar bara bero på var vi råkar vara födda?  

A..

Jag heter inte Miriam

Klicka på bilden för att läsa recensionen (om du inte kan läsa den ändå) som här är publicerad i tidningen Elsa nr 3/2014, Sveriges Ekumeniska Kvinnoråds tidning.

Läs boken. Den är riktigt bra.

A..

Brombergs. Adlibris. SEK. Kyrkans Tidning. 

Mer om Jag heter inte Miriam i denna blogg.

Fler recensioner i denna blogg.

Jag vill ha rätt

Jag vill ha rätt
för att jag inte tycker om när jag har fel

Mitt rätt behöver inte vara ditt rätt
eftersom vi har olika infallsvinklar och erfarenheter

Mitt rätt skall vara väl underbyggd
som i formellt rätt och inte känslomässigt surr

Mitt rätt får inte skada
då är det inte rätt

Mitt rätt skall vara rättvist
det skall också vara en aning vist

När jag inte har rätt
gör jag bäst i att vara tyst

Ibland tror jag ändå att jag har rätt
jag ordar, fast jag inte bör

Du får också gärna ha rätt
det ger jag dig gärna

för då är det ändå bra
att du faktiskt har just rätt

Ja, jag kan nöja mig med
att just du har rätt

åtminstone när ditt rätt
stämmer överens med mitt rätt

A..
Sbybrg 20140917

Är det moms på utbildning och kultur? Och vad är folkbildning?

Ja, hur har vi det nu med undantag i momssammanhanget. Är det moms på utbildning och kultur? Hur momsar studieförbunden för sina utbildningar och sin kulturverksamhet?

Utbildning och folkbildning är inte samma sak, i momshänseende. Folkbildning går under kultur, inte under utbildning.

Utbildning.

8 § Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör 1. grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om utbildningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare, och 2. utbildning som berättigar studerande till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller till

 a) statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för - kortare studier om funktionshinder, - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och - studier inom särskild utbildning för vuxna, eller
 b) statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska.

Undantaget från skatteplikt enligt första stycket omfattar även omsättning av varor och tjänster som omsätts som ett led i utbildningen. Utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en uppdragsgivare som själv utser de personer som ska utbildas (uppdragsutbildning) omfattas av undantaget endast om utbildningen ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt första stycket. Lag (2010:1029). (Källa; Momslagen)

All annan utbildning är skattepliktig.

Reglerna i mervärdesskattedirektivet bygger på principen att all kommersiell utbildning ska beskattas. Det svenska undantaget för viss utbildning har därför utformats på så sätt att det klart framgår att den företas i det allmännas regi eller av det allmänna erkänd utbildningsanordnare. Den svenska regeln i 3 kap. 8 § ML får anses vara harmoniserad med mervärdesskattedirektivet (prop. 1996/97:10 s. 21). (Källa; Skatteverket)

Kulturområdet.

11 § Från skatteplikt undantas följande slag av omsättning:
...
5. av det allmänna understödd folkbildningsverksamhet som tillhandahålls av studieförbund, och
6. kulturbildningsverksamhet som bedrivs av kommun. Lag (1996:1327). (Källa Momslagen)

Undantaget gäller inte för studieförbund som på kommersiella villkor säljer kurser till tex företag. Då är momssatsen 25%. För övrigt är det bara studieförbundet som är undantaget. Underentreprenörer skall ta ut moms vid fakturering av lärare, föredragshållare, mm, till studieförbundet. Folkbildning är inte utbildning (i momssammanhang), och ingår inte i utbildningsundantaget.

Kulturbildningsverksamhet som bedrivs av en kommun är undantagen från momsplikt. Ett vanligt exempel är kommunala musik- och kulturskolor. Momsfriheten gäller inte utbildning som ges av kommunala bolag. (Källa; Skatteverket)

Vad är folkbildning?

Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet, läser jag hos Folkbildningsrådet. Då startade de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna, bildningscirklar och även flera tidskrifter och debattböcker.

Folkbildning står för lärande, ja. Inte som i utbildning, utan som i folkbildning. Ibland är det kanske lika och samma, men ändå inte. Lärandet i folkbildningen utgår från individen och med frivillighet och med eget engagemang som grund. Delaktigheten är viktig. Utmärkande för folkbildningen är att den är fri och frivillig. Och att den inte är kommersiell. 

A..


Länkar & sånt; Momslagen. Skatteverket. Folkbildning. Förordning om statsbidrag till folkbildningen. Politometern om folkbildning. Knuff om folkbildning. Bloggkartan Norrtälje. Handledning för moms - Skatteverket 2014. Handledning för moms - del 2 - Skatteverket 2013. 

#Folkbildning

Det finns ingen som kan ta över...

- Det finns ingen som kan över Fredrik Reinfeldts eller Anders Borgs platser. - Det finns ingen som kan göra som de har gjort. Vi hör surret runt omkring oss om Reinfeldts och Borgs besked. Det är tid att gå och det är tid att göra något annat. - Ja, det stämmer att det inte finns någon som kan göra exakt det som de har gjort, men det finns människor som kan fylla rollerna.

- Det finns ingen som kan ta över ordförandeskapet i en förening eller det finns ingen som vi kan sätta på den eller den platsen, är ord som hörs alltför ofta.

Det är beklämmande ord, tycker jag. Det är ord som innebär att man inte har tittat runt omkring sig, att man har missat att se och att fråga vad människor kan och vill, att man inte har inbjudit till samtal och lyssnat till orden som visar vilka förmågor vi bär på. I varje förening finns det flera (ibland många) som kan många olika och bra saker. Vårt hårt inbyggda Jantesystem gör att man helst inte anmäler sig själv, att man måste tillfrågas av t ex en valberedning. Men, det gör då också att valberedningen måste fråga alla.

Hur ofta gör man det?
- Inte särskilt ofta.

Jag är mycket kritisk till ord som att det inte finns någon som kan ta den rollen. Det är vara beroende av att man är inskränkt, bara letar i sin lilla närmaste grupp eller inte tittar med öppna ögon och ett öppet sinne. Det kan också vara så att man faktiskt och aktivt fryst ut någon medlem. Någon som är mycket lämpad för en uppgift.

Det finns någon som kan ta över. Alltid. 

Både i den lilla föreningen och i den stora föreningen.

Medlemsmatrikeln och medlemsmöten är en källa till inspiration. Börja där. Så länge ni inte har tittat igenom och begrundat varje namn, är det ytterst vanskligt att säga att det inte finns någon till "den posten". Oavsett vilken den är.

A..



Länkar & sånt; Mina moderata karameller av Mary X Jensen (en engagerad politiker). Politometern. Kyrkans Tidning. Intressant? Valberedning. Svd. Svd. Sven skäms (& jag oxå, fast på ett annat sätt).