Fortfarande är många unga kvinnor utsatta för våldet och det måste vi bekämpa oavsett varifrån det kommer. Det spelar ingen roll om det har sin utgångspunkt från religionen, kulturen, något enskilt land eller världsdel. Våldet måste bekämpas.
1100 ungdomar har intervjuats om hur det är att leva i hederskontext. Undersökningens ungdomar består både av pojkar och flickor. 54% tjejer, 46% killar. Barnen ger uttryck för att tron är starkare hos dem än hos deras föräldrar. Varken hora eller kuvad uttrycker oro för den ökade tron, vikten av religion, hos ungdomarna.
Hur viktigt är det vad släkten tycker om dig? De intervjuade säger att det är viktigare vad släkten tycker om dem än vad vännerna tycker. Detta märks tydligare för flickorna än för pojkarna. Tjejerna i undersökningarna säger att det är viktigt att anpassa sig till samhället, men att det är mycket viktigare att anpassa sig till släkten och sin kultur. Förtryck känns, men syns inte.
En stor del av tjejerna får inte följa med på utflykter med övernattning, skolfester och idrottsaktiviteter där båda könen finns med. Varken hora eller kuvad berättar att det, trots en skollag som säger motsatsen, inte blivit någon förbättring. Lärarna frågar inte varför, när eleverna eller deras föräldrar säger att de inte kan vara med på aktiviteten. Undersökningen visar många förskräckande uppgifter, där frågorna kan diskuteras i mycket hög grad. Hur tillåter vi att detta kan fortgå? Vi måste diskutera detta tydligare i skolorna; lärarna måste se och få ungdomarna och deras föräldrar att se vad som är godtagbart. Vi måste diskutera detta tydligare i vår riksdag och i samhället i stort; i det sekulära Sverige har ungdomarna högre tilltro till sina religiösa institutioner jämfört med samhället där t ex polis, skola, kommun, mm. Hur klarar samhället denna utmaning?
Fokus i debatten är; vilka är de viktigaste lösningarna?
Carina Olsson, förbundsordförande S-kvinnor, riksdagsledamot; Carina påminner oss om att inte glömma Fadime. Vi måste alltid komma ihåg vad hon sa i sitt tal. 1) Lyft fram att arbeta förebyggande, med barn, ungdomar och föräldrar. Det är gjort för lite för att arbeta förebyggande med ungdomarnas föräldrar. 2) Det finns lagstiftning, som kan behöva skärpas. Det skulle bli bättre för de drabbade om lagen tillämpades. 3) Skydd och stöd måste finnas för de som utsätts, det måste finnas oavsett var i landet man finns och bor.
Vi måste samarbeta i frågorna. Vi måste tillåta att var och en äger i sin egen upplevelser. Sin egen upplevelse är deras/vår egen. De mänskliga rättigheterna är också kvinnor och barns rättigheter. Använd de kunskaper som kommer från fältet för att åstadkomma förändring. För att man skall kunna komma in där, krävs också att man är delaktig. Man måste ha konkreta exempel, påvisa dem tydligt. Vi är alla lika värda, några är inte värda mindre. Vi måste också kunna ha flera perspektiv i våra huvuden samtidigt.
Jag tror inte att någonting är omöjligt, men det är viktigt att många samtidigt bestämmer sig för just detta. Det krävs att vi är många som arbetar för frågorna. Det är viktigt att människor som vill blir inkluderade, det handlar om att bygga broar mellan alla olika grupper. Det är viktiga motkrafter mot de som inte vill att klansamhället skall ha fäste.
Berit Jernberg, politiskt sakkunnig hos jämställdhetsministern; Vi måste börja kommunicera med föräldragenerationen. De måste vara med i samtalet, på ett respektfullt sätt, istället för att bara fokusera på ungdomarna. Vi måste arbetat förebyggande t ex med maskulina normer. Det handlar också om en ansvarsfråga, myndighetsutövningen måste fungera. Våld försvinner inte.
Vi pratar ofta om tonårstjejerna. Det är dock en problematik där fler ålderskategorier drabbas, även vuxna. Det förebyggande som handlar om att vi alla får kunskap om detta är oerhört viktigt. Det är också viktigt att se allt våld och ta hand om detta.
På vilket sätt är utrikes föddas kvinnors makt i samhället påverkande av hedersvåldet? Kvinnors egenmakt, egen försörjning, stå på egna ben och ta ansvar för sig själv. - är viktigt. Vi ser nu ett land som i många delar som går itu och att alla inte omfattas av den möjlighet som kvinnors rättigheter ger.
Vi har varit dåliga på att beskriva vilka starka krafter vi har arbetat mot. Kampen går vidare, men vi måste vara tydligare med vad vi har att kämpa emot.
Juno Blom, länsstyrelsen Östergötland; Tillämpning av lagstiftning är oerhört viktig, det får inte vara skillnad på människor. Skyddet för barn måste gälla alla barn, det handlar om kunskap och det handlar om mod att stå upp för deras rättigheter. De som arbetar med frågorna behöver stöd av chefer mm för att kunna få lagstiftningen att gälla, att synas. Det måste synas i myndigheternas och organisationernas budgetar och höras i deras uttalanden.
Kvinnoorganisationerna höjer rösterna, det är oerhört viktiga. Utan dem kommer vi inte framåt. Om de inte hade varit en blåslampa på myndigheter och politiker, så hade vi inte varit där vi är idag. De är oerhört viktigt att de får de värde de har. De behövs.
Varför är en nationell strategi viktigt? Orsaken kan vara att svårigheten att samla frågorna. De brottsliga gärningarna skapar ett allvarligt folkhälsoproblem, man måste arbeta med dessa frågor på alla nivåer. Många nivåer/organisationer måste samverka i praktiken. Det är problematiskt, men viktigt. Det viktigaste arbetet med faktiska fall sker på kommunal nivå. Där måste ansvaret ligga för att få frågorna att fungera.
Vi har insatser som riktar sig till vårdnadshavare. Det är värdefullt när vi vågar tala om frågor om alla begränsningar som finns, de konkreta frågorna, inte övergripande om mänskliga rättigheter - tala om sexualitet, barnäktenskap, deltagande, mm. Tala och förebygg delarna, istället för de generella frågorna.
Mehrdad Darvishpour, Universitetsdocent i socialt arbete. Han har forskat länge på hedersrelaterat våld och förtryck. Man har gjort många insatser ekonomiskt utan att titta på resultatet. Man måste utvärdera utvärderingarna. Väldigt många unga är utsatta för hedersförtrycket, men alltför lite är gjort. De hittillsvarande långvarig insatser är alltså inte särskilt framgångsrika. Vad säger ungdomarna själva om sin situation? Vad gör de själva för att förändra? Det är viktigt att vi når ungdomarna och föräldrarna. Föräldrarna måste komma till skolan, till föräldramötena. Båda föräldrarna måste komma. Vi måste också öka flickornas och kvinnornas makt, i alla avseenden. Resurserna till kvinnorna är otroligt viktiga, männens anpassningsförmåga kommer i andra hand. Vi måste bekämpa den patriarkala situationen.
Objektiv utvärdering av samfunden och de organisationer som fått så otroligt mycket pengar för dessa frågor behövs. Till vad har pengarna använts?
Trots så många års diskussion kring detta, igen och igen - varför har hedersförtrycket inte ändrats? Det patriarkala förtrycket måste ta slut. Ett inkluderande perspektiv måste finnas för kvinnorna och klassklyftan är ett gift mot jämställdhetsutvecklingen.
Nicklas Kelemen, etnolog och sitter i Varken hora eller kuvads styrelse; Viktiga frågor, som hänger kvar från Fadimes tal, som är oerhört viktiga att vi arbetar med; 1) Tro på den som talar. Fadime bad att bli trodd. Detta är oerhört viktigt. 2) Mina föräldrar har inte integrerats, ingen har talat med dem om detta. 3) Invandrarorganisationers ansvar; Om dessa arbetar för att behålla kulturproblematiken kommer vi inte att kunna förändra samhället. Organisationerna struntar i svensk lagstiftning, vilket vi måste komma till rätta med. Dessa organisationers värderingar måste knäckas.
Kvinnoorganisationerna som driver frågorna mot hedersrelaterat våld är otroligt viktiga. De gör mycket för dessa frågor. De är viktigt t ex för att driva på politikerna. Skulle männen i hederskulturen veta att han sitter här, så skulle han inte släppas in i dessa mäns rum och föra samtalet där. Hederskulturen handlar inte om fattigdom, det handlar om värderingar.
Vi måste ta hand om de kulturella normerna.
Amineh Kakabaveh, ordförande i Varken hora eller kuvad och riksdagsledamot; nationell handlingsplan för att åtgärda problemen. Utvärdera pengarna/bidragen, ta bort pengarna från organisationerna som uppehåller strukturerna. Belöna inte de organisationer som har patriarkala strukturer.
70000 ungdomar (2009) är utsatta för hedersproblematik. Ingen öppnade ögon och öron för det förtrycket. Nu hörs rösterna för övergreppen på festivaler och torg. Var är rösterna för de många ungdomar som lever under detta dagligen? Vi måste tala om problematiken - det starka förtryck som finns. Det finns på mängder av ställen i världen. Förtrycken måste lyftas fram. Det är inte rasister som lyfter frågan - förtrycken måste bort.
Samhället gräver en grav för sig själv med religiösa skolor och friskolor. Pengar skall istället satsas på objektiv religionsundervisning i skolorna.
Ca 100 000 miljoner kronor behöver utvärderas, som har gått till bidrag utan att vi egentligen vet vad detta har skapat för förbättring i samhället. Var rädd om våra pengar, var rädd om vår välfärd.
Hedersvåldet är en klankultur. Den måste motverkas.
Ovanstående är anteckningar från dagens seminarium (18/1 2016, ABF Sthlm)
A..
Organisationer som arbetar med hedersvåld är t ex;
Gapf - Glöm aldrig Pela & Fadime
TRIS - Tjejers rätt i samhället
