onsdag 23 juli 2025

Kära goda andliga makt som styr min mentala trygghet, fyll min själ med hopp.

 I dagens tidevarv skiner solen, vinden driver energin framåt, vågorna böljar och grönskan frodas. Vattnet, luften, vinden, djuren, växterna, människorna och temperaturen samsas. Vi lever här tillsammans i ett samspel. Jordens alla liv är ett pussel, en magi som samverkar. Det är inte vi som har skapat den, planetens förutsättningar, vi har utvecklats tillsammans med allt det andra. Det har tagit miljontals år, sakta, sakta, tillsammans med djuren, naturen, vattnet och livet. 


Vi har inte skapat pusslet, vi är en liten, liten del i dess allt.


Ja, vi är drivna, vi försöker förstå hela dess sammansättning, men vi försöker också styra detaljer i det vi inte ser helheten av. Det säger sig själv att det är ogörligt, men människor försöker ändå. Vi gör massor bra, men eftersom vi inte förstår helheten riskerar vi också förstöra rytmen, ja, hela vår existens. Vi utmanar, och till vissa delar alldeles för mycket. 


Jag läser insändare, opinionstexter och hör människor tala som om klimatkrisen inte finns, som om de inte har förstått att människor har dragit för mycket i för många skruvar. Jag förstår det som okunskap, eftersom det är vetenskapligt bevisat. Och jag förstår det som en ovilja att se vad vi - människor- har åstadkommit när vi överträtt jordens gränser. Det gör ont att förstå vad vi har förstört, ja, men att blunda förstör även framåt för alltet.


Vi kan leva här, vi kan och vi vill. Vi kan, just idag, men de som drabbas av 47 graders värme, skyfall, stormar, bränder, kan inte det. Vi kan inte leva på jorden om det blir varmare, starkare strömmar, vindar och regn. Vi ser att det blir mer och fler, det är bevisat. Vi kan inte leva här för att våra kroppar inte kan, för att vi dör av naturens krafter, för att vi bygger våra liv efter våra begär, inte klotets alla förutsättningar. Vi har försökt att övermanna jordens konstruktion utan att förstå hela dess väsen. Byta ut delar, bryta sönder dem. Det säger sig själv att det är omöjligt, med hela planetens komplexitet. 


Livets korridor är smal. Vi ryms där just nu, men vi behöver gemensamt ställa om. Vi vet det. Fler än 85% vet det. Jag oroar mig för mina barn. Och dina. Jag oroar mig för deras barn. Och dinas barn. Jag oroar mig för värmen, regnen, vinden, träden, bränderna och stormen, för att vi ordnar oss ut ur livets korridor. Kanske oroar jag mig mest för människorna som blundar, inte är engagerade för sina medmänniskor, djuren och naturen. Kanske oroar jag mig allra mest för de som sätter hinder för sin egen bildning och som vägrar att betrakta hur sammanhangen hänger ihop.


Jag blir så beklämd när jag läser opinionstexten i dagens Norrtelje tidning, (23/7-25) “Klimatpanik eller sunt förnuft”. En aktiv och engagerad samhällsmedborgare, som ändå inte sett vad vi gör med vårt allt. Ja, det är mänskligt att tänka snett, blunda, inte tro på fakta. Mänskligt, men sorgligt. Jag kan bara hoppas att han ser på livet med andra ögon imorgon. 


Kära goda andliga makt som styr min mentala trygghet, fyll min själ med hopp.

A..



tisdag 22 juli 2025

Artikeln är låst, kan du dela?

 

Var varsam.

Artikeln är låst, kan du dela”. Ja, jag kan dela länken till ursprungstexten, t ex till tidningen, men jag kan inte kopiera in texten. Det är en rättighetsfråga, någon äger texten. Betala tidningen eller textmakaren om artikeln är låst. Vi kan inte ha fri och vettig press om vi inte betalar för vår läsning. Kvalificerad journalistik kostar. Kvalificerad media är nödvändig i demokratin. 

Jag lånar bilden”. Nej, du stjäl. Det är en rättighetsfråga, någon äger bilden. Betala tidningen, bildbyrån eller fotografen om du vill använda bilden. Vi dödar yrkesgruppen om vi stjäl deras bilder.

A..




22/7-25. Vandring etapp 9, Roslagsleden.

 


Vandring 22/7-25.

Roslagsbro kyrka.

Roslagsleden etapp 9: Roslagsbro/Drottningdal - Bagghus.

Väddö kanal till Älmsta. 

Jag ber att få tacka för en fin vandringsdag. Temperaturen var rätt hög, solen gassade och molnen var få. Vinden var blid, vi längtade efter vindpustarna och skuggan. Vid några tillfällen uppfylldes vår önskan om temperatursänkning, men mest var det varmt. Vår vandring var väldigt fin.

Vid Väsby är leden omdragen. Istället för byväg, skogsväg och ängskant är leden markerad via lågtrafikerad asfaltväg via Velända och Brölunda. Vi gick den gamla sträckningen, som är omärkt och kräver att man (en kort bit) går i högväxt ängskant. Det gick bra. Allemansrätten ger oss möjligheten, så länge vi inte förstör eller går på odlad mark. Det gjorde vi inte, men jag kanske fick med mig en fästning eller två. Jag gör bäst i att kolla det.

I Vik/Söderbykarl ligger Erikskulles hembygdsgård, kanske 300 meter från leden. Vi borde propsa på att leden ska dras om och dras över gården. För att det är något man inte ska missa. 

Därefter fina vägar, skogar och ängar till Råda, där bad, fika, toa och vindskydd finns. Råda naturreservat kan bjuda på guckusko (i juni) om inte granbarkborren sabbat områdets livsförutsättningar. Området runt Flottskär och Brevik är vattennära och fint, precis som målgången på etapp 9 är vid Bagghusbron. De hade broöppning för segelbåtar när vi passerade, så vi stannade till och förundrades över tekniken. Vid Bagghusbron går ingen buss (när vi passerade) så vi vandrade vidare längs Väddö kanal till Älmsta när vi ändå var i farten.

Längs kanalen finns en pil upp till Roslagens Sjöfartsminnesmuseum. Vi borde även här propsa på att leden ska dras om och dras över museets gård. För att det är något man inte ska missa. Även här rör det sig bara om några få hundra meter. 

Torrt. Varmt. Fantastiskt. Ingen vilsegång (egna hemtrakter). Väl märkt.

Tack för Roslagsleden!

A..


Tillgängliga kommunikationer:

SL-buss 645 till Roslagsbro kyrka. 

SL-buss 636, 637 från Älmsta till Norrtälje. 

SL-buss 645 från Bagghusbron till Norrtälje. (Få avgångar per dag under sommaren).



måndag 21 juli 2025

Dagen är fantastisk, vad kan man mer önska sig?

Ja, visst är Sverige fantastiskt, eller är det det? 

Nja, vi önskar oss en mer skyndsam omställning med rimligare konsumtion & fred på jorden. 

Vi är en del i en helhet. Vi kan inte bara titta på när folkmord begås, när folkrätten kränks, när människor mördas - och vår regering inte gör något för att skydda de som behöver skyddas. 

Jag undrar vad var och en gör för folkrätten. Ni i riksdagen och regeringen?  Hur talar ni, vad kräver ni i era partier och i de gemensamma samtalen? Vad kräver ni i regeringssammanträden eller i maktens korridorer? 

A..



Hur är det möjligt att titta bort?

 

Svalorna sjunger

flyger över himlen

ropar till varandra 

Är det lek eller allvar?


Solen strålar 

det är varmt 

i tidig morgon 

Hur blir dagen idag?


Vimpel vajar stilla 

himlen är blå 

inget surr hörs

Var är bina? 


Inga bin, inga drönare. 

Stillsamt frid. 

Kaffet smakar gott.

Hur många Gazabarn ska mördas av prickskyttar idag?


Vem är prickskytt? 

Hur indoktrineras man att skjuta barn, kvinnor och civila?

Vad gör det med människorna?


Vi sitter tysta 

ojar oss lite 

gläds åt grönskan

tittar bort


Hur är det möjligt att titta bort? 



söndag 20 juli 2025

18/7-25. Hej, SVT nyheter.

Hej SVT nyheter.

Jag följer nyheterna och funderar över bakgrund, konsekvenser och tydliga förklaringar. Hur vi ska se och förstå och kunna handla därefter. Jag ser att händelsernas varför saknas i reportagen. Hur ska vi förstå översvämningar, flykt, mm, när analyserna och förklaringarna saknas?

Hur reflekterar ni över människors möjligheter till förståelse av sambanden efter era reportage? Vad spelar roll hos er, i public service. 


Rapport. SVT 1. 18/7-25.

18/7-25. Rapport om översvämningar i Japan. Inga ord om bakgrunden, ingen konsekvensutredning och ingen rapport om varför dessa översvämningar sker. Har översvämningarna med klimatförändringarna att göra? Har Japanerna själva åstadkommit detta? Påverkar vi eller påverkas vi av det som händer i Japan? Varför dör människorna av detta? 

Reportaget sändes i ett nyhetsprogram inom SVT - public service. Bolaget är offentligt finansierat och ska vara sakligt. Sakfrågan - översvämningsreportaget - innehöll ingen analys eller kunskapsbildning, ingen klimatberäkning eller konsekvensanalys. Varför skedde översvämningen?


18/7-25. Rapportering om flyktingar och nya regler. Inga ord om bakgrunden, ingen konsekvensutredning och ingen rapport om varför dessa människor flyr. Varför flyr dessa människor? Vilka är de? Vad är deras och vårt varför? Varför bygger världen hinder för människor som söker bättre liv? Hur påverkar det världen, landet och människorna? Hur påverkar det dem själva och alla oss i landet? 

Reportaget sändes i ett nyhetsprogram inom SVT - public service. Bolaget är offentligt finansierat och ska vara sakligt. Sakfrågan - flyktingarnas situation - innehöll ingen analys eller kunskapsbildning, ingen berättelse om krig, flykt eller konsekvensanalys. Varför skedde individernas flykt, varför behövde de ta sig i livsfarliga gummibåtar med risk för liv och hälsa? Varför tas de inte emot när de kommer fram på andra sidan havet?

Inslag i SVT får inte vara vilseledande, till exempel genom att betydelsefulla uppgifter utelämnas. Att utelämna information om krigets eller klimatets konsekvenser är vilseledande. Analys och information om vädrets, översvämningarnas, krigens och flyktens konsekvenser finns inte med i de olika inslagen. För den som inte är insatt i livets, krigens och klimatets konsekvenser är varje kort inslag bara obegripliga berättelser om enskilda människors liv. Det går att vända ryggen till, för att det inte berör mig direkt. Våra liv och händelser hänger samman, berätta hur! 

Hur påverkar reportagen vårt stora hela? Hur påverkar det mig och vårt allas liv att någon dör i en översvämning i Japan eller att barn och vuxna drunknar i Engelska kanalen. Varför händer det? Låt oss veta. Det berör oss, det drabbar oss och det kommer att drabba oss tydligt och väldigt mycket mer alldeles snart. 

Låt oss veta vilka skälen och konsekvenserna är.

Vänligen låt oss t ex veta att klimatförändringarna är mycket allvarliga och att krigen skapar klimatförödelse och flykt. Berätta om dess varför och dess konsekvenser. 

A..


lördag 19 juli 2025

2/8-25. Vi dansar på stadens gator och torg.

 


Orcher och älvor, folkdräktsfolk, festligheter, troll, fantasi, karoliner, historiska kläder, fantastiska berättelser från nu och förr. 

Vi spelar folkmusik, dansar på stadens gator och torg. Vi klär oss i folkdräkter, festdräkter, ägnar oss åt lajv och dans. 

Beblanda er. Dansa. Berätta er historia på stadens gator och torg.

2/8-25, kl 1200-1400. Norrtälje. Kulturtorget. 

Info: Anette Grinde, tfn 0708905731.



19/7-25. Ljuvlig fredag. Etapp 4, Roslagsleden.

 

19/7-25. Ljuvlig fredag. 

Roslagsleden etapp 4, Lövhagen till Domarudden. Ja, vi gick en bit vidare norröver för några ytterligare kilometer. 

SL-buss till och från sträckans start och slut. Leden var enkel att nå och gå. Vi gick inte fel en enda gång! Välmärkt, alltså. Tack, Österåkers kommun. Tack, Vallentuna kommun. 

Tack, för ljuvlig dag, den vackra Roslagsleden och fantastisk natur. Tack, för allemansrätt och människors hänsyn. 

Dagen var solig och varm. Inga moln, ingen vind och hög temperatur. Vi såg några enstaka vandrare, annars hade vi leden helt för oss själva. Det växer och frodas i naturen, grönskan och blomstren sprudlar efter tidigare dagars regn. Fåglar och djur är få, de trycker i skuggan, vilar i värmen. Det är väldigt varmt, men långt ifrån så varmt som i södra Europa. Hur kan de - människor och djur - leva i den värmen? Hur ser framtiden ut? 

Friden och nöjdhetsgraden av vår vandring var hög. Oron över klimatförändringarna och dess konsekvenser, likaså, alltså hög. 

Vid Domaruddens friluftsområde sjöd platsen av liv. Parkeringen var full, restaurangen tom (jag hoppas att det blev bättre för dem senare under dagen!), badet och stranden fullsmockad med folk. Barnen busade, årsrika fikade tillsammans, ett knappt synligt skrubbsår blåstes bort med kärlek och vänner småpratade på en bänk i skuggan. 

https://www.naturkartan.se/sv/stockholms-lan/roslagsleden-etapp-4-lovhagen-domarudden

Tack!

A..


tisdag 15 juli 2025

15/7-25. Vad är egentligen folkets och platsens bästa?

 

Det är med sorg jag läser Moderaternas debatt i Norrtelje Tidning. Igen. Varje sakfråga, varje samarbetslust och varje vilja att se politiken som en positiv drivkraft skjuts i sank av de ständiga anklagelserna mot de andra. Vi är bäst, de andra är skit. Alltid. 

Jag har länge funderat på att aktivera mig i politiken. Tonen, hatet och hoten gör att man tystnar, inte vill, drar sig för att engagera sig. Vad gör det med vår demokrati när de hårda orden gör att många backar från sitt engagemang?

Jag är nästan helt säker på att Moderaterna i Norrtälje, precis som alla andra partier var för sig eller tillsammans, skulle kunna skriva tänkvärda, framåtsyftande och inspirerande artiklar om sina tankar om hur Polismyndigheten skulle kunna ha kvar polisstationen i Hallstavik. Jag vet t ex att Gail Watt hade en konstruktiv bild av nyttjandet av Folkets Hus i Norrtälje. Han talade med glöd och lust, det lät som ett fantastiskt förslag. Jag ser att många partier vill, men förstås bara om de själva får cred för en eventuell framgång (som ju ligger på polisens beslutsbord).

Det skulle vara en fröjd att se t ex V, S, Kd och M sätta sig ner och samtala om (och med) att ha polisen i Folkets Hus, för samförstånd för folkets och platsens bästa istället för att tjata om att de andra alltid är skit. 

Bygger framgång på samexistens och försök att skapa något bättre för vår gemensamma plats? Eller håller det bättre ihop om man hackar på de andra? 

Om alla partier vill att polisstationen ska vara kvar, varför ser ni - alla partier tillsammans - inte till att det blir så? 

Vad är egentligen folkets och platsens bästa?

A..





måndag 14 juli 2025

14/7-25. Morgon. Det regnar.

 

14/7-25. Morgon. Det regnar. 

Jag tänker på honom och hans familj. De bor i Betlehem. Västbanken. Palestina. Jag tänker på avspärrningar och hinder, absurda regler om vatten, frånvaro av el, försörjning, möjligheter och framtid. Deras liv blir mer och mer kringskurna. Från frihet, till ständigt flyttade gränser, mindre och mindre yta, fler murar och regler, mindre och mindre rättigheter, mindre och mindre liv. 

För att de är födda där, för att de alltid bott där. För att de är palestinier. 

Vi bodde där, när vi besökte området. Vi var flera personer, lärde oss om andra, vandrade, besökte kyrkan och fick ständiga instruktioner om säkerhetsläget. Det var en vacker plats, men så märklig. Som ett fängelse för människor som inte begått något brott.

Där bodde fantastiska människor som levde sina liv, sökte fred i allt de gjorde. Vi mötte dem, vi såg att de fanns. Jag ser att de finns, att sorgen växer över deras huvud och att hoppet sinar. 

Vi lärde oss mer om situationen, såg människor som levde sina liv, barn och unga som studerade. Såg militären som klev omkring som om medborgarna inte var värda något, såg fredsorganisationerna som möttes i samtal över gränserna och hörde om razziorna som förstörde deras verksamhet. Gummikulor, gas, hot, fängslade ungdomar utan skäl, stängda murar, rivna hus och vattenkanoner (med avloppsvatten) som motade. 

Bosättarkullarna trängde sig på. Spottade, skapade otrygghet med närvaro, vapen och hot. 

De är själva nu, palestinierna. Få lyfter deras frågor, få ser för att vi inte kan vara där. Det ekumeniska följeslagarprogrammet - så otroligt viktigt - slås sönder. Inga ögon ser, inga rapporter kan lämnas, ingen påtryckning kan göras. För att världen inte får se. 

De är människor, palestinierna som lämnas åt sitt öde. Barn, unga och vuxna. Årsrika, ihärdiga och fredliga. De är människor, som du och jag. De äter frukost, vill jobba, älska, visa omsorg, tvätta, dricka rent vatten, se på serier på tv och skratta tillsammans. 

De försöker leva. Våldet växer. Tystnaden från omvärlden hörs mer och mer. Få ser. 

Idag tänker jag på honom och hans familj. De bor i Palestina.

Idag behöver jag skriva till någon om deras situation, kanske några moderater, en statsminister eller en utrikesminister? Vad ska jag och andra säga för att de ska förstå, göra något åt världens folk, se bortom sig själva? Idag behöver jag tänka på vad jag kan göra för att få uppmärksamhet kring frågan? Måste man störa? 

Hur stör man friden för att få syn på andra människors frånvaro av fred eller all den förödelse ockupationen skapar? Det handlar om död, förstörelse, klimatförödelse, odlingar, marker, rättigheter - människors liv, rättvisa. Hur kan vi störa för att skapa bättre liv för andra? 

Jag undrar om det regnar i Palestina? Vem äger regnvattnet?

A… 



söndag 13 juli 2025

13/7-25. Jag läser i Vetlandaposten att Vetlanda ligger väl till i sitt klimatanpassningstänk


13 juli 2025. Jag har sprungit drygt 10 km och därefter promenerat samma runda. Det gav mig en smula reflektionstid. 

Jag läser i Vetlandaposten att Vetlanda ligger väl till i sitt klimatanpassningstänk. Efter en stunds googling hittar jag underlaget . Jag läser vidare och ser att min hemkommun Norrtälje ligger väldigt mycket längre ner i listan. Det gör mig beklämd.

Jag läser just nu Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Ottos bok: Att låta världen få veta. Handbok i klimatjournalistik . Den gör mig uppmärksam på hur och vad tidningarna och andra media skriver eller rapporterar. I artikeln om Vetlanda (juli 2025) finns en klimatklapp på axeln, men ingen fakta om undersökningen. Just det, rapporteringen, hjälper oss medborgare att se kunskapen och konsekvenserna. Det förutsätter att media vågar berätta sanningen. 

Jag förstår att det är svårt. Det finns mycket förnekelse och felriktad lobbyism, men det finns också väldigt mycket kunskap om klimatförändringarna. Den tippar över, framförallt när de där 85% som ser klimatförändringarna lyfter sig själva i sökande efter information och ändrar sina liv . Det gäller att plocka några ämnen varje dag, så att vi ser och förstår hur och att alltet hänger ihop. Folkbildning är väldigt viktigt. Skolan, politiken och media är exempel på instanser som kan bidra till vår bildning, hjälpa oss att förstå sambanden. Det måste förstås bottna i kvalificerade analyser av allt det forskningsmaterial som finns. Och att lämna förnekelsen därhän. 

Vi lever i livets korridor, men vi missbrukar jordens resurser på ett sätt som försätter oss i hög risk att hamna utanför det som gör livet på jorden fortsatt möjligt. Vi behöver läsa och reflektera kring den fakta som forskarna ger oss. Ja, vi behöver se tillväxt, BNP och livskvalitet med nya ögon, definiera det nödvändiga med en annan blick. Vi behöver se hur vi och andra har det, fundera kring livsmiljöerna för människor, djur och natur när det är 47 grader utomhus, när människor och djur flyr värmen och vi ser att vädersystemen havererar med förstärkningen av väder som följd. Regn, bränder, översvämningar, torka och kyla är mer extrema, det är inte tillfälligheter, det är klimatförändringar till följd av människans påverkan. Klimatförändringarna är på riktigt och vi, var och en, behöver anpassa oss till det. 

Vi behöver tala om hur, inte att inte och inte senare. När tippningspunkterna är passerade är det för sent. Vår tid för förändring är nu. 

Jag läser om krigen som dödar många år efter avslut. Där man har använt gifter i naturen som dödar människor och natur långt senare. Gifterna finns kvar i naturen, påverkar livet, maten, växtligheten, djuren och människorna. Alltet. Krig är klimatförödande, men rapporteringen om de konkreta konsekvenserna uteblir. 

Jag tänker ofta på hur politiken kommunicerar. Det bygger ofta på vi och dem. “Ni förstör, vi är bättre.” Klimatet rör oss alla, det rör allas bostadsområden, allt väder och allas tillgång till friska livsförutsättningar. Samtalen måste vara gränsöverskridande. 

Jag minns plötsligt boken om hoppet i tiden, när en oförklarlig katastrof upprepade sig. Ett relativt stort antal forskare möttes (i boken) för samtal om hur man skulle se på frågan, sett från “alla” olika ämnesområden, tex forskning och vetande kring ämnesområden som tid, kemi, religion, sekulära ingångar, filosofi, fysik, biologisk mångfald, juridik, mm. Det är svårt att sända en gemensam berättelse, ett sammanhållet narrativ, men de försökte tillsammans. Anomalin av Herve Le Tellier rörde inte klimatet, mer en kommunikationsmässigt och obegriplig svår fråga. Den berättar ändå om svårigheter att se en ny bild. De behövde se den för att kunna kommunicera och skapa trygghet i samhället. De kunde tillsammans, även om en del slog fel eftersom de inte lyckades övertyga enskilda extremister. 

Vi behöver nu se den tid och de frågor som är avgörande för hela vår existens. 

Anette Grinde




Länkar:

Kommunranking klimatåtgärder 

https://kommunrankning.miljobarometern.se/resultat/norrt%C3%A4lje


IVL Svenska Miljöinstitutet

https://www.ivl.se/om-oss.html


Vetlandaposten (juli 2025)

https://www.vetlandaposten.se/2025-07-06/vetlanda-bland-landets-bast-klimatanpassade-det-handlar-om-forberedelse/


Det folkliga stödet för klimatfrågan är starkt i Europa. 85 procent ser klimatförändringarna som ett stort problem – och 81 procent vill att unionen blir klimatneutral till 2050, enligt Eurobarometerns senaste undersökning 2025.

https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/3372


Växtgiftet som tog deras dotters liv, Vietnamkriget skördar ännu liv.

https://www.dn.se/varlden/vaxtgiftet-agent-orange-tog-deras-dotters-liv/









tisdag 8 juli 2025

Roslagsleden. Etapp 3. Örsta - Lövhagen. 15,8 km.



Etapp 3. Örsta - Lövhagen. 15,8 km enligt Naturkartan.se



Vi tog buss 676 från Norrtälje till Söderhall. Buss 665 vidare till Örsta. Det var få minutrar mellan bussarna och 665-an stannade nära ledstart i Örsta. Vid ledslut (Lövhagen) gick bussen (665) tillbaka kort efter vår framkomst. Superperfekt timing, måste jag säga.

En kort sträcka, kanske 1 - 1,5 km, rekommenderas lyssnande på en favoritpodd eller en trevlig musiklista med hörlurar - och blicken stadigt fäst västerut, eller kanske på de små krypen som vandrar på marken. Därefter rekommenderas nedpackning av hörlurarna och återgång till lyssnande till naturens alla fantastiska ljud.

Leden gick på asfalt, genom kohage och fågelområden, samhällen, stig, skog, hyggen och ängskanter, ja, längs grusvägar och skogsvägar också.

Ledmärkningen var exemplariskt fantastisk. Vi gick inte fel en enda gång! Vi tackar Vallentuna kommun för det.

Jag är tacksam för tillgången till Roslagsleden, för naturen, för markägarna som tillåter lederna gå över deras marker, för kommunernas samordning och avtalsarbete, för märkning och för alla vandrare som inte lämnar några skador eller skräp efter sig. Vi hade en fantastisk vandringsdag!


Tack!

Anette Grinde
 


söndag 6 juli 2025

Medan drevet går efter migrationsministern .....



Under tiden..

Medan drevet går efter migrationsministern mördas människor i Gaza, vi ser inte det. Sikten är skymd av vreden mot en enskild man. Under tiden dör människor. 

Medan drevet går misshandlas kvinnor i hemmet, barnen ser på. Vi ser inte det, vi har inte tid. Sikten är skymd av vreden mot ministern och hans parti. 

Medan drevet går plockar vi fram allt skit om honom, beslut som fattats av honom och hans principiella Tidö-kollegor, allt ont ska samlas. Delas, så fler kan se vem hen är. 

Vi ser inte allt det andra som händer i samhället, det som behöver vår uppmärksamhet. Människor i behov av vård, socialtjänstens våndor, årsrika som far illa eller barnen som utsätts för våld eller hamnar snett, ja, som hens son och alla de andra i hans gäng, t ex. Sikten är skymd, han, ministern ska bort, dras genom lera och skit. Inget annat är relevant. 

Vi har inte tid att lägga kraft på barnen, först ska ministern bort. Det kommer förstås inte att bli bättre av det. Det kommer en ny från samma gäng. 

På vägen bygger vi istället psykiskt våld, drev är psykiskt våld.

Medan drevet går tappar vi fokus på klimatet, migrationen, människor i nöd, krig och kriminalitet.  

Medan drevet går utvisas människor som format sina liv här, lärt sig kulturen och språket, skapat familjer, idrottat för Sverige, fostrat barn och skapat kärlek här. Vi ser inte, har inte tid att reagera, skriva till beslutsfattare och politiker, demonstrera för den som är förankrad i samhället, men ska kastas ut. Vi ska istället dreva för att få bort ministern som misslyckats med att se sin son. 

Jag står på intet sätt bakom ministern och det han och hans parti driver i regeringen. Jag står inte bakom hans åsikter. Men, jag avskyr drev mot enskilda människor. 

Jag avskyr drev. De skadar människors liv, inte bara den som hatas. Hatet förstör oss, skadar liv och demokrati och får oss att tro att drevet - där vrål och hat finns - är en form av demokratisk aktivism. Drev är våld, psykiskt våld som förstör förmågan att samtala med varandra. 

Drev är inte ickevåld. 

A...



lördag 5 juli 2025

Desmond Tutu: “If you are neutral in situations of injustice...

Desmond Tutu: 

“If you are neutral in situations of injustice, 

you have chosen 

the side of the oppressor.”

onsdag 2 juli 2025

Vilka konsekvenser ger skadedjursangripna naturreservat ?

 

Jag sprang till skogs, vände hemåt vid Råda naturreservat. Det var sol och fint, men jag mötte inga rådjur idag. Jag tycker om rådjuren, de är vackra när de drar sina gracila hopp över vidderna och skogarna.

Att springa eller vandra är ett fint sätt att njuta av våra vandringsleder eller natur. Naturreservat och nationalparker är ofta fina områden. Inte alltid, men ibland, ja. 

Jag sprang till Råda naturreservat. Det har drabbats av granbarkborrar. Där finns döda och fallna träd. Och skarpa varningar för att besöka platsen. 

Jag blir förvirrad av naturreservaten. De är i regel upprättade för djuren, naturen och något unikt. Det skulle kunna ses som något bra. När reservaten skadar området runt omkring eller när det som ska skyddas förstörs, känns det inte så bra. 

I Råda naturreservat fanns guckuskon förr, det var lummigt, fruktigt och fullt av mygg. Reservatet är numera väldigt påverkat. Jag vet att den försvunnit från andra reservat där torka eller blöta förändrat livsförutsättningarna, och man väljer att låta det vara, varmed livsförutsättningarna förstörs. 

Granbarkborren och fallna träd har skapat stor påverkan på naturreservatet och omkringliggande skogar. Skadedjuren stannar inte i reservatet, de drar vidare och sprider sig, skadar andra områden och tvingar fram avverkning runt omkring som inte var tänkt från början.

Reservaten får oftast hållas, de ska inte röras. Men, de smittar. 

Hur ofta påskyndar reservaten avverkningstakten i omkringliggande skogar? Finns det forskning runt det?

Vilka konsekvenser ger skadedjursangripna naturreservat för klimat, kalhyggen, skogsägare och naturvårdsaktivism? Finns det forskning runt det?

A.. 




#vistannarpåmarken #jagärlöpare #jagstannarpåmarken #rådanaturreservat #granbarkborren #naturreservat 


söndag 29 juni 2025

Lina Landström, ledarskribent, skriver i NT 26/6-25 att “2025 är det inte längre någon som bryr sig om vem som flyger eller inte.”

 


Lina Landström, ledarskribent, skriver i NT 26/6-25 att “2025 är det inte längre någon som bryr sig om vem som flyger eller inte.”  Kanske ser hon inte den stora klimatrörelse som finns? Hon har väl inte missat allt som pågår? 

2025 ser vi Rebellmammorna och Rebellpapporna driva frågor om flyget, tågen, skogen, Gaza, maten, Palestina, barnen, med mera. Vi ser dem varje dag arrangera samtal, demonstrationer, texter, filmer, protester och sittningar. De agerar själva och de agerar i grupp. 

2025 ser vi Svenska freds ta sig daglig ton, bygga klokskap och argument kring fredsarbete som också påverkar klimat, hälsa, barnens uppväxtvillkor och tron på samhället. De agiterar, de folkbildar och skapar möjligheter att låta oss ta del av viktiga tankar. 

2025 ser vi våtmarksrörelsen som varit ickevåldsligt besvärliga och fått upp frågorna på agendan. 

2025 ser vi djurrättsrörelsen som fortsätter tala om djuren, som skapelser med känsel och bildning. Djuren är en viktig del av klimaträttvisefrågorna. 

2025 ser vi Naturskyddsföreningen och klimatgrupper som berättar om utredningar, upptäckter kring levande organismer och att vi alla är en liten del av en helhet där alltet spelar roll. 

2025 ser vi ett 30-tal organisationer och tusentals människor samlas i centrala Stockholm för en demonstration för att visa stöd för människorna i Gaza. Palestinarörelsen, fredsrörelserna, mammor och pappor, kyrkor, civilsamhället, m fl går sida vid sida i demonstrationen för att markera att gränsen är nådd.

2025 ser vi många som ger uttryck för att de stannar på marken. De berättar att de avstår flyget, att de gör det för jordens och klimatets väl. De berättar om sitt varför, hur de reser och om sina utflyktsmål som nås per tåg eller andra resesätt - på marken - genom landskapet. I Sverige, Norden och Europa finns mycket att se och göra. Det är nåbart utan himmelska höjder. 

2025 ser vi Greta Thunberg fortsätta driva viktiga frågor. Ledare kritiserar henne för att vara arg. Vi är många som är arga - både kvinnor och män - på politiker och andra ledare som inte fattar beslut som sätter stopp för döden, skadorna och utsläppen. Ja, det behövs fler arga människor som sätter tryck på dagens politiker, men vi är ändå många tydligt pågående rörelser. 

Jag ser alla dessa människor och organisationer, och inspireras av kraften. Jag förstår att det finns många som arbetar för freden, klimatet och mångfalden. Ja, vi kan bli fler, men jag ser att det finns nätverk, möten, plakat, insändare, påverkansoperationer, mm som pågår och skapar skav hos politiker varje dag. 

Kanske behöver Lina Landström bara uppmärksammas på faktumet att klimatarbetet pågår, att civilsamhället bubblar av aktiviteter och att det är gott för media att berätta om att det sker. Kanske behöver hon ett exemplar av Att låta världen få veta. Handbok i klimatjournalistik?

Idag kommer flera politiker och ledare att uppmärksammas på faktumet att klimatet är förödelse och att det ligger på deras axlar att fatta beslut om åtgärder. Aktivister, lokalpolitiker, civilsamhällets aktörer, m fl kommer att delta i olika aktiviteter och samlingar. Det är chefer, journalister, vägarbetare, läkare, författare, mammor, pensionärer, politiker, forskare, lärare, sjuksköterskor, ekonomer, assistenter, mfl. Det är människor som gör och bryr sig om. 

Vi behöver kanske visa oss ännu lite mer - låta världen veta att vi är arga, likt Greta, på den klimatförstörelse som pågår. 

Anette Grinde 

Norrteljetidning.se 10/7-25







onsdag 25 juni 2025

tisdag 24 juni 2025

21/6-25. Roslagsleden, etapp 6. Wira bruk - Penningby, ca 20 km.

Roslagsleden, etapp 6. Wira bruk - Penningby, ca 20 km. 

Roslagsleden är en vandringsled i Roslagen, den går mellan Danderyd och Grisslehamn. Den tillgängliggör naturen på ett enkelt sätt. Leden går över privata marker, men också på allmänna och privata vägar. Den kräver var och ens ansvar och hänsyn. 

Leden är tillgänglig för den som är fysiskt rörlig. Den är inte anpassad för rörelsehindrade. Naturen är som den är, vi samsas där. 

Allemansrätt och krav på hänsyn till naturen råder när vi rör oss i markerna. Det gäller vare sig vi är på en offentligt iordningställd led eller utanför, fortfarande i naturen. Var och en ansvarar för att ta med sig sitt skräp hem, inte störa djur, människor och natur: att inte lämna några spår. 

Var och en ansvarar också för sin egen säkerhet, att hitta längs leden och att inte störa. 

Etappansvariga.

Kommunerna längs respektive sträcka har avtalsansvar med markägarna. Vi som nyttjar leden och naturen har ett ansvar att se och förstå att vi nyttjar andras marker, att leden inte är en självklarhet. Missbruk kan leda till att lederna inte längre finns tillgängliga, att ägarna inte vill riskera skador, förslitning, väsen eller liknande. Allemansrätten är inte bara en rättighet, det inkluderar också skyldigheter, nyttjarens ansvar.

Österåker kommun ansvarar för sträckan Wira bruk - Olboda.

Norrtälje kommun ansvarar för sträckan Olboda - Penningby.


Allmänna kommunikationer

Ledstart- och ledslut passeras till exempel med SL-buss 620 (Penningby och Wira) eller 621 (Penningby,  inte Wira). 

Att hitta.

Karta och kompass. Fysisk karta. Digital karta. Orange markeringar på träd, stolpar, mm. Orange pilar och skyltar. 

Vandring eller löpning

Leden är en vandringsled. Delar av leden är cyklingsbar (vägar), men leden är en vandringsled. Cykling i naturen leder ofta till ett hårdare slitage, vilket kan påverka markägarens inställning/intresse att låta leden går över hens marker. 

Natur

Leden går i varierad natur längs grusvägar och stigar i skogar med växtlighet av både löv- och barrträd, längs ängar, odlade åkrar, byar och öppna vidder. Ett par km går längs asfalterad landsväg. 

Platser längs vägen.

Etapp 6.

Wira bruk: gamla tingshuset, smedjan, konstsmidesbutiken och kringbyggnaderna finns i en välbevarad bruksmiljö. Platsen är aktiv sommartid, med många byggnader och aktiviteter. 

Trehörningen (Roslags-Kulla socken, Uppland): sjön ligger några km väster om leden. 

Kvarngården i Bergshamra: hembygdsgård, museum, cafe med utställningar, kvarnmiljö, mjölnarbostad från 1700-tal, rastplats med vindskydd, eldstad, dass/toalett samt möjligheter att fylla på dricksvatten. Midsommarfirande med midsommatstång. 

Länna hembygdsförening: driver Kvarngården. 

Gamla Bergshamra 

Gunnsjön: badplats.

Bergshamra samhälle (ca 2 km från leden): livsmedelsaffär, pizzeria.

Grevinnans rå: naturreservat, raststuga med dass.

Grovsta - Penningby: leden går längs landsväg 276. Periodvis är vägen högtrafikerad, vägren saknas. Det är lämpligt att gå i åkerkanten (inte i odling) eller dikeskanten snarare än på vägen. 

Linneladan: inrednings- och presentbutik inhyst i en stor lada. (Vatten).

Etapp 7. Penningby slott: fästningsborg från 1400-talet.


Roslagsleden länkar

Roslagsleden: https://www.naturkartan.se/sv

Roslagsleden mot Wira bruk, från Norrtälje: https://vartattse.se/roslagsleden-vira-bruk/

Naturreservat Grevinnans rå: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/grevinnans-ra.html


Övernattning

Öppen (enkel) raststuga vid Grevinnans rå. 

Tält eller under öppen himmel enligt allemansrättens regelverk och hänsynens förhållningssätt.


Rastplatser

Kvarngården: Vindskydd, eldstad, sittbänkar.

Grevinnans Rå: Raststuga, eldstad, sittbänkar.

Överallt i skog och mark, visa varsamhet och hänsyn. 


Dricksvatten

Kvarngården: Vattenkran utomhus. Tillgänglig sommartid.


Toalett

Kvarngården: torrtoalett. 

Gunnsjöns badplats: toalett, tillgänglig året runt.

Grevinnans Rå: utedass, tillgänglig året runt.

Penningby: Toalett, tillgänglig året runt.




#välvärtettbesök #Norrtälje #roslagsleden #wirabruk #penningby  #smultronställe #allemansrätten  #vandring #jagärlöpare #jagärultra 

#jagstannarpåmarken #roslagen #kulturnavet #KulturnavetNorrtälje 

24/6-25. Väl värt ett besök: Roslagens sjöfartsmuseum, Älmsta.


Väl värt ett besök: Roslagens Sjöfartsminnesförenings Sjöfartsmuseum, Älmsta, Norrtälje. 

Museet ligger ett par km från Älmsta och ett par hundra meter från Roslagsleden (etapp 10). Hit tar du dig med t ex bil, mc eller båt, med SL-buss eller per egen fot eller cykel. 

Muséet drivs av Roslagens Sjöfartsminnesförening och har generösa öppettider. 

Film, båtar, inredning, människor, konstutställning, knopar, krig och oroshärdar, postleder och postrodd, pråmar, ånga, kol och segel, motorer, lotsar, redare, kaptenen och drivande krafter finns i dessa rum som vårdas av ideella krafter. Sätt av en god stund för ditt besök, det finns mycket att se och begrunda. 

Stockholms läns hembygdsförbund prisade föreningen för sitt arbete häromåret. De tilldelades förbundets kulturpris 2024. Jag gratulerar dem till det. 

Muséet är mycket väl värt ett besök. 



Länkar:

Roslagens sjöfartsmuseum, öppettider, entré, historia, mm:

https://www.sjofartsmuseet.se


Stockholms läns hembygdsförbund, kulturpris 2024:

https://www.hembygd.se/stockholm/stockholms-lans-hembygdsforbunds-kulturpris


Övrigt

I bokhandeln i Norrtälje (Wallinska gårdarna, Lilla torget) hittar du föreningens årsbok Rospiggen 2025, men också föreningens nya bok om postens historia: Posten måste fram. Postrodden över Ålands hav.


Naturkartan:

https://www.naturkartan.se

Roslagsleden etapp 10: Gåsvik - Sandviken.


Förslag Roslagsleden, etapp 10:

Dra om rutten för Roslagsleden (etapp 10) så att den går över gården: Roslagens sjöfartsmuseum. Så görs t ex för Länna hembygdsförening i Bergshamra: Kvarngården. Det gör skillnad både för föreningen och för ledvandrarna att få se gården. Det gör stor skillnad om leden går över gården eller vid sidan om. Skapa ett vindskydd, möjlighet till vatten och kanske en torrtoalett när museet inte är öppet. (Finansiering t ex via enskilda bidragsgivare, Norrtälje kommun och Roslagens Sparbanks stiftelser).

A.. 



#välvärtettbesök #Norrtälje  #roslagenssjöfartsminnesförening  #älmsta #roslagenssjöfartsmuseum  #roslagsleden #smultronställe #lekplats  #jagstannarpåmarken #roslagen #kulturnavet #KulturnavetNorrtälje 


söndag 22 juni 2025

Klimarsmart...



I Göteborg ställer man numera krav på 100 % förnybart drivmedel vid entreprenadupphandlingar

Trollhättan anlägger en ny bygdeväg för att underlätta för cyklister och fotgängare, och provar asfalt med lägre klimatpåverkan

I Karlstad har Stora torget återigen prytts av fyra stora färgglada staplar, som en del i deras arbete att synliggöra utsläppen från Karlstadborna.

I Lund samlades man i stadsparken på cykelns dag för prisutdelning och avslutning av en gemensam "pendla hållbart" tävling, som man drivit inom klimatsamarbetet CoAction.

Uppsala har nyss avslutat ett projekt som syftar till att skala upp smarta klimatlösningar, bland annat när det kommer till storskaligt återbruk och hållbara renoveringar av flerbostadshus.


Källa: mailutskick klimatkommunerna.

lördag 21 juni 2025

21/6-25. Roslagsleden, etapp 6. Wira bruk till Penningby.

21/6-25. Vandring Roslagsleden, etapp 6. 

Wira bruk till Penningby.


Den första delen, några km sett från Vira brukshållet, var dåligt märkt. Markeringar saknas, dålig färg eller glest. Det var också dåligt märkt genom Wira-bruksområdet. 

Var går kommungränsen? Vem ansvarar för Roslagsleden nära Wira bruk? 

Efter några kilometers vandring ändrades detta från dåligt till utmärkt. Bra märkning, uppdaterad färg, täta markeringar, inga hinder, inga fallna träd, inga problem. 

Tack, för fin vandringsrutt. 

Jag är tacksam för vår fina vandringsled. Tack. 

Sista kilometrarna mot Penningby går längs högtrafikerad landsväg. Vi hoppas att alternativ sträckning hittas snart. 

A..



Obs! Leden är fantastisk. Den var mycket bra märkt större delen. En kort bit (nära väg och by) var dåligt märkt, men det gick bra med lite klurande. Det gäller också att vara utrustad själv. Kommunen är informerad om bristen. Det beror kanske på kommunbyte eller något annat tillfälligt. Vi kan också hjälpas åt att informera varandra och uppmärksamma kommunen på bristen för att hela tiden bättra vår gemensamma möjlighet att få del av vår natur. Vi kan alla se oss som gemensamt ansvariga för de fina här. 


Ansvarig för leden är informerad om behovet av förbättrad märkning nära Wira bruk:

Österåkers kommun.
servicecenter@osteraker.se

Norrtälje kommun
kontaktcenter@norrtalje.se


#Roslagsleden #lännahembygdsförening #kulturnavet #vandring #penningby #wirabruk #20km 


torsdag 19 juni 2025

Jag tänker på...

Jag tänker på när jag var på #Västbanken, på mötet med människor som levde sina liv. Försökte. De gick till skolan, odlade, pluggade, dansade & umgicks med sina vänner. De tog #studenten, lyssnade på #musik & längtade efter #frihet. Jag tänker på: vanligt folk & #rättvisa. 



lördag 14 juni 2025

14/6-25. Var går din gräns?


Var går din gräns, var frågan i dagens samtal. Den är passerad för länge sedan, blir svaret. Vi talar om klimatet, tystnaden och krigen. Makten, de smygande förändringarna. Tystnaden och rädslan för att tala.  

De var ombedda att ta med en egen stol. Vi skulle sitta i en ring på torget. Det var för varmt, så vi satt oss i gränden mellan husen. Solen smög ändå in i gränden. Vi flyttade oss allteftersom, flydde solen. Idag var det varmt i våra trakter. Vad är det då inte i varmare trakter? Klimatförändringarna kommer fort, är plågsamma. Skadar djur, natur och människor. 

De berättar om demonstrationer, 30 fredskvinnor skyddade av 1000 poliser. De berättar om diktaturer, om död och fredligt motstånd. Om stoltheten för att det stannade ickevåldsligt. De berättar om långvarigt klimatarbete. De berättar om kunskapen som saknas i politiken, hur skrämmande det är när politikerna saknar kunskapen, inte lyssnar till vetenskapen och inte vill lösa frågorna utanför sin box. Vad gör vi, när det händer? Vad gör vi åt narrativet, hatet och hoten mot de andra. Vi talar om hur politiken tilltalar varandra, att vi måste vara motkrafter. Polarisering och avhumanisering är farliga riktningar. Vi talar om aktivism, ickevåld och när gränser passeras. Vad är ickevåld? Vem tar ansvar för skador som uppkommer trots allvarsam planering? 

Var går din gräns? Auktoritära system. Tystnad, all tystnad, människors tystnad. Klimatet. Vissa saker kommer smygande, hur märker vi det som händer? Även här, i Sverige. Solidariteten finns inte längre, hur påverkar det oss? Hur hanterar vi det som händer. Gå vidare, hur går vi vidare? Vad bär jag med mig? Hur påverkar det oss? 

Var går din gräns? Den är passerad. Vad gör vi när den är passerad? Hur förhåller vi oss till den passerade gränsen?

De svarar: hitta ett eget förhållningssätt! Se och förstå, istället för att hålla emot det vi blundar för. 

Hur förhåller vi oss till de passerande gränserna? 

Jag tackar för dagens samtal. Vi behöver prata mer, ja. 

Tack.

A..







14/6-25. Skavet Norrtälje.

God morgon, lördag. 

Israel och Ryssland attackerar. 

I Ukraina, Iran och Gaza (ja, på många fler ställen också) bor människor som inte haft en trygg natt. Barn, vuxna, civila människor som bor och lever sina liv där oroas säkert över framtiden. Kommer krig och död att drabba dem idag? Varför? 

Som ledare för sina länder har de människor som strävar efter makt, mer makt över människor och land. Vi har det också. Kanske är det bara en tidsfråga innan det regnar bomber och drönare över oss också. 

Hur bäddar världen för koncentration av makt? Hur tryggar vi vår demokrati eller en tryggare värld? 

Vad bär de inom sig, dessa hatiska ledare? Vad är det som gör att de skapar så mycket död, fasa, tvång, hot och begränsningar för människors liv? Vad är det som gör att de tycker att det är rätt att de - med så ohyggligt mycket våld och tvång - skapar så mycket förödelse? 

Idag kommer maktens människor i olika länder att diskutera hur mycket död och förstörelse de kan åstadkomma för andra. I samma och andra länder kommer politiker och makthavare att sitta tysta och titta på. Däremellan kommer vanligt folk - som försöker leva sina liv - att drabbas av förtvivlan, död och förstörelse. 

Det påverkar klimatet, freden, mångfalden, naturen, tryggheten, fattigdomen, hälsan och livet. Vår allas framtid. 

Det skaver hos mig. Jag behöver vara en del av det som inte sitter tyst. Jag behöver fortsätta insistera på att våra makthavare vågar driva frågor om fred, klimat och rättvisa. Både i det lilla och i det större. 

Idag (14/6-25) ska vi prata om våra skav tillsammans, kl 1400 på Kulturtorget i Norrtälje. Hör av dig, du som vill vara med. 

A..




onsdag 11 juni 2025

Tack, Greta!



Greta Thunberg, aktivist, befann sig tillsammans med andra på en båt på internationellt vatten. Israel bordade, tillfångatog och tvingade bort dem. Greta och hennes vänner arbetar för att uppmärksamma den humanitära krisen och övervåldet som pågår i Gaza. Hon, och andra aktivister, gör sitt yttersta för att sätta tryck på världens ledare, vilket också inkluderar Israels och andra krigförande länders ledare. Tystnaden från världens ledare är stor och dödandet fortsätter. Civila dör, massakreras. Barn, män, kvinnor, äldre och yngre, människor som du och jag, faller offer för ett makabert våld. De tar sig inte någonstans, saknar mat, vatten, trygghet, boende och kämpar för sin överlevnad. Uppmärksamheten och hjälpen är nödvändig. Israels övervåld måste upphöra

Någon säger: Greta flyger (när Israel sätter henne på flyget). Vad var frågan? Israels massaker och våldet mot civila. Hur får vi ett stopp på våldet och kriget? Varför inte tala om det som frågan gäller: våld, död, svält och krig - istället för att skifta fokus till något som inte hör till frågan. Ja, klimatfrågorna spelar roll, men just här gäller frågan kriget. 

Någon säger: Greta borde först ha gjort det och det. Vad är frågan? Varför borde hon göra något annat än allt hon gör? Vem ska säga vad hon borde, hon som aktivt försöker göra skillnad för världens väl? 

Någon säger: Greta får skylla sig själv. Vad är frågan? Vem gör skillnad för världens väl? Greta - och många andra - kräver att våldet, svälten och lidandet ska upphöra. Vad görs för människorna i Gaza? 

Vad säger och gör världens ledare för att konfrontera Israel med frågor om våld och förstörelse? Vad gör världens ledare för att skapa tryck på Israel för att dödandet och kriget ska upphöra? Vad gör världens ledare för att hjälpa de civila i Gaza? 

Vad gör Sveriges regering, Sveriges statsminister och Sveriges utrikesminister för att sätta tryck på Israel, ett tryck som skapar fred, räddar liv och människor i området? 

Någon säger: i nästa val väljs de bort. Ja, må så vara, kanske blir det så, men döden är här nu. Hur många människor har dött innan nästa val? Jag är glad för alla som agerar, idag, varje dag. Skriver, talar, demonstrerar, agerar. 

Tack, Greta, för allt du och dina aktivistvänner väljer att göra.

Våldet, dödandet och blockaden mot Gaza måste upphöra. Nu, genast. 
 

A..

tisdag 10 juni 2025

Att låta världen få veta : handbok i klimatjournalistik. Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Otto.

En grupp inom Rebellmammorna genomförde en bokaktion när Greta Thunberg drev fram Klimatboken häromåret. De samlade in pengar och boken gavs till människor som satt i beslutsfattande ställning (riksdagen) och som borde läsa den. 

Vi läste den i en studiecirkel i bokhandeln och jag återvänder gärna till den boken. Den är verkligen läsvärd, med alla dess olika artiklar, som visar komplexiteten i klimatfrågorna. Jag hoppas verkligen att riksdagens folk läste boken och återvänder till den för mer kunskap. 

Nu gör Rebellmammorna en aktion igen. Jag tänker det som folkbildning, utbildning av folk som behöver veta, men inte nödvändigtvis sett det själva. Det kan finnas skeptiker eller rädsla i riksdagskollegiet, men kanske också i journalistkåren. För att besluta eller skriva om olika ämnen behöver man vara påläst. 

Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Otto har skrivit boken: Att låta världen få veta : handbok i klimatjournalistik. Röstlund har skrivit flera böcker som pekar på klimatet, här pekar hon också på ett viktigt kollektiv i möjligheterna att få ut informationen till läsarna, befolkningen. Att skriva korrekta historier, inte driva konspirationsteorier och att berätta dem på ett läsvärt och enkelt sätt är förstås en nyckel, men framför allt att skriva om klimatfrågorna. Och återigen, att lyssna på vetenskapen, så att frågorna kan beskrivas faktabaserade. 

Böckerna finns i bokhandeln, ja, på det förhatliga nätet också, men tacksamt ser jag att ni går till er lokala bokhandel. Det är lokalt bättre och klimatsmartare än att handla på nätet. Jag rekommenderar båda böckerna till var och en som vill förkovra sig, sprida ordet om klimatfrågorna och rapporteringen, och bistå beslutsfattare och journalister med kunskap och tips. 

Swisha gärna Rebellmammegruppen för stöd till Röstlunds bok som ska till redaktionerna. Köp och läs boken själv, ja, läs Klimatboken också. Varför inte ordna ett kompisgäng som studiecirklar om dem?

A..



Mer information finns här:

https://www.facebook.com/events/909222751298464


fredag 23 maj 2025

22/5-25. Död. Hunger. Rädsla. Fasa. Förtvivlan. Makt.

 

Jag tänker på Gazas folk, kvinnor, systrar, mostrar, barnen, bröder, män, fäder, farfäder och mormödrar, kusiner och vänner. 

Varför höjer inte statsministern sin röst och säger att det inte är ok?

Jag tänker på den som inte kan ge mat till sina barn, som ser dem sakta förtvinas av rädsla, törst och hunger. 

Varför säger inte utrikesministern som det är? Är det inte nog nu?

Jag tänker på den som förlorat hus, barn, föräldrar, systrar, bröder, hem, familj, vänner och hukar för bomberna som regnar från himlen. 

Varför enas inte Tidö-partierna om att det kräver åtgärder? Att man passerat alla rimliga gränser - för länge sedan? 

Jag tänker på apatin och fasan, rädslan och döden. 

Varför lämnas Gazas folk åt sig själva, sin svält, hunger, törst och rädsla?

Jag tänker på den som tar vid när någon dör eller skadas, på släktingar, vänner och förbipasserande, på den som kör ambulansen, opererar utan hjälpmedel eller smärtlindring. Jag tänker på hungern. Och hjälplösheten. 

Varför är inte politiken fylld av protester mot kriget?

Jag tänker på var och en, de som lever i ett sönderslaget samhälle där bara grus, drönare och prickskyttar återstår. 

Varför hindras inte Israel från att attackera civilbefolkningen?

Jag tänker på världens ledare som tyst säger, hu, men inte säger ifrån - högt och tydligt. Jag tänker på den som fortfarande först måste säga att Israel har rätt att försvara sig, efter detta makabra och oproportionerliga övervåld. Jag tänker på den som sitter på makten, men inte använder den för människornas och jordens bästa. 

Varför införs inte hinder - sanktioner - för Israel?

Jag tänker på ledare, politiker och makthavare som inte talar klarspråk, säger ifrån och låter Israel få veta att dödandet, svälten, ockupationen och landstölderna omedelbart måste upphöra. Som tvingar det att upphöra.

Varför talar inte makthavarna klarspråk?

Jag förstår inte varför Israels maktskikt får hållas, varför världens alla ledare inte säger ifrån.

Varför säger inte världens länder ifrån när Israel fäller bomber över barn, civila helt utan hejd?

Jag förstår inte varför - tillräckligt många av - våra riksdagsledamöter och EU-representanter inte säger ifrån.

Varför höjer ni inte era röster när så många far illa? 

Död. Hunger. Rädsla. Fasa. Förtvivlan. 

Varför protesterar ni inte - till stöd för de civilas förtvivlan, all död och förstörelse? 

Makt. 

Är det för risken att förlora er makt som ni låter döden och förtrycket ske? 

Tänk, om det vore våra barn, syskon, vänner eller föräldrar och ingen hjälpte till att sätta stopp för det omåttliga dödandet? Tänk om. 

När fattas beslut om sanktioner mot Israel? Hur många civila ska dö innan världens ledare vrålar: sluta döda, sluta massakrera, sluta förstör sjukhus, infrastruktur, hus och hem, sluta ockupera?

 

A...



23/5-25. Ska vi ta ämnet i dagens politiksamtal i bokhandeln, tro? Är det att betrakta som ett lokalt ämne? Ja, eftersom politikens förmågor berör oss alla. 



söndag 11 maj 2025

11/5-25. Idag är en bra dag, eller hur?

 

Idag är en bra dag, eller hur?

Demokrati är - bland mycket annat - att kunna lyssna till våra politiska företrädare när de håller debatt, t ex om klimatet (9/5-25). De öppnar en viss tid och besökarna är där i god tid. De är många, så kön är lång. 

Besökarna är stillsamma, glada, inspirerade och hoppfulla. 

Insläppet börjar i sådan tid att många av besökarna inte hinner in i tid. Några kommer in så sent som ca 45 minuter efter debattens start. De hindras också från att själva välja färg på sina kläder, måste ta av sig plagg som inte passar i maktens ögon.

Politiken debatterade klimatnödläget. Orden bestod av den traditionella politiska pajkastningen: vi gör, ni gör inte. För regeringens del, med Romina Pourmokhtari som representant för klimatet, bestod orden av försvar av deras göranden, en bedrövlig ordsvada och vår insikt om att de inte vill något mer än att lägga sig så lågt det går. Vi konstaterar att de lägger sig ännu lägre. 

De flesta av oss - vi utanför maktens rum - vet det stora allvaret om klimatet, vi vet att de allra flesta vill se ett gott klimatledarskap. 

Vi vet nu också att regeringen inte har någon avsikt att ligga i framkant i dessa avseenden. De vill ligga sist, de tror sig veta att det är där folket vill ha dem: utan klimatbeslut blir livet lättare, mer bilåkande, mindre kravfyllt osv. Det är förstås precis tvärtom: utan kvalificerade klimatbeslut blir livet förödande. Vi sörjer okunskapen vid politikens bord. Vi sörjer frånvaron av vilja att fatta kvalificerade klimatbeslut. 

Jag undrar hur politiken tänker när man försvårar för människor att besöka den politiska debatten. 

Jag undrar hur säkerhet kan utgå ifrån ett plagg. 

Och jag undrar varför politiken försenar klimatomställningen när de bör vara väl medvetna om dess existens. 

Vad gör vi - vi utanför maktens rum, vi mammor, opinionsbildare, demonstranter, arrangörer, samtalsmakare, medvandrare - kring detta just idag? Vilka gör och vilka är helt tysta? Varför är så många tysta? Hur röstar du i kommande val, vem tar du med dig, argumenterar tillsammans med för vettigare beslut?

Idag är en bra dag att börja. Eller fortsätta. Kanske ska jag tala med en granne eller en kompis, någon som ännu tycker att låga bränslepriser är det viktigaste av allt? 


A.. 

lördag 10 maj 2025

10/5-25. Vandra varsamt. (Roslagsleden, etapp 9.)

När jag talade med kommunen (om Roslagsleden etapp 7 och 9) häromnyss frågade jag också av vad vi - vandrare, löpare, mm - kan göra för att hjälpa till med lederna, få ha kvar lederna, hitta nya sträckningar när avtal upphör, mm. Svaret är (alltid och självklart): visa hänsyn!

I “visa hänsyn” ingår t ex att inte störa, att inte skräpa ner, inte låta det synas att du har varit där, inte gå på odlad mark, inte skrämma djur, natur och medmänniskor. Med mera. Det kan ses som viktigt att läsa på om allemansrätten och kanske att inte hävda sin rätt till varje pris. Visa hänsyn! 

Allemansrätt och allemansvett gäller (nästan) överallt i vår fantastiska natur, vare sig det finns en märkt led eller inte. Vi gör som alltid - när vi rör oss i skog och mark, vare sig det är på en led eller en vanlig stig, ängs- eller skogskant som vi själva valt - visar stor hänsyn till naturen, djuren (både vilda och tama), markägarna och människorna i bygden. 

Allemansrätten är en lyx, men kanske inte en självklarhet över tid. Låt oss alltid vara varsamma om allt det fantastiska vi har!

Vandra varsamt! 

Mer om allemansrätten: 

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/allemansratten/


Anette Grinde 



onsdag 7 maj 2025

7/5-25. Rapport om Roslagsleden etapp 9: Roslagsbro - Bagghus/Gåsvik.

 

Rapport om Roslagsleden etapp 9: Roslagsbro - Bagghus/Gåsvik


Del av etappen är omdragen mellan Brölunda och Väsby, norr om Roslagsbro. Tidigare dragning har gått längs åkerkant, skogsväg och byväg. Nu går den - ungefär samma längd - längs asfaltvägen: Brovägen (Brölunda/Velända) och Roslagsbrovägen (Velända/Väsby). Vägsträckan är lågt trafikerad. Den är roslagsledsmärkt med de orangea markeringarna och ledskyltningen. 

Jag har (7/5-25) talat med Norrtälje kommun om omdragningen. Det beror på ett uppsagt avtal, som i sin tur beror på ett ägarbyte av markområden. Kommunen söker en ny lösning och arbetar för ett nytt avtal och/eller annan naturtrevlig sträckning, men de förväntas inte vara målgångna med något nytt avtal förrän tidigast under sensommaren eller början av hösten. 

Må ni få fina vandringar under vår och sommar. 

A..