...för studenter som kommer från länder utanför EU. Rättvist - eftersom motsvarande förhållande gäller för svenska studenter på utländska universitet.
Källa; Kristdemokraten nr 39/September 2009.
För visst är det väl bestämt?
Anette Grinde
Artiklar, reflektioner och krönikor. Ord om sådant som påverkar mig och min dag. Och kanske oxå din dag. Ord om glädje, sorg och frustration. Ord om lycka. Om människor som gör. Eller inte gör. Om hur vi är. Eller inte är. Kanske oxå några ord om livet. Helt enkelt. Om nu livet är enkelt.
Visar inlägg med etikett Tidningen Kristdemokraten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tidningen Kristdemokraten. Visa alla inlägg
onsdag 30 september 2009
lördag 28 mars 2009
Avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer...
Jag läser Sofia Modighs debattartikel om halv- och helgiriga företagare och blir ledsen.
Det finns en mängd fantastiska företagare i vårt land. Små och stora företag, som drivs av eldsjälar. Eldsjälar som skapar skillnad för sig själv och för vårt land, som skapar arbetstillfällen och som bidrar till vår välfärd.
Det finns också en mängd fantastiska människor i vårt land, som är engagerade i ideella föreningar av olika slag. Där finns idrott, där finns schack, där finns bistånd, där finns kyrkor, där finns foto, osv. Eldsjälar som lägger timme efter timme, kväll efter kväll, på utvecklande föreningsaktivitet tillsammans med andra. Vi är ett otroligt föreningstätt land - med en fantastisk mängd ideell kraft inbyggd.
Dessa föreningar drivs av människor som söker en aktiv och utvecklande fritid tillsammans med likasinnade. För att göra detta krävs en dos pengar. Det läggs verkligen tid på att fundera kring hur mer pengar skall kunna komma in till alla dessa fantastiska verksamheter. Det ges enskilda bidrag, det sökes pengar från fonder/stiftelser, man säljer bingolott och man säljer annonser i tidningar och på webplatser. Det finns många fler sätt, och uppfinningsrikedomen är stor.
Men - det skulle kunna bli så mycket lättare för föreningarna om det också fanns ett enkelt - enkelt & tydligt - sätt för företagarna att ge med tydlig avdragsrätt till föreningarna.
Jag vill nog hävda att det är avdragsgillt redan idag - såsom t ex en annonskostnad är i vilken tidning som helst. Men - en problematik är att detta, vad är avdragsgillt och vad är inte, ofta inte ingår vare sig i föreningens kompetensområde eller i småföretagarens. De har helt enkelt inte koll på regelsystemen. Därför - vore det fantastiskt med ett enkelt och tydligt regelsystem som gjorde avdraget synligt.
Företagarna ger, även idag, gåvor till föreningarna. Men - inte alltid enligt konstens alla regler. Därför riskerar det bakslag. Framför allt för företagarna. Som därmed inte alltid törs ge. Bakslag riskerar nämligen att bli väldigt dyra.
Sofia Modigh skriver att gåvor idag ges utan avdragrätt. Så är korrekt - gåvor är utan avdragsrätt. Men - jag skulle tro att företagarna kallar det något annat än gåva. Och därmed gör den, eller tror sig göra den, avdragsgill. Med risk för bakslag sen.
Att kalla våra fantastiska företagare för giriga för att de önskar avdragsrätt i sitt företag när de tillför värdefulla resurser till våra fantastiska ideella föreningar - gör ont i min själ.
Syftet med regler av denna sort, enkla och tydliga, skulle kunna vara att öka möjligheterna för företagarna att göra rätt och att öka möjligheterna för de ideella föreningarna att skapa mer fantastsisk verksamhet i vårt föreningstäta land.
Våra skatter är helt enkelt för höga för att människor och företagare i gemen skall ha råd att bidra utan avdragsmöjlighet. Det blir helt enkelt för dyrt att göra det, för gemene man, med fullt beskattade medel. Reglerna är också så krångliga att många företagare inte har möjlighet att ha kunskap om hur de egentligen ser ut.
Så - fram för enkla och tydliga regler, som skapar möjligheter för fler. Föreningslivet är en livsnerv i vårt samhälle. De behöver företagarna till sin hjälp att utvecklas mer.
Förutom att jag inte riktigt håller med Sofia Modigh om hennes ord i den aktuella artikeln, så finner jag henne vara en "böna" med driv och engagemang. Jag önskar henne varmt lycka till i sitt kampanjande och ordande i viktiga frågor.
Anette Grinde
Det finns en mängd fantastiska företagare i vårt land. Små och stora företag, som drivs av eldsjälar. Eldsjälar som skapar skillnad för sig själv och för vårt land, som skapar arbetstillfällen och som bidrar till vår välfärd.
Det finns också en mängd fantastiska människor i vårt land, som är engagerade i ideella föreningar av olika slag. Där finns idrott, där finns schack, där finns bistånd, där finns kyrkor, där finns foto, osv. Eldsjälar som lägger timme efter timme, kväll efter kväll, på utvecklande föreningsaktivitet tillsammans med andra. Vi är ett otroligt föreningstätt land - med en fantastisk mängd ideell kraft inbyggd.
Dessa föreningar drivs av människor som söker en aktiv och utvecklande fritid tillsammans med likasinnade. För att göra detta krävs en dos pengar. Det läggs verkligen tid på att fundera kring hur mer pengar skall kunna komma in till alla dessa fantastiska verksamheter. Det ges enskilda bidrag, det sökes pengar från fonder/stiftelser, man säljer bingolott och man säljer annonser i tidningar och på webplatser. Det finns många fler sätt, och uppfinningsrikedomen är stor.
Men - det skulle kunna bli så mycket lättare för föreningarna om det också fanns ett enkelt - enkelt & tydligt - sätt för företagarna att ge med tydlig avdragsrätt till föreningarna.
Jag vill nog hävda att det är avdragsgillt redan idag - såsom t ex en annonskostnad är i vilken tidning som helst. Men - en problematik är att detta, vad är avdragsgillt och vad är inte, ofta inte ingår vare sig i föreningens kompetensområde eller i småföretagarens. De har helt enkelt inte koll på regelsystemen. Därför - vore det fantastiskt med ett enkelt och tydligt regelsystem som gjorde avdraget synligt.
Företagarna ger, även idag, gåvor till föreningarna. Men - inte alltid enligt konstens alla regler. Därför riskerar det bakslag. Framför allt för företagarna. Som därmed inte alltid törs ge. Bakslag riskerar nämligen att bli väldigt dyra.
Sofia Modigh skriver att gåvor idag ges utan avdragrätt. Så är korrekt - gåvor är utan avdragsrätt. Men - jag skulle tro att företagarna kallar det något annat än gåva. Och därmed gör den, eller tror sig göra den, avdragsgill. Med risk för bakslag sen.
Att kalla våra fantastiska företagare för giriga för att de önskar avdragsrätt i sitt företag när de tillför värdefulla resurser till våra fantastiska ideella föreningar - gör ont i min själ.
Syftet med regler av denna sort, enkla och tydliga, skulle kunna vara att öka möjligheterna för företagarna att göra rätt och att öka möjligheterna för de ideella föreningarna att skapa mer fantastsisk verksamhet i vårt föreningstäta land.
Våra skatter är helt enkelt för höga för att människor och företagare i gemen skall ha råd att bidra utan avdragsmöjlighet. Det blir helt enkelt för dyrt att göra det, för gemene man, med fullt beskattade medel. Reglerna är också så krångliga att många företagare inte har möjlighet att ha kunskap om hur de egentligen ser ut.
Så - fram för enkla och tydliga regler, som skapar möjligheter för fler. Föreningslivet är en livsnerv i vårt samhälle. De behöver företagarna till sin hjälp att utvecklas mer.
Förutom att jag inte riktigt håller med Sofia Modigh om hennes ord i den aktuella artikeln, så finner jag henne vara en "böna" med driv och engagemang. Jag önskar henne varmt lycka till i sitt kampanjande och ordande i viktiga frågor.
Anette Grinde
måndag 23 mars 2009
Kristdemokraten, nr 12/2009, korsade min väg....
Jag läser en debattartikel med uppmuntrande ord av Ewa Sundkvist. Hon talar om värdegrunden och om vikten att inte ge upp. Ja, värdegrunden är viktig. Vår allas värdegrund är viktig. Den får inte sättas ur spel, och det är av vikt att stå för de värden som visar och kräver omsorg om varandra och om vår värld. Det måste vi, ständigt, arbeta för. Det spelar roll hur vi förhåller oss till varandra, till barn och till vuxna, till de äldre och till de handikappade. Det spelar roll, och det får inte tummas på.
Jag läser också viktiga ord från Eli Göndör. Om kvinnors rätt. Vi behöver religionen, ja. Men vi får inte en enda kort sekund acceptera att män och kvinnor är olika mycket värda. För detta måste vi alla arbeta. Påpeka. Uppmärksamma. Orda och göra, för en förändring i samhället – såväl här hemma, som långt därute i världen. Det spelar roll, och det får inte tummas på.
En arbetsgrupp inom KD kommer med förslag på en företagsvänligare politik, med punkter särskilt tänkta för småföretagarna. Kanske skall vi åter minnas att det är svårt, och riskerar att bli orättvist, med gränsdragningar . Varför 10 anställda, när 12 är nästan lika få? Nej, förenkla och förtydliga för alla istället. Gör våra skatte- och regelsystem enkla. Och lika för alla. Skapa tydlighet och öppenhet så att vi inte missförstår eller ges utrymme att göra fel. Höga skatter ökar risken för fusk. Samhällets värdegrundsglidningar från makthavarhåll ökar också risken för fusk, liksom ofantligt höga löner som inte har verklighetsförankring. Det skapas resignation och ovilja att bidra, när människorna ser hur andra skor sig.
Vad gäller eget-företag-startande behöver mod inbringas i människorna. Inte bidrag. Mod och enkla regelsystem. Och kanske förmånliga lån och samhällsbidrag genom nyttiga kurser och information. Uppmuntra med kunskap, inte med bidrag.
Ja, sjukdomar som inte har sin utgångspunkt i arbetet skall inte behöva betalas av en arbetsgivare. Det är absurt när arbetsgivaren tvingas stå för kostnader hänförliga till helgens bus med barnen, eller i goda vänners lag på krogen. Det är däremot inte absurt när arbetsgivaren tvingas stå för konsekvenser av sin egen bristande arbetsmiljö. Låt arbetsgivaren bära omsorg om sin arbetskraft, till den del han/hon kan påverka detta. Låt samhället och individen själv bära ansvar för resten. Ställ krav, på det som kan påverkas av den enskilda personen och av den enskilda företagaren. Men - lägg inte ansvaret på någon som inte alls kan påverka situationen.
- Bergis skulle modet öka hos företagarna, om de slapp risken för sjukvården för sina anställda.
- Bergis ökar ansvarstagandet hos individerna, när de tvingas ta en del av ansvaret själva.
Mod, omsorg, eget ansvar för sin och andras situation, liksom vår värdegrund spelar roll. Det skall uppmuntras och det skall vi orda om.
Anette Grinde
Jag läser också viktiga ord från Eli Göndör. Om kvinnors rätt. Vi behöver religionen, ja. Men vi får inte en enda kort sekund acceptera att män och kvinnor är olika mycket värda. För detta måste vi alla arbeta. Påpeka. Uppmärksamma. Orda och göra, för en förändring i samhället – såväl här hemma, som långt därute i världen. Det spelar roll, och det får inte tummas på.
En arbetsgrupp inom KD kommer med förslag på en företagsvänligare politik, med punkter särskilt tänkta för småföretagarna. Kanske skall vi åter minnas att det är svårt, och riskerar att bli orättvist, med gränsdragningar . Varför 10 anställda, när 12 är nästan lika få? Nej, förenkla och förtydliga för alla istället. Gör våra skatte- och regelsystem enkla. Och lika för alla. Skapa tydlighet och öppenhet så att vi inte missförstår eller ges utrymme att göra fel. Höga skatter ökar risken för fusk. Samhällets värdegrundsglidningar från makthavarhåll ökar också risken för fusk, liksom ofantligt höga löner som inte har verklighetsförankring. Det skapas resignation och ovilja att bidra, när människorna ser hur andra skor sig.
Vad gäller eget-företag-startande behöver mod inbringas i människorna. Inte bidrag. Mod och enkla regelsystem. Och kanske förmånliga lån och samhällsbidrag genom nyttiga kurser och information. Uppmuntra med kunskap, inte med bidrag.
Ja, sjukdomar som inte har sin utgångspunkt i arbetet skall inte behöva betalas av en arbetsgivare. Det är absurt när arbetsgivaren tvingas stå för kostnader hänförliga till helgens bus med barnen, eller i goda vänners lag på krogen. Det är däremot inte absurt när arbetsgivaren tvingas stå för konsekvenser av sin egen bristande arbetsmiljö. Låt arbetsgivaren bära omsorg om sin arbetskraft, till den del han/hon kan påverka detta. Låt samhället och individen själv bära ansvar för resten. Ställ krav, på det som kan påverkas av den enskilda personen och av den enskilda företagaren. Men - lägg inte ansvaret på någon som inte alls kan påverka situationen.
- Bergis skulle modet öka hos företagarna, om de slapp risken för sjukvården för sina anställda.
- Bergis ökar ansvarstagandet hos individerna, när de tvingas ta en del av ansvaret själva.
Mod, omsorg, eget ansvar för sin och andras situation, liksom vår värdegrund spelar roll. Det skall uppmuntras och det skall vi orda om.
Anette Grinde
tisdag 17 juni 2008
Genus & försvar....
Rikets säkerhet och folkets bästa måste stå i centrum för varje minister. I detta ingår t ex att ta hänsyn till jämställdhet & genusfrågor i alla led. Om detta kräver ändrade krav på soldaternas fysiska duglighet för att få fler kvinnliga värnpliktiga till försvaret, är detta en väg att gå - om det finns andra sätt kan de användas också.
´
På varje uppgift krävs alltid rätt förutsättningar och rätt kompetens. På varje uppgift krävs dock inte bara sådan muskelmassa som i huvudsak män bär.
´
Anette Grinde
Christian Carlsson - replikerar ... juni 2008
... min tidigare kommentar... juni 2008
onsdag 11 juni 2008
Försvarspolitik som genusprojekt......
I Kristdemokraten nr 19 – 9 maj 2008 – står att läsa en artikel som skrivits av Christopher Dywik och Christian Carlsson. Rubriken är ”Försvarspolitiken får inte bli genusprojekt”, och texten går i samma spår.
Jag ställer mig frågan – Är försvarspolitik, och värnpliktstjänsgöring, bara muskelmassa?
Jag ber att få uppmärksamma Dywik och Carlsson på ett faktum att världens befolkning består av två kön. Män, och kvinnor. Ungefär hälften av varje. Varje ”sort” tillför olika kvaliteter och har lika stor rätt, och skyldighet, att medverka i samhällets åtaganden. I detta ingår t ex försvar och fredsarbete.
Självklart skall kvinnor vara med i försvaret och i fredsarbetet. Och självklart skall kvinnors medverkan formas efter hur kvinnor är konstruerade, precis som arbetet nu i huvudsak formats efter hur männen är konstruerade.
Muskelmassan kan tillföra, ja. Men - kanske finns det fler tillgångar, som tillför andra värden i en värld bestående av flera ”sorter”?
Får jag rekommendera en FN-resolution för läsning till landets alla kvinnor och män? Du finner den lätt på nätet – sök bara efter 1325.
Resolutionen heter; United Nations Security Council Resolution 1325.
Kanske skapar den en ny tanke även hos dig.
Anette Grinde
Jag ställer mig frågan – Är försvarspolitik, och värnpliktstjänsgöring, bara muskelmassa?
Jag ber att få uppmärksamma Dywik och Carlsson på ett faktum att världens befolkning består av två kön. Män, och kvinnor. Ungefär hälften av varje. Varje ”sort” tillför olika kvaliteter och har lika stor rätt, och skyldighet, att medverka i samhällets åtaganden. I detta ingår t ex försvar och fredsarbete.
Självklart skall kvinnor vara med i försvaret och i fredsarbetet. Och självklart skall kvinnors medverkan formas efter hur kvinnor är konstruerade, precis som arbetet nu i huvudsak formats efter hur männen är konstruerade.
Muskelmassan kan tillföra, ja. Men - kanske finns det fler tillgångar, som tillför andra värden i en värld bestående av flera ”sorter”?
Får jag rekommendera en FN-resolution för läsning till landets alla kvinnor och män? Du finner den lätt på nätet – sök bara efter 1325.
Resolutionen heter; United Nations Security Council Resolution 1325.
Kanske skapar den en ny tanke även hos dig.
Anette Grinde
söndag 20 januari 2008
Att förlåta skapar värden...
Replik. Till Lillemor Gustafsson som i Kristdemokraten i slutet av november 2007 replikerade mitt inlägg rörande förlåtelse, och att människor måste få en ny chans. Gustafsson skrev bl a att det är naivt att tro att kriminella har samma referensramar som gäller i normsamhället och att det bland outlaws finns regler och koder som inte överensstämmer med normsamhällets.
Ur mitt perspektiv är även denna grupp – kriminella - människor olika. Att tro att alla är stöpta i samma form och aldrig kan ändra sin livsinriktning, känns osannolikt.
Varje individ är unik. Fantastik. Formbar. Även de som tidigare i livet har gjort fel. Där - finns människor som vill och försöker komma tillbaka till samhället. Där finns naturligtvis också sådana som inte vill, utan väljer ditt fortsatta spår. Men där finns verkligen människor som förstår, vill försöka förstå, samhällets ”normala” normer, och som vill leva ett liv i enlighet med dessa normer.
Fel måste kunna sonas. Vi måste kunna se individerna, och inse att de kan ändra sin inställning. Ett fel, även om det är så grymt som mord, måste någon gång kunna sonas – om/när personen visat att de ångrat sitt brott och vill bryta de gamla spåren.
Livet påverkar och ändrar oss. Ibland till det bättre – då måste vi också tillåtas göra vårt bästa för att skapa nya värden. För oss själva, och för andra.
Att förlåta skapar värden för många.
Anette Grinde
2008-01-20
Ursprungsartikeln publicerad i Tidningen Kristdemokraten nr46/16 nov 2007
samt på Kristdemokratens hemsida - www.kristdemokraten.com - 18 november 2007
http://www.kristdemokraten.com/article_secure.asp?Article_Id=26149-
Replik av Lillemor Gustafsson november 2007
http://www.kristdemokraten.com/article_secure.asp?Article_Id=26193
Ur mitt perspektiv är även denna grupp – kriminella - människor olika. Att tro att alla är stöpta i samma form och aldrig kan ändra sin livsinriktning, känns osannolikt.
Varje individ är unik. Fantastik. Formbar. Även de som tidigare i livet har gjort fel. Där - finns människor som vill och försöker komma tillbaka till samhället. Där finns naturligtvis också sådana som inte vill, utan väljer ditt fortsatta spår. Men där finns verkligen människor som förstår, vill försöka förstå, samhällets ”normala” normer, och som vill leva ett liv i enlighet med dessa normer.
Fel måste kunna sonas. Vi måste kunna se individerna, och inse att de kan ändra sin inställning. Ett fel, även om det är så grymt som mord, måste någon gång kunna sonas – om/när personen visat att de ångrat sitt brott och vill bryta de gamla spåren.
Livet påverkar och ändrar oss. Ibland till det bättre – då måste vi också tillåtas göra vårt bästa för att skapa nya värden. För oss själva, och för andra.
Att förlåta skapar värden för många.
Anette Grinde
2008-01-20
Ursprungsartikeln publicerad i Tidningen Kristdemokraten nr46/16 nov 2007
samt på Kristdemokratens hemsida - www.kristdemokraten.com - 18 november 2007
http://www.kristdemokraten.com/article_secure.asp?Article_Id=26149-
Replik av Lillemor Gustafsson november 2007
http://www.kristdemokraten.com/article_secure.asp?Article_Id=26193
onsdag 7 november 2007
DN (7/11 2007) - Kan misstag aldrig sonas...?
I dagens DN (7/11 2007) kan vi läsa om en morddömd man som nu studerar till läkare vid Karolinska Institutets läkarutbildning. Han antogs tillsammans med 130 andra och påbörjade sina studier i september 2007. Artikeln indikerar att detta är felaktigt och andas åsikter att en person som dömts till mord inte kan få bli läkare.
En fråga att ställa sig är; Kan misstag aldrig sonas? När kan vi gå vidare i livet?
Denna vecka - söndagen den 11/11 2007 i alla våra kristna kyrkor - är temat; Förlåtelse Utan Gräns.
Det ger anledning till tanke.
Vi, var och en, gör igen och igen, misstag. En del är stora och en del är små - ur någons perspektiv. Ur någon annans är det tvärtom. Mord är sannolikt alltid att ses som ett stort misstag. Liksom ett skattebrott är.
Ibland gör vi helt enkelt i stundens hetta eller oförmågans desperation, felaktiga val. Nästan alla drabbas av detta - i någon mån, i någon tid, i något mått. Vi kan helt enkelt inte klara oss perfekt genom livet. Det är på intet sätt en ursäkt. Men det är en insikt.
När vi gör dessa felsteg måste det finnas en möjligghet till Omtag - för alla oss, alla de, som gör dessa fel.
Det är "Överheten" som har att döma. Efter utmätt straff och tillbörlig ånger - är det sonat. Måste det vara sonat. Det är då inte upp till Media eller allmänt tyckande att återigen döma, utifrån en icke komplett bild av alla omständigheter. Döma det som redan är dömt, och ångrat.
Vi måste då få en möjligthet att ta Omtag i livet.
Misstag! Kan göras. Får inte, men görs.
Och de måste någon gång kunna sonas.
Vi måste, även - vi alla - människorna i samhället, kunna förlåta - liksom vi måste kunna förlåtas för våra felsteg i livet.
Gud förlåter oss - när vi ångrat oss. Rättsväsendet förlåter oss - när vi sonat.
Låt oss andra gå i deras fotspår.
Anette Grinde
Norrtälje 2007-11-07
Publicerad i Tidningen Kristdemokraten nr46/16 nov 2007.
Publicerad på Kristdemokratens hemsida - www.kristdemokraten.com - 18 november 2007
http://www.kristdemokraten.com/article_secure.asp?Article_Id=26149
- Replik av Lillemor Gustafsson
http://www.kristdemokraten.com/article_secure.asp?Article_Id=26193
En fråga att ställa sig är; Kan misstag aldrig sonas? När kan vi gå vidare i livet?
Denna vecka - söndagen den 11/11 2007 i alla våra kristna kyrkor - är temat; Förlåtelse Utan Gräns.
Det ger anledning till tanke.
Vi, var och en, gör igen och igen, misstag. En del är stora och en del är små - ur någons perspektiv. Ur någon annans är det tvärtom. Mord är sannolikt alltid att ses som ett stort misstag. Liksom ett skattebrott är.
Ibland gör vi helt enkelt i stundens hetta eller oförmågans desperation, felaktiga val. Nästan alla drabbas av detta - i någon mån, i någon tid, i något mått. Vi kan helt enkelt inte klara oss perfekt genom livet. Det är på intet sätt en ursäkt. Men det är en insikt.
När vi gör dessa felsteg måste det finnas en möjligghet till Omtag - för alla oss, alla de, som gör dessa fel.
Det är "Överheten" som har att döma. Efter utmätt straff och tillbörlig ånger - är det sonat. Måste det vara sonat. Det är då inte upp till Media eller allmänt tyckande att återigen döma, utifrån en icke komplett bild av alla omständigheter. Döma det som redan är dömt, och ångrat.
Vi måste då få en möjligthet att ta Omtag i livet.
Misstag! Kan göras. Får inte, men görs.
Och de måste någon gång kunna sonas.
Vi måste, även - vi alla - människorna i samhället, kunna förlåta - liksom vi måste kunna förlåtas för våra felsteg i livet.
Gud förlåter oss - när vi ångrat oss. Rättsväsendet förlåter oss - när vi sonat.
Låt oss andra gå i deras fotspår.
Anette Grinde
Norrtälje 2007-11-07
Publicerad i Tidningen Kristdemokraten nr46/16 nov 2007.
Publicerad på Kristdemokratens hemsida - www.kristdemokraten.com - 18 november 2007
http://www.kristdemokraten.com/article_secure.asp?Article_Id=26149
- Replik av Lillemor Gustafsson
http://www.kristdemokraten.com/article_secure.asp?Article_Id=26193
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)