27/9-25. Tre rådjur drog fram över ängarna...

27/9-25. Lördag. 

Solen värmer skönt. Jag sprang runt skogen.  När jag skulle vika av in mot grusvägen kom tre vackra rådjur i full fart med sina gracila hopp. Jag älskar de vackra rådjuren och deras färd över de öppna landskapet. 

Jag tog racerbilen för färd till barnvaktsuppdraget. En man vid macken hade en fin gammal (men inte veteran) Jaguar, han tittade på min bil och sa att den var verkligen fin. Vi pratade inte om fossilsmörjan, gladdes bara över våra fordon. Det glädjer mig att förare i lyxiga åk tittar längtansfullt på mitt lilla raceråk, trots att vi båda är klimatmarodörer. 

När glinen utmattat mig, fått saga läst för sig och berättat om lavan på marken och dinosaurierna i skogen somnade de så småningom. Jag förundras och gläds över den fantastiska förmågan att hitta på lekar. 

Tack. 

A..

26/9-25. Sol, höstigt och skönt.

26/9-25. Fredag. 

Sol, höstigt och skönt. 

Jag körde in bilen åt grannfolket, åt vegetarisk lunch på Lisas bistro, planerade för en skrivargrupp, bokcirklade om Gamla synders skull och tog bussen halvvägs hemåt. 

Ett degraderande uttalande om en person gnager nästan sönder mig. Det är visserligen sagt i den mindre gruppen, men ändå sagt. Varför är det tvunget att degradera kompetenta människor, prata skit om andra? Det skymmer sikten, skräpar ner världen, förstör. Förstör, inte bara för en, för många. Jag önskar att det upphör. 

Ryggsäcken var hårt packad med fem inbundna böcker, men den var möjlig att springa med. Jag sprang Roslagsleden från Erikskulle och hemåt. Jag hann hem innan mörkret sänkte sig över landskapet, men måste börja komma ihåg att ta med mig pannlampan, klä mig reflexigt och knallgult och mentalt förbereda mig för höstmörkret. Knallfärgad även dagtid, ja. 

Jag tänker på människorna som engagerar sig för klimatet, freden och palestinierna. Jag känner djup sorg över maktens företrädare som begränsar de demokratiska möjligheterna att tala i värdiga former: t ex för människor som fredligt och ickevåldsligt berättar om vikten av politisk handling för fred, jordens hälsa, miljö och klimat. Jag sörjer samhällsförändringen, den hårda tonen och funderar över hur mina handlingsmönster ser ut, hur jag kan bidra. Relevant debatt, lyssnade samtal, ickevåld och civil olydnad utan förstörelse och med stark eftertänksamhet är viktigt för mig. Var går gränsen när handlingar förstör istället för att de enar och bidrar?

Jag är tacksam för människors handlingskraft - riktning fred, klimat och demokrati. Jag är också tacksam för samtalen, möten med andra människor och för min egen löpförmåga. 

På söndag ska jag simma, det återstår att se hur det går.  

A..

24/9-25. Ett steg framåt. Och sen ett till.

Ett steg framåt. Och sen ett till. Jag läser i DN (24/9-25) att si och så mycket motion förlänger livet. 

Själv tänker jag att rörelse skapar hälsa här och nu, förhoppningsvis också framåt. Hur länge jag lever vet jag inte, inte heller om dagens löptur gör livet längre. Det skapar dock fysisk hälsa (om jag inte ramlar och slår mig) och ork för mig - nu. Det skapar också mental ork och frid, det är en viktig del av hela min hälsa. Ju mer, desto bättre. Varje dag. 

Jag vill skapa rörelse för mig varje dag, för att det får mig att må bättre. Om jag väljer att springa, cykla, simma eller gympa spelar ingen roll, variation känns bra, huvudsaken är att jag gör, inte att jag gör världsmästartider eller annat tidsmässigt rappt. Svettigt, tungt och flåsigt känns bra, men också hopp och tid (alltså, håll på en stund). Tantparkour kan vara lika gott som gymmet, åtminstone lite då och då. Vandring längs Roslagsleden gör gott för både kropp och själ. Variation känns viktigt - för mig. 

För någon annan är hälsa något annat. Just det, vad hälsa är, är värt att tala om. 

Idag har jag sprungit runt skogen och gympat på Friskis. Det får vara gott nog för mig idag, men jag skulle behöva en kamrat som peppar mig uppför slalombacken några varv, åtminstone en dag i veckan. Hör av dig, du som vill göra mig sällskap där. 

Nu ska jag fortsätta att läsa Demokratin dör i hettan av Erika Bjerström. Om den vill jag tala med de klimat- och demokrativänner som rör sig i mina kretsar. Vill du vara med i det samtalet? 

Boken är tuff, informativ, mycket bra och känns väldigt viktig. Den är ett bra samtalsunderlag, tänker jag. Hör av dig, du som vill vara med i samtalet om demokrati- och klimatfrågor. Också det påverkar vår allas hälsa.

A..

21/9-25 Supermiljöbloggen: när aktivister demoniseras förlorar demokratin

 

21/9-25 på Supermiljöbloggen:

https://supermiljobloggen.se/debatt/upprop-nar-aktivister-demoniseras-forlorar-hela-demokratin/

14/9-25. Långsamt är också framåt.

 

Jag försöker träna. Springa, simma, gympa och kanske också cykla. Jag testar olika gympapass för att se vilka som passar mig bäst, jag gillar, ibland, övertygar mig själv, provar igen eller testar något annat. Det viktigaste är löpning och rörelse, alltså alternativ för att röra andra muskler än bara löparbenen. 

Jag har hållit på så ett tag. I torsdags gick jag på ett nytt gympapass, det var skönt och helt ok. Jag orkade, kunde och mådde bra. Ok, det gör jag igen nästa torsdag, tänkte jag. Det var ett bra pass. Fredag och lördag hade jag rejäl träningsvärk från passet. Jag ler åt det: se där, det behövdes, att röra nya muskler är lysande. Jag tackar för det. 

Utesimmarsäsongen är möjligen över, men jag har fått några fina simstunder i en sjö i närheten den här sommaren. Jag tackar för sällskapet, jag är mycket tacksam för det. Jag tänker att jag är simkunnig, men jag vill inte simma ensam i sjöar. Omsorgsfullt sällskap är viktigt där. Nu är jag anmäld till en crawl-kurs, så får vi se om jag kan få ordning på mitt crawlsim igen. 

Långsamt är också framåt.

A..

Labacken.  Erikskulle.  Labacken.  Ca 2 mil. 

#träningsvärk #jagärlöpare #norrtäljesimklubb #lkroslagen #friskisochsvettis 

#jagspringer #löpningärterapi #ultralöpning 

#njutdagensomdenbästa #löparglädje #underbaraäventyr #saktaframåt #långsamtärocksåframåt #utflyktslöpning 

#målbild #ultravasan #roslagsleden #norrtälje #tantparkour #aktivlivsstil 

Jag tackar varje person som skriver, talar, protesterar, demonstrerar, sjunger och dansar tillsammans.

 

Har ni sett kvinnorna i de röda halsdukarna, de som dansar eller sitter i en ring på stadens torg? Har ni sett deras skyltar, talat med dem om deras syn på vår jord? De månar om vårt klot, om mångfalden i naturen, om vattnet, om människors väl, om djuren i skogen och om självaste skogen. De vet, tillsammans med mängder av annat folk, att vi behöver ändra strukturerna i samhället för att komma åt klimatförödelsen som tickar fortare nu. 

Jag läste om en man som skakade på huvudet och sa: det är inte sant. Vi kan leva som vanligt. Jag undrar hur han helt missat all forskning runt klimatfrågorna och om han saknar barn och barnbarn som ska leva i den förödelse vi åstadkommer. Hur ser han framtiden an? Jag sörjer hans okunskap. 

För mig är det vackert och hoppfullt att se människor samla sig - tillsammans - i sammanslutningar som Rebellmammorna, Rebellpapporna, Extinction Rebellion, Naturskyddsföreningen, Återställ våtmarker eller liknande för att uppmärksamma vår tids viktigaste fråga: klimatkrisen. 

Jag tackar varje person som skriver, talar, protesterar, demonstrerar, sjunger och dansar tillsammans - för oss, för våra barn, ja, även för förnekarens barn - för att peka politiken till beslut som hindrar utsläppen och förstörelsen av moder jord. 

Anette 

Jag är.

Poesilördag 4/10-25.

Jag vill vara

jag är

jag kan vara

jag försöker

misslyckas

lyckas

börjar om

ja, nästa dag igen

kanske går det bättre 

då

Jag är.

Vad är att vara människa? Vad är att vara jag? 

Sverige Radio:

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-gor-du-varlden-snallare

Hur påverkar aktivismen andra? Representerar ministrar alla medborgare?

Hur påverkar aktivismen andra? 

Representerar ministrar alla medborgare?

Carl Oscar Bohlin (minister) och Ulf Kristersson (statsminister) använder mycket hårda ord om (sitt lands) medborgare. Högt uppsatta politiker använder ord som idioter och pöbelfasoner om människor de har att representera. De uttrycker hårda ord mot Palestinarörelsen, men diskuterar inte sakfrågan (Gaza, Västbanken, folkmord, ockupation). 

I media (9/9-25) hörs enbart Bohlins och Kristerssons sida, men det hörs inget från aktiviströrelsens sida. Har de givits möjlighet att kommentera frågan? (Inte nödvändigtvis de som gjorde, men den förening/konstellation som pekas ut).

Vad hände egentligen? Var det ett obehag eller var det ett hot? Vilka var det? Var det sanktionerat av rörelsen (som är ickevåldslig), var det en falang eller var det enskilda personer? Vad föranledde händelsen? Hur kommer aktiviströrelsen att hantera frågan om närgångenhet och sätt man utövar aktivism framåt? Hur påverkar det andra inom samma organisation? Hur påverkar det andra grupper eller föreningar?

Hur ser politikerna (tex Bohlin och Kristersson) på sin roll att vara representanter för alla medborgare?

Hur påverkar en förenings (eller persons) aktivism andra gruppers möjligheter att föra talan om viktiga frågor framåt?

Jag vill betona att jag inte på något sätt försvarar hotfulla ageranden eller skrik mot någon. Jag vill också betona att jag inte vet vad som har hänt här, vilka som har gjort eller varför. Jag vill inte heller försvara något där helhetsbilden saknas. Däremot undrar jag över politikens respons och medias ensidiga rapportering. 

För mig är den fredliga aktivismen - aktivt ickevåld! - den enda framkomliga vägen. 

(Vi ska tala om påverkanssätt den 19/9-25 i Norrtälje. Frågan om aktivism kommer troligen att vara en del i det samtalet, ja.)

A..

Tankesmedjan “Hållbart matsystem”

9/9-25. Jag läser i Norrtelje tidning om att “Växtbaserad skolmat krävs för klimatet, beredskap och barns bästa. “

Jag gläds åt, det jag uppfattar som, vetenskap och kvalitativ kunskap, liksom att se att tankesmedjan “Hållbart matsystem” förklarar komplexa och viktiga folkhälso-, säkerhets- och klimatmässiga frågor som vi tillsammans behöver se och agera efter. 

Jag förstår att Centerpartiet, bönder och djurhållare argumenterar för djurens nödvändighet, ser dem som bäst och rätt. Som näringsidkare och landsbygdsparti behöver man tala för sin sak, det är svårt att bortse från några av de viktigaste delarna i det man arbetar med. Hur ser man när man behöver ändra ståndpunkt, när forskningen tydligt leder oss i nya spår? 

Hur lång tid tar det, generellt, att ändra sig när man tycker sig veta att man har rätt? 

Ja, forskning visar att den vegetariska delen av kosten måste öka. Det gäller ur såväl folkhälso-, säkerhets- som klimatmässiga perspektiv. Det finns alltså många skäl, både personliga, nationella och globala skäl här. Jag har förstått att vi - gemensamt och var för sig - bör hitta lokala odlare, skapa incitament som styr oss till lokala odlare och butiker, skapa upphandlingar som peppar de lokala företagen och odlarna att lägga fokus på matkvalite som ser till näring, säkerhet och klimat - och kan betona det i de kommande upphandlingarna till skolan, äldreomsorg och sjukvård. Kommun, region och stat behöver förstås gå före och skapa styrmedel som gör det lättare för oss medborgare att hålla i den riktning som vetenskapen berättar om. 

Till dess stat, kommun och region går före - har vi - du och jag - ändå alla möjligheten att ta ansvar för oss själva och (åtminstone) den del av världen vi bor och verkar i. För mig betyder det ren och hälsosam vegetarisk mat på bordet, producerad utan kemikalier och utan långa transporter. Ja, till det jag själv lyckas rå över, är det min riktning idag. Jag rår inte över allt, ibland äter jag avokado, dricker vin som silats i slaktrester och får i mig tomater från andra delar av världen. Då får jag ta omtag och tänka att jag kan bättra mig. Lite mer idag, än lite mer i morgon. Men, sen duger inte mitt slarv längre. Man kan inte småharva hur länge som helst när det är riktigt allvar. Jag vet ju att det är allvar med klimat, folkhälsa och säkerhet. Jag vill ta min del av vårt gemensamma ansvar, och vill tro att andra gör detsamma. 

Jag fattar att alla inte gör, men jag är oerhört tacksam för alla som gör, och att det är en skara som växer. Jag är tacksam för det.

A..

Nt 9 sept-25.

Nt 21 aug-25.

Nt 15 aug-25.

Greta och hennes vänner...

 

Det pågår en diskussion om Greta Thunberg och hennes varumärke. Det pågår samtal om hennes trovärdighet och var hon ska lägga sin tid. 

Kanske har hon gått från att vara städad och lugn, till att höja sin röst? Kanske är det besvärande och störigt, kanske är det just därför rätt och viktigt. Vi behöver - uppenbarligen - många höjda röster.

Hon la sin tid på att uppmärksamma klimatfrågan. Hon satt utanför riksdagen, hon klev så småningom fram, bjöds in att hålla tal, tala med politiker i deras rum. 

Hon sa: klimatkrisen är ett faktum, lyssna på vetenskapen. Ni måste göra! 

Hon säger samma sak idag. Hon fortsätter att tala.

Hon må ha bytt sätt, idag är hon aktiv i rörelserna. Hon sitter i skogen, på stadens gator och torg, på båtarna som uppmärksammar problematiken. Hon är talesperson, tillsammans med många andra - för klimat, mänskliga rättigheter, folkrätt, mm, ja, för ämnen som påverkar klimatet. 

Hon säger: klimatkrisen är ett faktum, lyssna på vetenskapen. Ni måste göra!

Hon plockar också ner det övergripande (klimatet) till delfrågor, som ingår i klimatkrisen: t ex mänskliga rättigheter, demokrati och folkrätt. I det ingår Gaza, Ukraina, oljan, skogen, utsläppen, folkmorden, mm. Vi är del av en helhet, där varje detalj är viktig. 

Detaljerna påverkar helheten. Fattigdom påverkar klimatet, frånvaro av bildning inom klimatfrågorna, likaså. Makt påverkar också klimatet, vem som sitter på stolen, vågar tala eller inte. När folkmordet och krigen pågår, förändras ledarnas förhållande till varandra, tanken om vilken mänsklig förstörelse som är möjlig och maktens vilja att sitta kvar på sin tron. Vi ser att få beslutsfattande inte reflekterar om vad kriget, våldet och förstörelsen gör med livet, naturen, växter, djur, vattnet, luften och relationen med alltet. 

Greta och hennes vänner ser och höjer sina röster, gör sitt yttersta för att uppmärksamma det som händer, beskriver konsekvenser. Media säger, men oj, vad gör det med Gretas varumärke. De säger inte, ja, kriget är folkmord, förstörelse, svält och död av civila är fasansfullt: politiken måste sätta press på den som anfaller, våldet måste få ett stopp. 

Låt oss idag sprida fler ord om klimatkrisen, om vad som är möjligt att göra, vad du och jag kan göra. Låt oss bilda media och de människor som fortsätter att sprida motet och fördröjningen över landet. Det är en sorg att vi måste, men låt oss ändå tala med några av de bildbara idag, en eller hundratre, få dem att höja sina röster, ta sig ton. 

Låt oss sprida ordet, tanken och handlingen - så att vi -  89 procentarna - som vill förändring också hjälper till att skapa denna förändring. 

Låt oss - återigen - lyfta samtalet idag, i det lilla och i det större. 

Tack, ni alla som gör. 

A.. 

SvD. Instagram Greta Thunberg. Unicef. 

30/8-25. Hej, Roslagsleden!

Hej. 

Roslagsleden, etapp 9. Roslagsleden går via landsvägen från Bottnakorsningen bort till Velända och sen mot Brölunda. I Brölunda svänger den av mot Vik och Erikskulle-hållet på en mindre grusväg. I Brölunda-korsningen står Roslagsledspilar som någon snurrar på och leder vandrarna fel (när man kommer från Viks-hållet). 

Förr i tiden gick man alltså höger när man kom från Viks-hållet. Det gör man inte längre. Man ska svänga vänster mot Velända.

Jag passerar ibland den korsningen och ser att pilar pekar åt fel håll. Jag brukar vrida den rätt, men undrar varför de så ofta är vriden fel. 

Kan vi hjälpa åt att se till att pilarna pekar mot Vik och mot Velända i den korsningen (och alltså inte mot Galltorp) - så att inte vandringsfolket blir galna på felnavigeringen?

A..