10 november 2016
Sovit dåligt. Legat i beckmörkret och undrat över livet. Här
– i djävulsöknen – är natten kall och dagen varm. Det kan bli stora skillnader.
Jag sover i varma byxor och i en polotröja. Det var bra att jag tog med mig min
sovsäck att sova i. Jag håller mig varm i den kalla natten. Sömnen når mig, som
vanligt, ganska dåligt.
Vi sover många i rummet. Maria, Kerstin, Mariana, Pée och
jag samsas om madrasserna. Vi bor i ett rum, där vi också äter frukost och
middag. Toan är i ett annat litet hus, där ett hål i golvet, en snart slut
toarulle och en hink vatten får lösa situationen.
Maria ligger kvar i sin säng. Hennes mage har havererat och
hon får upp det hon får upp det hon försöker få i sig. Vi håller tummarna för
att det reder sig för henne och att det inte smittar någon av oss andra.
Så småningom säger tiden att det är dags att åka. Bussen
står utanför och puttrar en lång stund innan vi förstår att vi behöver sätta
lite fart. Från noll och stilla till iväg kräver ändå sin ansats.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar