torsdag 31 juli 2025

Idag vill jag tacka dig som inte köper jord med torv.

Idag vill jag tacka dig som inte köper jord med torv. 

Idag läser jag om torv och våtmarker. Jag läser om hur otroligt mycket utsläpp som skapas av torvbrytningen. Jag ser också att nya brytningsområden beviljas, trots de höga utsläppskonsekvenserna. Det är tydligt att torvbrytning är något som hör skräphistorien till, och är något som skyndsamt måste upphöra. Torvbrytningen skadar oss alla.

“Torv bryts från mossar. En torvmosse är en plats där dött organiskt material lagrats i tusentals år omslutet av vatten. Kolet som legat lagrat hamnar i atmosfären när det vid brytningen hamnar i kontakt med syre och blir till koldioxid.”

Oavsett om torven används till förbränning, odlingsmaterial eller strö i stallen så bryts torven ner på kort tid och kolet frigörs som den klimatskadliga gasen koldioxid.

Att förbjuda användning av torv för förbränning, för odlingsändamål eller stallströ är ett viktigt sätt när vi nu arbetar för att bekämpa klimatförändringar. Växtavfall (eller t ex gödsel, bark, träfiber, etc.) kan t ex lätt ersätta torv i odlingar.

Att odla är av godo ur många perspektiv, men vad och hur spelar roll. Jord för odling är ofta blandad med torv, det är destruktivt för oss alla. Det är odlarens ansvar att se till att den jord hen köper inte är blandad med torv, att se till att butiken inte har avsättning för den klimatskadliga torvjorden. Vi behöver alla bistå i uppgiften att undvika de skadliga varorna som finns i butikerna. Vi behöver också hjälpa varandra med uppmärksamheten, vilka varor innehåller vad, varifrån kommer produkten och varför ska vi inte befatta oss med de varorna. 

Torv ska vi inte befatta oss med. Den är destruktiv för klimatet. 

Klimatkrisen är vår tids största utmaning, det är otroligt viktigt att politiken visar ledarskap och fattar konstruktiva beslut. Vi behöver lagar och regler för att klara omställningen till den nya tiden där varje handling genererar nollutsläpp och där jorden ges möjlighet att läka. Vi själva måste också, även om lagar och regler inte är på plats.

Att upphöra med torvbrytning är, tillsammans med många andra åtgärder för att få bort fossilindustrin, mycket viktiga åtgärder.


Idag vill jag tacka:

  • dig som inte köper jord med torv. 
  • den trädgårdsförening som agerar mot torv i föreningens odlingar. 
  • den styrelse och privatperson som agerar mot torven 
  • dig som inte använder torv
  • dig som berättar för dina grannar, odlarkompisar och omgivning om torvens negativa påverkan på klimatet


/Anette Grinde 



Idag ser jag:

  • Brytning av torv skadar Moder Jord. Rädda våtmarkerna gör stora insatser för att torvbrytningen ska upphöra. Vi andra har ett gemensamt ansvar att uppmärksamma destruktiviteten i brytningen. 
  • Marocko ockuperar Västsahara. Jag vill inte handla varor som kommer från Marocko.
  • Israel ockuperar Palestina, attackerar Gaza utan proportion och är del av våldet på Västbanken. Jag handlar inte varor från Israel. Jag debatterar om Israels våld och ockupation.
  • Spanien har skadliga tomatodlingar. Jag handlar inte tomater från Spanien, jag tänker mig för om jag alls behöver handla något som kommer därifrån.
  • Ryssland driver anfallskrig mot Ukraina. Jag handlar inte varor som kommer från Ryssland.
  • USA hindrar yttrandefriheten, utvisar och straffar människor utan rättegång, skadar biståndet världen över genom nedläggning av organisationer, hindrar inte Israels omåttliga våld mot Gaza och Västbanken, mm. 


30/7-25. Vandring Roslagsleden Grisslehamn - Sandviken - Älmsta.

 

30/7-25. Vandring Roslagsleden Grisslehamn - Sandviken - Älmsta. Etapp 11 och 5 km av etapp 10. Totalt ca 25 km.

Stigar, grusvägar, asfaltväg, småvägar, klippor, stenar, högt gräs och stränder. Relativt många fritidshusområden, men ändå mycket natur. Blandad skog, nära kustlinjen, inte så mycket ängsmark (knappt någon). Varierat, vackert och fantastiskt. 

Välmärkt! 

Etapp 11 är fin, tycker jag. Närheten till vattnet, fina Albert Engströms ateljé och en fin vandringssträcka med skiftande underlag och vyer uppskattas. Grisslehamn och Älmsta är lätt nåbara med SL-buss. 

Tacksam för Roslagsleden, naturen, vädret, sällskapet, allemansrätten och en fantastiskt fin dag. 


  • Nära Grisslehamn: tex Albert Engströms ateljé och museum.
  • SL-buss 637 Grisslehamn. Älmsta. Norrtälje. 
  • (Inga kommunikationer finns till/från Sandviken.)
  • Matbutik (ICA) och restauranger finns i Grisslehamn och i Älmsta.
  • Campingplats finns i Sandviken. (Allemansrätten gäller hela sträckan).


måndag 28 juli 2025

Hörde ni om extremvärmen, skyfallen, översvämningarna, vindarna och bränderna?

 Internationella domstolen (ICJ), FNs generalsekreterare António Guterres, EU och många, många andra talar om klimatkrisen. Vi talar om klimatomställningen, fossilbränslet, flyget, transporterna, nödvändigheten av förnybar energi och att få slut på förnekelsen och fossillobbyn. 


Internationella domstolen säger att det är staters ansvar att arbeta med åtgärder för att reducera utsläpp som påverkar klimatförändringarna. Klimatkrisen är ett faktum. Den drabbar oss alla. 


Det är en nödvändighet att få politiska beslut, nya regler, bidrag till de som inte förmår och omställningsrutiner på plats. Politiken behöver koppla in klimatfrågorna på alla nivåer, vrida tanken i nya riktningar och skapa förutsättningar så att alla är med på tåget. Från vänster till höger, i alla rum. Klimatet drabbar oss alla, men alla kan inte skydda sig. 


Hörde ni om extremvärmen, skyfallen, översvämningarna, vindarna och bränderna? Hörde ni att FN, EU och Kina talar om klimatkrisen? Och internationella domstolen (ICJ)? 


Hörde ni att 85% av folket i Europa väntar på nya kloka regler, att vi vill! Folk fattar, vill se förändringen eftersom vi vet att den är nödvändig.


Jag läste en insändare (Norrtelje tidning 23/7-25) som försökte säga att klimatförändringarna kommer och går, alltid gjort. Han uttryckte sig som att vi kunde fortsätta som vanligt. Forskningen har tydligt visat att så inte är fallet. Det vore förödande för oss och kommande generationer. Inte ens den som är 90+ är opåverkad, det rör hen, hens barn och kommande generationer. Värmen, bränderna, regnen, stormarna - utsläppen påverkar oss alla, de måste ner, de måste bort.


Klimatförändringar har skett i alla tider, ja, men den här gången - den här förändringen - har människan med all sin fantasi, makt och tro på sig själv som större än komplexiteten i Moder Jord ändrat livsförutsättningarna för det levande på jorden. Vi har skruvat för mycket på förutsättningarna, i tron att det är utveckling. Trots att vi länge har vetat. Istället har vi förstört, dränerat, skadat mekanismer vi inte kan vara utan. Det är människan som har skadat. Det är vi som måste ändra oss.


Vi vill vara kvar här. Kommande generationer vill vara kvar här, leva drägligt. Då måste vi ställa om.


Vi måste ställa om rejält, nu, för att vi ska kunna fortsätta bo på jorden. Livets korridor har särskilda förutsättningar, vi kan inte bygga om den, vi måste rätta oss efter dess konstruktion. När vi, som vi gjort länge, saboterar jordens sammantagna förutsättningar, så raserar vi våra livsförutsättningar. Det blir för varmt. Vi måste ställa om. Nu.


A..


https://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_domstolen_i_Haag


https://www.norrteljetidning.se/2025-07-23/klimatpanik-eller-sunt-fornuft-har-vi-glomt-jordens-historia/



Här var vårt hus. Barns berättelser från Gaza

 

Jag tittar på boken: Här var vårt hus. Barns berättelser från Gaza.


Den innehåller 12 noveller, skrivna av barn i Gaza.

Den bygger på ett projekt där barn uppmuntras att skriva,

formulera berättelser om sin plats och sina förutsättningar. 

Jag har läst den. Jag låter den ligga framme, så att jag ser den. Den slår mig i magen, får mig att varje stund påminnas om den förödande situation som pågår där. Om människor som svälter, skjuts vid mat- och vattenstationerna. Hela samhällen, vägar och infrastruktur är sönderslagna och människor behandlas som skräp. Människor. Civila.

Jag lyssnar på inslaget i SVT (27/7-25) om soldaten som upprört berättar om sin upplevelse av krigsbrotten i Gaza. Det är så upprörande att världens politiker låter det fortgå, att de inte sätter press på Israel så att dödandet upphör. 

Barn. Kvinnor. Män. Årsrika. Människor. Civila dör av svält, av bomber som faller över hus och hem. Det är så fasansfullt att se, dag efter dag, månad efter månad. Politiken är tyst, så tyst, så tyst. 


Läs Här var vårt hus. Köp den i din lokala bokhandel.

onsdag 23 juli 2025

Kära goda andliga makt som styr min mentala trygghet, fyll min själ med hopp.

 I dagens tidevarv skiner solen, vinden driver energin framåt, vågorna böljar och grönskan frodas. Vattnet, luften, vinden, djuren, växterna, människorna och temperaturen samsas. Vi lever här tillsammans i ett samspel. Jordens alla liv är ett pussel, en magi som samverkar. Det är inte vi som har skapat den, planetens förutsättningar, vi har utvecklats tillsammans med allt det andra. Det har tagit miljontals år, sakta, sakta, tillsammans med djuren, naturen, vattnet och livet. 


Vi har inte skapat pusslet, vi är en liten, liten del i dess allt.


Ja, vi är drivna, vi försöker förstå hela dess sammansättning, men vi försöker också styra detaljer i det vi inte ser helheten av. Det säger sig själv att det är ogörligt, men människor försöker ändå. Vi gör massor bra, men eftersom vi inte förstår helheten riskerar vi också förstöra rytmen, ja, hela vår existens. Vi utmanar, och till vissa delar alldeles för mycket. 


Jag läser insändare, opinionstexter och hör människor tala som om klimatkrisen inte finns, som om de inte har förstått att människor har dragit för mycket i för många skruvar. Jag förstår det som okunskap, eftersom det är vetenskapligt bevisat. Och jag förstår det som en ovilja att se vad vi - människor- har åstadkommit när vi överträtt jordens gränser. Det gör ont att förstå vad vi har förstört, ja, men att blunda förstör även framåt för alltet.


Vi kan leva här, vi kan och vi vill. Vi kan, just idag, men de som drabbas av 47 graders värme, skyfall, stormar, bränder, kan inte det. Vi kan inte leva på jorden om det blir varmare, starkare strömmar, vindar och regn. Vi ser att det blir mer och fler, det är bevisat. Vi kan inte leva här för att våra kroppar inte kan, för att vi dör av naturens krafter, för att vi bygger våra liv efter våra begär, inte klotets alla förutsättningar. Vi har försökt att övermanna jordens konstruktion utan att förstå hela dess väsen. Byta ut delar, bryta sönder dem. Det säger sig själv att det är omöjligt, med hela planetens komplexitet. 


Livets korridor är smal. Vi ryms där just nu, men vi behöver gemensamt ställa om. Vi vet det. Fler än 85% vet det. Jag oroar mig för mina barn. Och dina. Jag oroar mig för deras barn. Och dinas barn. Jag oroar mig för värmen, regnen, vinden, träden, bränderna och stormen, för att vi ordnar oss ut ur livets korridor. Kanske oroar jag mig mest för människorna som blundar, inte är engagerade för sina medmänniskor, djuren och naturen. Kanske oroar jag mig allra mest för de som sätter hinder för sin egen bildning och som vägrar att betrakta hur sammanhangen hänger ihop.


Jag blir så beklämd när jag läser opinionstexten i dagens Norrtelje tidning, (23/7-25) “Klimatpanik eller sunt förnuft”. En aktiv och engagerad samhällsmedborgare, som ändå inte sett vad vi gör med vårt allt. Ja, det är mänskligt att tänka snett, blunda, inte tro på fakta. Mänskligt, men sorgligt. Jag kan bara hoppas att han ser på livet med andra ögon imorgon. 


Kära goda andliga makt som styr min mentala trygghet, fyll min själ med hopp.

A..



tisdag 22 juli 2025

Artikeln är låst, kan du dela?

 

Var varsam.

Artikeln är låst, kan du dela”. Ja, jag kan dela länken till ursprungstexten, t ex till tidningen, men jag kan inte kopiera in texten. Det är en rättighetsfråga, någon äger texten. Betala tidningen eller textmakaren om artikeln är låst. Vi kan inte ha fri och vettig press om vi inte betalar för vår läsning. Kvalificerad journalistik kostar. Kvalificerad media är nödvändig i demokratin. 

Jag lånar bilden”. Nej, du stjäl. Det är en rättighetsfråga, någon äger bilden. Betala tidningen, bildbyrån eller fotografen om du vill använda bilden. Vi dödar yrkesgruppen om vi stjäl deras bilder.

A..




22/7-25. Vandring etapp 9, Roslagsleden.

 


Vandring 22/7-25.

Roslagsbro kyrka.

Roslagsleden etapp 9: Roslagsbro/Drottningdal - Bagghus.

Väddö kanal till Älmsta. 

Jag ber att få tacka för en fin vandringsdag. Temperaturen var rätt hög, solen gassade och molnen var få. Vinden var blid, vi längtade efter vindpustarna och skuggan. Vid några tillfällen uppfylldes vår önskan om temperatursänkning, men mest var det varmt. Vår vandring var väldigt fin.

Vid Väsby är leden omdragen. Istället för byväg, skogsväg och ängskant är leden markerad via lågtrafikerad asfaltväg via Velända och Brölunda. Vi gick den gamla sträckningen, som är omärkt och kräver att man (en kort bit) går i högväxt ängskant. Det gick bra. Allemansrätten ger oss möjligheten, så länge vi inte förstör eller går på odlad mark. Det gjorde vi inte, men jag kanske fick med mig en fästning eller två. Jag gör bäst i att kolla det.

I Vik/Söderbykarl ligger Erikskulles hembygdsgård, kanske 300 meter från leden. Vi borde propsa på att leden ska dras om och dras över gården. För att det är något man inte ska missa. 

Därefter fina vägar, skogar och ängar till Råda, där bad, fika, toa och vindskydd finns. Råda naturreservat kan bjuda på guckusko (i juni) om inte granbarkborren sabbat områdets livsförutsättningar. Området runt Flottskär och Brevik är vattennära och fint, precis som målgången på etapp 9 är vid Bagghusbron. De hade broöppning för segelbåtar när vi passerade, så vi stannade till och förundrades över tekniken. Vid Bagghusbron går ingen buss (när vi passerade) så vi vandrade vidare längs Väddö kanal till Älmsta när vi ändå var i farten.

Längs kanalen finns en pil upp till Roslagens Sjöfartsminnesmuseum. Vi borde även här propsa på att leden ska dras om och dras över museets gård. För att det är något man inte ska missa. Även här rör det sig bara om några få hundra meter. 

Torrt. Varmt. Fantastiskt. Ingen vilsegång (egna hemtrakter). Väl märkt.

Tack för Roslagsleden!

A..


Tillgängliga kommunikationer:

SL-buss 645 till Roslagsbro kyrka. 

SL-buss 636, 637 från Älmsta till Norrtälje. 

SL-buss 645 från Bagghusbron till Norrtälje. (Få avgångar per dag under sommaren).



måndag 21 juli 2025

Dagen är fantastisk, vad kan man mer önska sig?

Ja, visst är Sverige fantastiskt, eller är det det? 

Nja, vi önskar oss en mer skyndsam omställning med rimligare konsumtion & fred på jorden. 

Vi är en del i en helhet. Vi kan inte bara titta på när folkmord begås, när folkrätten kränks, när människor mördas - och vår regering inte gör något för att skydda de som behöver skyddas. 

Jag undrar vad var och en gör för folkrätten. Ni i riksdagen och regeringen?  Hur talar ni, vad kräver ni i era partier och i de gemensamma samtalen? Vad kräver ni i regeringssammanträden eller i maktens korridorer? 

A..



Hur är det möjligt att titta bort?

 

Svalorna sjunger

flyger över himlen

ropar till varandra 

Är det lek eller allvar?


Solen strålar 

det är varmt 

i tidig morgon 

Hur blir dagen idag?


Vimpel vajar stilla 

himlen är blå 

inget surr hörs

Var är bina? 


Inga bin, inga drönare. 

Stillsamt frid. 

Kaffet smakar gott.

Hur många Gazabarn ska mördas av prickskyttar idag?


Vem är prickskytt? 

Hur indoktrineras man att skjuta barn, kvinnor och civila?

Vad gör det med människorna?


Vi sitter tysta 

ojar oss lite 

gläds åt grönskan

tittar bort


Hur är det möjligt att titta bort? 



söndag 20 juli 2025

18/7-25. Hej, SVT nyheter.

Hej SVT nyheter.

Jag följer nyheterna och funderar över bakgrund, konsekvenser och tydliga förklaringar. Hur vi ska se och förstå och kunna handla därefter. Jag ser att händelsernas varför saknas i reportagen. Hur ska vi förstå översvämningar, flykt, mm, när analyserna och förklaringarna saknas?

Hur reflekterar ni över människors möjligheter till förståelse av sambanden efter era reportage? Vad spelar roll hos er, i public service. 


Rapport. SVT 1. 18/7-25.

18/7-25. Rapport om översvämningar i Japan. Inga ord om bakgrunden, ingen konsekvensutredning och ingen rapport om varför dessa översvämningar sker. Har översvämningarna med klimatförändringarna att göra? Har Japanerna själva åstadkommit detta? Påverkar vi eller påverkas vi av det som händer i Japan? Varför dör människorna av detta? 

Reportaget sändes i ett nyhetsprogram inom SVT - public service. Bolaget är offentligt finansierat och ska vara sakligt. Sakfrågan - översvämningsreportaget - innehöll ingen analys eller kunskapsbildning, ingen klimatberäkning eller konsekvensanalys. Varför skedde översvämningen?


18/7-25. Rapportering om flyktingar och nya regler. Inga ord om bakgrunden, ingen konsekvensutredning och ingen rapport om varför dessa människor flyr. Varför flyr dessa människor? Vilka är de? Vad är deras och vårt varför? Varför bygger världen hinder för människor som söker bättre liv? Hur påverkar det världen, landet och människorna? Hur påverkar det dem själva och alla oss i landet? 

Reportaget sändes i ett nyhetsprogram inom SVT - public service. Bolaget är offentligt finansierat och ska vara sakligt. Sakfrågan - flyktingarnas situation - innehöll ingen analys eller kunskapsbildning, ingen berättelse om krig, flykt eller konsekvensanalys. Varför skedde individernas flykt, varför behövde de ta sig i livsfarliga gummibåtar med risk för liv och hälsa? Varför tas de inte emot när de kommer fram på andra sidan havet?

Inslag i SVT får inte vara vilseledande, till exempel genom att betydelsefulla uppgifter utelämnas. Att utelämna information om krigets eller klimatets konsekvenser är vilseledande. Analys och information om vädrets, översvämningarnas, krigens och flyktens konsekvenser finns inte med i de olika inslagen. För den som inte är insatt i livets, krigens och klimatets konsekvenser är varje kort inslag bara obegripliga berättelser om enskilda människors liv. Det går att vända ryggen till, för att det inte berör mig direkt. Våra liv och händelser hänger samman, berätta hur! 

Hur påverkar reportagen vårt stora hela? Hur påverkar det mig och vårt allas liv att någon dör i en översvämning i Japan eller att barn och vuxna drunknar i Engelska kanalen. Varför händer det? Låt oss veta. Det berör oss, det drabbar oss och det kommer att drabba oss tydligt och väldigt mycket mer alldeles snart. 

Låt oss veta vilka skälen och konsekvenserna är.

Vänligen låt oss t ex veta att klimatförändringarna är mycket allvarliga och att krigen skapar klimatförödelse och flykt. Berätta om dess varför och dess konsekvenser. 

A..


lördag 19 juli 2025

2/8-25. Vi dansar på stadens gator och torg.

 


Orcher och älvor, folkdräktsfolk, festligheter, troll, fantasi, karoliner, historiska kläder, fantastiska berättelser från nu och förr. 

Vi spelar folkmusik, dansar på stadens gator och torg. Vi klär oss i folkdräkter, festdräkter, ägnar oss åt lajv och dans. 

Beblanda er. Dansa. Berätta er historia på stadens gator och torg.

2/8-25, kl 1200-1400. Norrtälje. Kulturtorget. 

Info: Anette Grinde, tfn 0708905731.



19/7-25. Ljuvlig fredag. Etapp 4, Roslagsleden.

 

19/7-25. Ljuvlig fredag. 

Roslagsleden etapp 4, Lövhagen till Domarudden. Ja, vi gick en bit vidare norröver för några ytterligare kilometer. 

SL-buss till och från sträckans start och slut. Leden var enkel att nå och gå. Vi gick inte fel en enda gång! Välmärkt, alltså. Tack, Österåkers kommun. Tack, Vallentuna kommun. 

Tack, för ljuvlig dag, den vackra Roslagsleden och fantastisk natur. Tack, för allemansrätt och människors hänsyn. 

Dagen var solig och varm. Inga moln, ingen vind och hög temperatur. Vi såg några enstaka vandrare, annars hade vi leden helt för oss själva. Det växer och frodas i naturen, grönskan och blomstren sprudlar efter tidigare dagars regn. Fåglar och djur är få, de trycker i skuggan, vilar i värmen. Det är väldigt varmt, men långt ifrån så varmt som i södra Europa. Hur kan de - människor och djur - leva i den värmen? Hur ser framtiden ut? 

Friden och nöjdhetsgraden av vår vandring var hög. Oron över klimatförändringarna och dess konsekvenser, likaså, alltså hög. 

Vid Domaruddens friluftsområde sjöd platsen av liv. Parkeringen var full, restaurangen tom (jag hoppas att det blev bättre för dem senare under dagen!), badet och stranden fullsmockad med folk. Barnen busade, årsrika fikade tillsammans, ett knappt synligt skrubbsår blåstes bort med kärlek och vänner småpratade på en bänk i skuggan. 

https://www.naturkartan.se/sv/stockholms-lan/roslagsleden-etapp-4-lovhagen-domarudden

Tack!

A..


tisdag 15 juli 2025

15/7-25. Vad är egentligen folkets och platsens bästa?

 

Det är med sorg jag läser Moderaternas debatt i Norrtelje Tidning. Igen. Varje sakfråga, varje samarbetslust och varje vilja att se politiken som en positiv drivkraft skjuts i sank av de ständiga anklagelserna mot de andra. Vi är bäst, de andra är skit. Alltid. 

Jag har länge funderat på att aktivera mig i politiken. Tonen, hatet och hoten gör att man tystnar, inte vill, drar sig för att engagera sig. Vad gör det med vår demokrati när de hårda orden gör att många backar från sitt engagemang?

Jag är nästan helt säker på att Moderaterna i Norrtälje, precis som alla andra partier var för sig eller tillsammans, skulle kunna skriva tänkvärda, framåtsyftande och inspirerande artiklar om sina tankar om hur Polismyndigheten skulle kunna ha kvar polisstationen i Hallstavik. Jag vet t ex att Gail Watt hade en konstruktiv bild av nyttjandet av Folkets Hus i Norrtälje. Han talade med glöd och lust, det lät som ett fantastiskt förslag. Jag ser att många partier vill, men förstås bara om de själva får cred för en eventuell framgång (som ju ligger på polisens beslutsbord).

Det skulle vara en fröjd att se t ex V, S, Kd och M sätta sig ner och samtala om (och med) att ha polisen i Folkets Hus, för samförstånd för folkets och platsens bästa istället för att tjata om att de andra alltid är skit. 

Bygger framgång på samexistens och försök att skapa något bättre för vår gemensamma plats? Eller håller det bättre ihop om man hackar på de andra? 

Om alla partier vill att polisstationen ska vara kvar, varför ser ni - alla partier tillsammans - inte till att det blir så? 

Vad är egentligen folkets och platsens bästa?

A..





måndag 14 juli 2025

14/7-25. Morgon. Det regnar.

 

14/7-25. Morgon. Det regnar. 

Jag tänker på honom och hans familj. De bor i Betlehem. Västbanken. Palestina. Jag tänker på avspärrningar och hinder, absurda regler om vatten, frånvaro av el, försörjning, möjligheter och framtid. Deras liv blir mer och mer kringskurna. Från frihet, till ständigt flyttade gränser, mindre och mindre yta, fler murar och regler, mindre och mindre rättigheter, mindre och mindre liv. 

För att de är födda där, för att de alltid bott där. För att de är palestinier. 

Vi bodde där, när vi besökte området. Vi var flera personer, lärde oss om andra, vandrade, besökte kyrkan och fick ständiga instruktioner om säkerhetsläget. Det var en vacker plats, men så märklig. Som ett fängelse för människor som inte begått något brott.

Där bodde fantastiska människor som levde sina liv, sökte fred i allt de gjorde. Vi mötte dem, vi såg att de fanns. Jag ser att de finns, att sorgen växer över deras huvud och att hoppet sinar. 

Vi lärde oss mer om situationen, såg människor som levde sina liv, barn och unga som studerade. Såg militären som klev omkring som om medborgarna inte var värda något, såg fredsorganisationerna som möttes i samtal över gränserna och hörde om razziorna som förstörde deras verksamhet. Gummikulor, gas, hot, fängslade ungdomar utan skäl, stängda murar, rivna hus och vattenkanoner (med avloppsvatten) som motade. 

Bosättarkullarna trängde sig på. Spottade, skapade otrygghet med närvaro, vapen och hot. 

De är själva nu, palestinierna. Få lyfter deras frågor, få ser för att vi inte kan vara där. Det ekumeniska följeslagarprogrammet - så otroligt viktigt - slås sönder. Inga ögon ser, inga rapporter kan lämnas, ingen påtryckning kan göras. För att världen inte får se. 

De är människor, palestinierna som lämnas åt sitt öde. Barn, unga och vuxna. Årsrika, ihärdiga och fredliga. De är människor, som du och jag. De äter frukost, vill jobba, älska, visa omsorg, tvätta, dricka rent vatten, se på serier på tv och skratta tillsammans. 

De försöker leva. Våldet växer. Tystnaden från omvärlden hörs mer och mer. Få ser. 

Idag tänker jag på honom och hans familj. De bor i Palestina.

Idag behöver jag skriva till någon om deras situation, kanske några moderater, en statsminister eller en utrikesminister? Vad ska jag och andra säga för att de ska förstå, göra något åt världens folk, se bortom sig själva? Idag behöver jag tänka på vad jag kan göra för att få uppmärksamhet kring frågan? Måste man störa? 

Hur stör man friden för att få syn på andra människors frånvaro av fred eller all den förödelse ockupationen skapar? Det handlar om död, förstörelse, klimatförödelse, odlingar, marker, rättigheter - människors liv, rättvisa. Hur kan vi störa för att skapa bättre liv för andra? 

Jag undrar om det regnar i Palestina? Vem äger regnvattnet?

A… 



söndag 13 juli 2025

13/7-25. Jag läser i Vetlandaposten att Vetlanda ligger väl till i sitt klimatanpassningstänk


13 juli 2025. Jag har sprungit drygt 10 km och därefter promenerat samma runda. Det gav mig en smula reflektionstid. 

Jag läser i Vetlandaposten att Vetlanda ligger väl till i sitt klimatanpassningstänk. Efter en stunds googling hittar jag underlaget . Jag läser vidare och ser att min hemkommun Norrtälje ligger väldigt mycket längre ner i listan. Det gör mig beklämd.

Jag läser just nu Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Ottos bok: Att låta världen få veta. Handbok i klimatjournalistik . Den gör mig uppmärksam på hur och vad tidningarna och andra media skriver eller rapporterar. I artikeln om Vetlanda (juli 2025) finns en klimatklapp på axeln, men ingen fakta om undersökningen. Just det, rapporteringen, hjälper oss medborgare att se kunskapen och konsekvenserna. Det förutsätter att media vågar berätta sanningen. 

Jag förstår att det är svårt. Det finns mycket förnekelse och felriktad lobbyism, men det finns också väldigt mycket kunskap om klimatförändringarna. Den tippar över, framförallt när de där 85% som ser klimatförändringarna lyfter sig själva i sökande efter information och ändrar sina liv . Det gäller att plocka några ämnen varje dag, så att vi ser och förstår hur och att alltet hänger ihop. Folkbildning är väldigt viktigt. Skolan, politiken och media är exempel på instanser som kan bidra till vår bildning, hjälpa oss att förstå sambanden. Det måste förstås bottna i kvalificerade analyser av allt det forskningsmaterial som finns. Och att lämna förnekelsen därhän. 

Vi lever i livets korridor, men vi missbrukar jordens resurser på ett sätt som försätter oss i hög risk att hamna utanför det som gör livet på jorden fortsatt möjligt. Vi behöver läsa och reflektera kring den fakta som forskarna ger oss. Ja, vi behöver se tillväxt, BNP och livskvalitet med nya ögon, definiera det nödvändiga med en annan blick. Vi behöver se hur vi och andra har det, fundera kring livsmiljöerna för människor, djur och natur när det är 47 grader utomhus, när människor och djur flyr värmen och vi ser att vädersystemen havererar med förstärkningen av väder som följd. Regn, bränder, översvämningar, torka och kyla är mer extrema, det är inte tillfälligheter, det är klimatförändringar till följd av människans påverkan. Klimatförändringarna är på riktigt och vi, var och en, behöver anpassa oss till det. 

Vi behöver tala om hur, inte att inte och inte senare. När tippningspunkterna är passerade är det för sent. Vår tid för förändring är nu. 

Jag läser om krigen som dödar många år efter avslut. Där man har använt gifter i naturen som dödar människor och natur långt senare. Gifterna finns kvar i naturen, påverkar livet, maten, växtligheten, djuren och människorna. Alltet. Krig är klimatförödande, men rapporteringen om de konkreta konsekvenserna uteblir. 

Jag tänker ofta på hur politiken kommunicerar. Det bygger ofta på vi och dem. “Ni förstör, vi är bättre.” Klimatet rör oss alla, det rör allas bostadsområden, allt väder och allas tillgång till friska livsförutsättningar. Samtalen måste vara gränsöverskridande. 

Jag minns plötsligt boken om hoppet i tiden, när en oförklarlig katastrof upprepade sig. Ett relativt stort antal forskare möttes (i boken) för samtal om hur man skulle se på frågan, sett från “alla” olika ämnesområden, tex forskning och vetande kring ämnesområden som tid, kemi, religion, sekulära ingångar, filosofi, fysik, biologisk mångfald, juridik, mm. Det är svårt att sända en gemensam berättelse, ett sammanhållet narrativ, men de försökte tillsammans. Anomalin av Herve Le Tellier rörde inte klimatet, mer en kommunikationsmässigt och obegriplig svår fråga. Den berättar ändå om svårigheter att se en ny bild. De behövde se den för att kunna kommunicera och skapa trygghet i samhället. De kunde tillsammans, även om en del slog fel eftersom de inte lyckades övertyga enskilda extremister. 

Vi behöver nu se den tid och de frågor som är avgörande för hela vår existens. 

Anette Grinde




Länkar:

Kommunranking klimatåtgärder 

https://kommunrankning.miljobarometern.se/resultat/norrt%C3%A4lje


IVL Svenska Miljöinstitutet

https://www.ivl.se/om-oss.html


Vetlandaposten (juli 2025)

https://www.vetlandaposten.se/2025-07-06/vetlanda-bland-landets-bast-klimatanpassade-det-handlar-om-forberedelse/


Det folkliga stödet för klimatfrågan är starkt i Europa. 85 procent ser klimatförändringarna som ett stort problem – och 81 procent vill att unionen blir klimatneutral till 2050, enligt Eurobarometerns senaste undersökning 2025.

https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/3372


Växtgiftet som tog deras dotters liv, Vietnamkriget skördar ännu liv.

https://www.dn.se/varlden/vaxtgiftet-agent-orange-tog-deras-dotters-liv/









tisdag 8 juli 2025

Roslagsleden. Etapp 3. Örsta - Lövhagen. 15,8 km.



Etapp 3. Örsta - Lövhagen. 15,8 km enligt Naturkartan.se



Vi tog buss 676 från Norrtälje till Söderhall. Buss 665 vidare till Örsta. Det var få minutrar mellan bussarna och 665-an stannade nära ledstart i Örsta. Vid ledslut (Lövhagen) gick bussen (665) tillbaka kort efter vår framkomst. Superperfekt timing, måste jag säga.

En kort sträcka, kanske 1 - 1,5 km, rekommenderas lyssnande på en favoritpodd eller en trevlig musiklista med hörlurar - och blicken stadigt fäst västerut, eller kanske på de små krypen som vandrar på marken. Därefter rekommenderas nedpackning av hörlurarna och återgång till lyssnande till naturens alla fantastiska ljud.

Leden gick på asfalt, genom kohage och fågelområden, samhällen, stig, skog, hyggen och ängskanter, ja, längs grusvägar och skogsvägar också.

Ledmärkningen var exemplariskt fantastisk. Vi gick inte fel en enda gång! Vi tackar Vallentuna kommun för det.

Jag är tacksam för tillgången till Roslagsleden, för naturen, för markägarna som tillåter lederna gå över deras marker, för kommunernas samordning och avtalsarbete, för märkning och för alla vandrare som inte lämnar några skador eller skräp efter sig. Vi hade en fantastisk vandringsdag!


Tack!

Anette Grinde
 


söndag 6 juli 2025

Medan drevet går efter migrationsministern .....



Under tiden..

Medan drevet går efter migrationsministern mördas människor i Gaza, vi ser inte det. Sikten är skymd av vreden mot en enskild man. Under tiden dör människor. 

Medan drevet går misshandlas kvinnor i hemmet, barnen ser på. Vi ser inte det, vi har inte tid. Sikten är skymd av vreden mot ministern och hans parti. 

Medan drevet går plockar vi fram allt skit om honom, beslut som fattats av honom och hans principiella Tidö-kollegor, allt ont ska samlas. Delas, så fler kan se vem hen är. 

Vi ser inte allt det andra som händer i samhället, det som behöver vår uppmärksamhet. Människor i behov av vård, socialtjänstens våndor, årsrika som far illa eller barnen som utsätts för våld eller hamnar snett, ja, som hens son och alla de andra i hans gäng, t ex. Sikten är skymd, han, ministern ska bort, dras genom lera och skit. Inget annat är relevant. 

Vi har inte tid att lägga kraft på barnen, först ska ministern bort. Det kommer förstås inte att bli bättre av det. Det kommer en ny från samma gäng. 

På vägen bygger vi istället psykiskt våld, drev är psykiskt våld.

Medan drevet går tappar vi fokus på klimatet, migrationen, människor i nöd, krig och kriminalitet.  

Medan drevet går utvisas människor som format sina liv här, lärt sig kulturen och språket, skapat familjer, idrottat för Sverige, fostrat barn och skapat kärlek här. Vi ser inte, har inte tid att reagera, skriva till beslutsfattare och politiker, demonstrera för den som är förankrad i samhället, men ska kastas ut. Vi ska istället dreva för att få bort ministern som misslyckats med att se sin son. 

Jag står på intet sätt bakom ministern och det han och hans parti driver i regeringen. Jag står inte bakom hans åsikter. Men, jag avskyr drev mot enskilda människor. 

Jag avskyr drev. De skadar människors liv, inte bara den som hatas. Hatet förstör oss, skadar liv och demokrati och får oss att tro att drevet - där vrål och hat finns - är en form av demokratisk aktivism. Drev är våld, psykiskt våld som förstör förmågan att samtala med varandra. 

Drev är inte ickevåld. 

A...



lördag 5 juli 2025

Desmond Tutu: “If you are neutral in situations of injustice...

Desmond Tutu: 

“If you are neutral in situations of injustice, 

you have chosen 

the side of the oppressor.”

onsdag 2 juli 2025

Vilka konsekvenser ger skadedjursangripna naturreservat ?

 

Jag sprang till skogs, vände hemåt vid Råda naturreservat. Det var sol och fint, men jag mötte inga rådjur idag. Jag tycker om rådjuren, de är vackra när de drar sina gracila hopp över vidderna och skogarna.

Att springa eller vandra är ett fint sätt att njuta av våra vandringsleder eller natur. Naturreservat och nationalparker är ofta fina områden. Inte alltid, men ibland, ja. 

Jag sprang till Råda naturreservat. Det har drabbats av granbarkborrar. Där finns döda och fallna träd. Och skarpa varningar för att besöka platsen. 

Jag blir förvirrad av naturreservaten. De är i regel upprättade för djuren, naturen och något unikt. Det skulle kunna ses som något bra. När reservaten skadar området runt omkring eller när det som ska skyddas förstörs, känns det inte så bra. 

I Råda naturreservat fanns guckuskon förr, det var lummigt, fruktigt och fullt av mygg. Reservatet är numera väldigt påverkat. Jag vet att den försvunnit från andra reservat där torka eller blöta förändrat livsförutsättningarna, och man väljer att låta det vara, varmed livsförutsättningarna förstörs. 

Granbarkborren och fallna träd har skapat stor påverkan på naturreservatet och omkringliggande skogar. Skadedjuren stannar inte i reservatet, de drar vidare och sprider sig, skadar andra områden och tvingar fram avverkning runt omkring som inte var tänkt från början.

Reservaten får oftast hållas, de ska inte röras. Men, de smittar. 

Hur ofta påskyndar reservaten avverkningstakten i omkringliggande skogar? Finns det forskning runt det?

Vilka konsekvenser ger skadedjursangripna naturreservat för klimat, kalhyggen, skogsägare och naturvårdsaktivism? Finns det forskning runt det?

A.. 




#vistannarpåmarken #jagärlöpare #jagstannarpåmarken #rådanaturreservat #granbarkborren #naturreservat