Klockan är 1530. Söndag eftermiddag. Vi snör på oss springskorna. Strax senare är vi på väg.
Vi passerar Bredsättra. Och Råda.
Vi trampar på. Det är ingen trängsel på vägen. Inga som rör sig, vare sig per fot eller per bil.
Vi stretar vidare. Min löparvän drar. Med lätta steg. Farten är lite för hög för mig, men jag pinar mig vidare. Jag känner hur min "marathonnagel" får nya smällar och hur en ond blåsa växer för varje steg. Pinande.
Naturen är fantastisk, men jag missar en del. Fokus ligger på att hinna med. Mina steg är tunga, benen känns som bly. Det ljuvligt sköna, som annars finns i löpningens jämna steg, finns inte med idag.
Vi når Nyby - vi möter några cyklister. Milt trampande. De hälsar stillsamt. Som man gör på landet.
Vi svänger av, mot Rörvik. Människor väntar på bussen. Här råder "vinkområde". När du vinkar, eller ber chauffören stanna, så finns där en plats att stiga av eller på. Inte utmärkt med skylt, tidtabell och kur, men ändå. Just där det behövs.
Vi rundar Rörvik, för sista biten hem. Farten har tagit min kraft. Nu är det vilja som gäller. Den sviktar, velar och tramsar. Min vän trampar bara på.
Trängseln efter vägen ökar. Bilarna, söndag och på väg hem till stan, kommer i en strid ström. Vägar som annars är tysta och stilla fylls för hemfärd. Tystnaden bryts. Vägen rymmer oss knappt. Vi får "dra in armbågen" när bussen passera, eller passa stort så att bilarna inte har släpvagn. Det är inte läge att kliva ut för tätt bakom bilen när den passerat. Ett felsteg kan åstadkomma skada av stora mått. Vi har sett det hända, när någon hamnat mellan bil och släp, och vi vill inte se det igen.
Vi svänger höger vid Nor. Här tystnar trafiken igen. Jag orkar knappt uppför backen, som häromveckan togs lekande lätt, med en hetsande intervall.
Jag orkar hem. Men inte mer. 2 mil. Det orkas galant ibland och med pinande pin ibland. Dagsform. Mat, dryck, form, humör, engagemang och annat påverkar.
Det går om man vill - även om det ibland inte riktigt går som man vill.
Anette Grinde
2008-08-25
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar