ETC fokuserar på Palestina

Etc
Nr 4
30 januari 2016

Etc har i detta nr av tidningen några artiklar med fokus Palestina.

Malin Beeck har skrivit artikeln om "Företagen är en del av ockupationen" - med hänvisning till en rapport från Human Rights Watch.

I artikeln framgår att uppfattningen generellt är att bosättningarna är avgörande för en fredsprocess mellan Israel/Palestina. Israel planerar dock en kraftig utbyggnad av bosättningarna på Västbanken, enligt en rapport från Peace Now, och rapporten från Human Rights Watch understryker att också företagen som finns på ockuperad mark gör sig delaktiga i brotten mot de mänskliga rättigheterna.

Enligt Världsbanken leder restriktionerna i område C (där israelerna helt styr) till att den palestinska ekonomin förlorar 3,4 miljarder dollar per år. Anledningen till detta är dels bosättarpolitiken, men också att bosättarföretagen tar palestiniernas naturresurser i anspråk. En annan anledning är att lagstiftningen ser olika ut för en israelisk respektive för en palestinsk företagare som vill driva verksamheten. Palestinierna saknar därmed ofta möjlighet att driva företag på lika, eller ens acceptabelt drägliga, villkor. De palestinier som anställs i de istraeliska företagen har inte heller samma arbetsvillkor och lön som israelerna. Många gånger kommer palestiniernas löner inte ens upp i minimilönen, läser jag i artikeln.

Rapportförfattarna finner rapporterna viktiga, för juridiken är viktig, men kommer det att resultera i en förändring i området?

Den andra artikeln är skriven av Per-Ulf Nilsson och är rubricerad; Kartan ljuger inte. Den berättar om situationen i Jordandalen, som är det mest bördiga området i hela Israel och Palestina. Nilsson berättar att de palestinska bönderna inte kan nyttja marken.

Per-Ulf Nilsson är ekumenisk följeslagare. Det ekumeniska följeslagarprogrammet samordnas av Kyrkornas världsråd och kyrkor i flera länder ingår i projektet. Genom programmet reser följeslagare från hela världen till Palestina med syfte att genom sin ickevåldsliga närvaro kunna vidga handlingsutrymmet och ge hopp och stöd åt människor att verka för fred och försoning.

I Jordandalen finns 34 bosättningar, där högst 10 000 israeler bor. De upplevs dock som permanenta och omsluter stora områden. De sträcker sig längre större delen av dalens botten, längs Jordanfloden. Nästan hela Jordandalen är, med anledning av bosättningarna och de militärposteringar som finns i området, område C - alltså ett sådant där israelerna helt styr och det är svår, i princip omöjligt, för palestinierna att verka. De får inte tillstånd att bygga någonting, inte borra brunnar, inte bygga ut skolan, inte bygga skjul för fåren, mm. Bit för bit överförs områden till bosättningarna, så att palestinierna får mindre kvar.

Nilsson berättar att Israel bryter mot internationell lag och mot Genèvekonventionerna - en ockuperad befolkning får inte diskrimineras och den ockuperande makten och befolkningen får inte flyttas in. Osloavtalets avsikter var inte heller att Israel skulle få absolut kontroll över landet, det var en övergångstanke. Israel arbetar inte efter det spåret. Avsikten är, enligt många bedömare, att införliva Jordandalen med Israel.

Kartan ljuger inte, säger artikeln. Samma budskap finns i artikeln som finns på Följeslagarprogrammets sida. Den berättar hur och var de palestinska samhällena finns. Den berättar var de israeliska bosättningar ligger. Den berättar också var den gröna linjen går, den tänkta gränsen och var den israeliska muren byggs. Kartan ger en problematisk bild över verkligheten.

Den tredje artikeln i tidningen berättar om vattnet, eller visar mest bilder över avsaknaden av vatten i det torra landskapet. Annie Hellqvist, med bilder från Weeffects samarbetsorganisation Ewash. Bilderna visar tre familjers liv och kamp för vatten i Area C, där alltså Israel har full kontroll över säkerhet och planering - och över vattnet.  Palestinier får inte borra en egen brunn, trots rik tillgång på vatten i marken. De får istället köpa vattnet som Israel tar upp ur den mark de lever på. Och de får köpa vattnet dyrt. De lägger en stor del av sina inkomster på att köpa vatten.

Bilderna visar ett strävt landskap, där sand och sten är mer vanligt än grönskan. Det krävs uppenbart ett stort tålamod och stark mental styrka för att klara att fortsätta leva och bruka sina marker här. Vattenbristen är uppenbar. Det gör ont att se.

A..