2012
Malik Bendjelloul
Först vill jag säga att det är outsägligt synd när människor inte kan - får - lyckas - vill - leva sina liv utifrån sin allra bästa förmåga. Att alla inte får glöda, som bara just de kan glöda. Som Rodriguez, även om det fantastiskt är tveksamt om han skulle ha velat det. Egentligen. Han verkar vara nöjd med sitt liv, även utan att varit en del av sin egen fantastiska framgång. Och som Malik, som ju var en fantastisk konstnär.
1968.
Rodriguez, med sin gitarr och sin sång. Detroit. Han vandrar på sina gator. En strävsam man med ett särskilt inre. Konstnärlig och arbetssam. Han får möjligheten att göra en skiva med fantastisk musik. Upptäckarna är lyriska. Han själv är glad.
Skivan floppar, totalt. Det finns ingen i USA som köper skivan. Den går inte hem alls. Typ 6 skivor säljs. Rodriguez får sparken, symptomatiskt två veckor före jul. Han fortsätter sitt liv som en stretsam ärlig man. Långt borta därifrån, i Sydafrika, är bilden en annan. Han känner inte till den. Det tar många, många år innan den når honom. Och då bara av en tillfällighet. Tillfälligheter - som ju livet är fyllt av. Ibland till godo, ibland till fasa och ibland bara helt oförklarliga.
1998.
Rodriguez besöker Sydafrika. Inbjuden, uppbjuden på scenen och hyllad av fullsatta hus. Han tar det med fattning, men visar också glädje över det som händer. Han är uppenbart en man med båda fötterna på jorden, en sådan som är vacker också inom sig. Rodriguez gav sex konserter i Sydafrika. Publiken var hänförd. Han själv likaså. Liksom hans familj. Sydafrika fick honom att känna sig lyckligt lottad, att känna sig hemma. Hemma är att bli accepterad. Det blev han.
Rodriguez blev inte rik. Pengarna från skivförsäljningen landade i någon annans ficka. Han förefaller vara en ytterst vacker man, en man med stark egen stolthet. Egna val, även om han kanske kunnat välja annorlunda om han fått veta tidigare. De pengar han tjänande på konserterna (1998) gav han bort till familj och vänner. Han fortsatte att leva i strävsamhet och enkelhet.
Searching for Suger Man har fått flera priser, som t ex en Oscar 2013 i kategorin Bästa dokumentärfilm. Malik Bendjelloul arbetade, enligt Wikipedia, med filmen i fyra år. Under det tredje året drog sig en av finansiärerna ur, läser jag på Wikipedia. Man kan, sett i efterhand, tänka sig att den ångrade sig senare.
Searching for Suger Man är en fantastiskt historia, fint berättad av Malik Bendjelloul. Vacker, sorglig, fantastiskt och rik. Som guld för själen.
Det är en stor sorg att Malik valde att lämna jorden 2014. En stor sorg, och en påminnelse om vikten av närvaro hos varandra.
Filmen rekommenderas, såklart.
A..
Filmen kanske finns att låna på ett bibliotek nära dig.
Jag fann den på Sundbybergs bibliotek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar