Motvind.
Jag går till bussen. Jag vill inte åka bil, jag ser de allmänna kommunikationerna som viktiga. Jag nyttjar dem, reflekterar också över otillgängligheten. Jag har idag (lördag) 10 km till bussen, ja, jag går till bussen. På kvällen hemåt får jag gå i den andra riktningen. Idag är det regn och motvind. Jag går ändå, jag såg inte att jag hade något annat val. Mitt skäl är min hälsa, den kräver fysisk rörelse. Mitt skäl är också klimatet. För att jag tror att det jag gör spelar roll.
Jag kan gå 10 km, ja, men alla kan inte det. De allmänna kommunikationerna är viktiga för klimatet, har vi många gånger konstaterat. De behöver vara tillgängliga, gå på vettiga tider och täcka de områden där det bor folk. Det finns förbättringspotential på alla dessa områden.
Någon kommer att svara: det finns inga pengar till det. Någon annan: ta bilen.
Men, om vi vet att de allmänna kommunikationerna är en viktig del i klimatarbetet, varför ska vi då inte prioritera det?
Jag tar bussen, blir glad när jag ser att fler prioriterar sina allmänna kommunikationer och när jag hör andra tala om vikten att bussen finns. Jag blir glad när jag hör om människor som utbildar sig till chaufförer, för att kunna vara en kraft i klimatomställningen. Jag blir lycklig när jag hör om föreningar och företag som stannar på marken, tänker närproducerat och väljer att aktivt, varje dag, tänka i klimattermer. Jag blir varm i själen när jag hör politiker resonera runt klimatet och bestämma sig för att driva den riktningen. Det ger mig hopp att det finns människor på alla nivåer som söker möjligheter istället för hinder.
Tack, till alla som gör, som lever med klimatfrågorna i tanken och hittar sätt att påverka oss i rätt riktning.
Det tog mig 2 ½ timme att ta mig mina två mil till jobbet idag. Jag fick rörelse, frisk luft och dagsljus. Jag fick också konstruktiv tanketid.
Motvind är tufft, men ibland är det också medvind.
Tack.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar