2/4-25. Journalistik är inte ett brott!

 

Journalistik är inte ett brott! 

Någonstans, långt bort, sitter en journalist fängslad. Varför är ännu oklart. Vi är många som är helt säkra på att landet ifråga tror fel om honom, att det är surt på något som inte är sant.

Tidningen Dagens ETC:s reporter Joakim Medin sitter i en cell i Turkiet, fängslad, utan att veta varför. Han är journalist och färdades i tjänsten för att skriva om händelserna i landet. 

Vi andas tyst och långsamt, har förr tänkt att Turkiet är ofarligt, ok för oss att resa i. Nu vet vi att även vi, trygga, ofarliga människor, kan fängslas där. 

Om journalister kan fängslas, så kan också du och jag. 

Turkiet är landet som ska stå vid vår sida om vårt land blir anfallet, vi ska också stå vid deras. Turkiet är också landet som fängslar eller utvisar journalister för att de beskriver känsliga saker, petar i jobbigheter. Kan en journalist fängslas, då kan också du och jag. Ribban är lågt lagd hos den som kräver att man inte kritiserar och ska vara vår vän. 

Kan man lita på en vän? Är det en vän? Är NATOs delar vänner?

Kan vi bortse från klimatet, regimer, krig och mord, arbetsförhållanden, ockupation av länder som t ex Palestina eller Västsahara eller odemokratiska länder? Hur ser den som reser dit, flyger, köper mat, frukt och grönt här hemma från stränga regimer eller köper/säljer vapen till länder som dödar eget folk eller civila? Hur ser hen och sig omkring. Vi kan inte veta allt, men vi kan se och höra den dagliga rapporteringen om våldet, dödandet, flyktinglägren, förstörelsen, fördrivningen, apartheid och fängslandet. Det är svårt att missa och det angår oss alla. Vad står vi för och hur? Att resa dit, handla deras varor, när vi vet att det är att bidra till förödelsen, det påverkar. Ryssland, USA, Israel och Marocko är sådana exempel. Spanien, till del. 

Vad gör du och jag för världens väl? Vad gör vi idag för att se vad som händer i Turkiet? Läser du på, gör jag? Hur ser friheten ut för kvinnor och flickor? Hur ser oppositionen ut, vem kan väljas till höga ämbeten, vem fängslas? Hur ser det fria ordet ut? Hur rädda är människor? Reser du dit? Talar du med dina vänner om hur du gör, hur du påverkar? 

Hur tar vi, var och en, ansvar för världens väl, för demokrati, hälsa och rättvisa? Hur gör du? 

Idag sitter en svensk journalist fängslad. Varför, vad anklagas han för? När kommer han hem? 

Journalistik är inte ett brott, det fria ordet och kritiskt granskande rapportering är en nödvändig del av samhällsmaskineriet. Utan den kritiska journalistiken och fria medier kommer maktmissbruk, korruption, våld och andra orättvisor att frodas fritt. 

Anette Grinde 

Norrtälje 2/4-25.

28/4-25. Demokratiska samtal....

Måndag 28/4-25. 

Demokratiska samtal.

Gårdagskvällen (28/4-25) gick i demokratins spår i mitt vardagsrum (Ryssladan i bokhandeln). Under två timmar lyssnade och reflekterade vi kring frågan om fakta och sanning - och hur den är viktig för vår demokrati.

Vi reflekterade kring vad som är sant, falskt och det som ligger däremellan, ja, om något av allt det som finns i vårt informationsflöde. Vi funderade kring vilka media som står för sanning, men också vad sanning är. Var och en behöver se och förstå vilka verktyg - vilken uppmärksamhet - vi behöver använda för att slå hål på vilseledande information och hur vi istället kan bidra till att sprida verifierad information.

Vi uppmärksammade varandra på hur och var vi hittar kunskap och verktyg för att kunna bilda oss en uppfattning i väsentliga samhällsfrågor och kritiskt värdera de nyheter och samhällsinformation som passerar våra ögon. Den kompetensen är viktig för oss alla, dels för att klara av vår vardag och arbete, men också för att kunna tillvarata våra rättigheter och skyldigheter som samhällsmedborgare. Vi behöver också reflektera över varför just den informationen når mig, vem eller vad har sett till att den finns i mitt nyhetsflöde. Vem eller vad påverkar vad jag får framför mina ögon?

Vi diskuterade olika mediers roll och påverkan, vems ansvaret är, vikten av att lära sig vara källmedveten men kanske särskilt vilken roll jag som individ spelar i att sprida information vidare. Hur påverkar vi ett samhälle om vi sprider verifierad, korrekt information eller om vi sprider falsk eller vriden information vidare till de cirklar vi rör oss i.

Medvetenhet, kritik och tillit är viktiga delar i vår reflektion kring det som möter oss i traditionell media (SVT, SR, DN, SvD, mfl), men med än mer fokus när vi läser texter eller ser filmer som delas i sociala medier som inte har den journalistiska grundstrukturen med fakta, objektivitet och respekt för kunskap och personlig integritet som utgångspunkt.

I rummet satt människor med vitt spridd kunskap, olika ingångar i tanken kring sin demokratiska insats eller vad den består av. Genom att delta i samtalet, reflektera över innebörden och vara en aktiv och ifrågasättande kraft i samhället bidrar vi till demokratin. Vi lär oss mer om oss själva och vår kunskap. När jag får ögonen på mina egna förutsättningar bidrar jag också till min egen beredskap. Det gör att jag/vi kan bidra, allteftersom samhället eller jag själv behöver oss.

Att tala med varandra gör skillnad.

Jag tackar varje person som deltog i samtalet om fakta och sanning. Dessa människor är en del av kretsen som bryr sig om hur vårt samhälle ser ut. Jag är tacksam för dem och för det de gör.

Om detta ska vi tala igen. Vill du vara med då?

Tack!

Anette Grinde

Aktivism är opinionsbildning, inte kriminalitet.

Civil olydnad är en form av aktivism. Aktivism är opinionsbildning. Olydnaden kan vara en vägran att följa myndighetsbeslut genom en aktiv handling som bryter mot lagen. Våld är ingen framkomlig väg, så ickevåld ingår i konceptet. Metoden används ibland när en person eller grupp inte anser sig ha möjlighet att på laglig väg uppnå sina mål, t ex uppmärksamma en oegentlighet i samhället. När valet av metod, civil olydnad, väljs innebär det i regel att andra metoder har uttömts, alltså att lagstiftaren, domstolen eller myndigheterna inte har brytt sig om vad personen eller gruppen försöker säga eller förändra. Civil olydnad förutsätter också att det görs öppet och att utövaren är beredd att ta ett eventuellt straff. 

Ingen är skyldig till att ha brutit mot en lag förrän en domstol har meddelat det i en dom.

Många djurrättsaktivister ser inte att myndighetssverige tar ett tillräckligt stort ansvar för djurens rättigheter, varför de ibland använder metoden civil olydnad. Vapenaktivisterna, mot vapnen, de skador, den död och ofred vapnen åstadkommer, har också ofta använt metoden. 

I en juridisk process ges den åtalade möjlighet att försvara sig. Hen får, i förundersökningen och i domstolen, berätta om sitt ställningstagande och sitt varför. Det ger ytterligare tillfällen att få ordet i offentliga sammanhang, t ex bland rättsvårdande människor som har ett ansvar för tolkning av varje ord som sägs i processen ställt i relation till befintlig lagstiftning. Befintlig lagstiftning eller tolkning av den kan ge orimliga konsekvenser, det är sådana konsekvenser aktivister på olika sätt försöker uppmärksamma för att skapa förändring. 

Våtmarksaktivisterna har också försökt skapa förändring länge, men ser inte att förändringen sker i den grad som erfordras med hänsyn till klimatförändringarnas snabba steg framåt. Vi befinner oss i ett klimatnödläge och våtmarkerna är en viktig del i det. 

Jag kan förstå desperationen, även om jag själv inte skulle välja den metoden. Metoden civil olydnad är dock viktig, en nödvändig förändringsmetod även om den skapar tillfällig oreda för enskilda personer, företag, myndigheter eller andra instanser. 

Aktivism är individers och gruppers praktiska och medvetna aktiviteter för att påverka, eller göra motstånd mot, förändring i samhället. Individer och grupper som utövar aktivism tar till praktisk handling, t ex i form av opinionsbildning, för att skapa förändring. Aktivism är en samlande benämning på alla former av medveten politisk aktivitet för att förändra samhället eller påverka t ex politiska beslut eller ett företags agerande. Aktivism kan exempelvis syfta till att stödja en företeelse, protestera mot något, åstadkomma en förändring i fattade eller föreslagna beslut eller visa på konkreta alternativ. Politiker, t ex Ulf Kristersson, Ebba Busch och Magdalena Andersson är tydliga exempel på aktivister. De vill förändring. Till den skaran kan vi också ställa Greta Thunberg, Rebellmammorna och alla de som nu aktiverat sig med anledning av klimatkrisen. Klimatkrisen är faktabaserad, inte känslomässig, men det upprör väldigt mycket när relevanta åtgärder uteblir. När beslutsfattare inte reagerar, så behöver civilsamhället säga ifrån. Civilsamhället gör det nu, säger ifrån på olika sätt. 

Motståndet sker genom praktisk handling, för påverkan, opinionsbildning. Metoder är t ex debattartiklar, demonstrationer, att bära röda halsdukar, civil olydnad, samtal med beslutsfattare, lobbyism, mm. Varje individ väljer sin nivå och sitt sammanhang, tar ansvar för sina handlingar och gör det man finner vara en rimlig väg. 

Jag ogillar den civila olydnaden som skadar kulturarv, människor eller tillgångar. Jag ser ändå att metoden är viktig, t o m nödvändig när inga andra medel står till buds. Jag tänker att civil olydnad kräver avsevärd omsorg och tanke om konsekvenserna för det omgivande samhället, att inte straffa den som är oskyldig.

Anette Grinde 

Mamma, mormor, dotter, sambo, vän, världsmedborgare, svensk, aktivist, kulturutövare, småföretagare, skribent, folkbildare, pristagare, ultralöpare, opinionsbildare, möjliggörare, talare, föreläsare, arrangör, människa...

24/4-25. Civilsamhälle, kultur och folkbildning.

Civilsamhälle, kultur och folkbildning. 

Varje dag är en ny dag. Vi öppnar ögonen, ser det vi har framför oss och undrar vad som är vårt. Vår trygghet, vårt ansvar, vår tillhörighet och vår roll. Jag tänker att jag har olika ansvar i olika grupper, men att jag alltid har ett ansvar. Jag behöver tänka till, förhålla mig och se vad som händer omkring mig, i det som är min och vår värld. Jag behöver hitta mitt sammanhang, se var och hur jag kan göra mitt bästa för rätt sak.

Just nu finns jag i bokhandeln. Där arrangerar jag föreläsningar, samtal, bokcirklar, studiecirklar (fokus folkbildning, ofta om klimat, demokrati, rasism, solidaritet, mänskliga rättigheter, mm, men också mängder av samtal om nyutgivna böcker i skiftande ämnen.) Vi skapar möten mellan föreläsare, samtalsledare, författare och intresserade människor med frågor som ligger i tiden. Nya böcker med viktiga frågor påkallar vår uppmärksamhet nästan varje dag, det finns mer att förkovra sig om. Vi skapar skav, lyfter frågor, möter andra och försöker hela tiden vidga vår insikt, lära oss mer. Om jag inte är öppen för det som händer omkring mig, så kommer jag inte att upptäcka det som behöver påtalas. Jag är bara en enskild människa, jag kan inte upptäcka allt. Men, när jag anstränger mig och ser till att ha kunnigt folk omkring, missar jag mindre.

Det är mitt eget ansvar att vara ansvarstagande, att göra: att se, svara, ge förslag, upptäcka, protestera, fråga och diskutera med beslutsfattare, mm. 

Vi hade Petra Carlsson Redell i bokhandeln, hon är präst, författare och ifrågasättare. Vi talade t ex om Svenska kyrkans försoningsprocess med samerna. Det gäller att få syn på sina egna fördomar, tänker jag allt oftare nuförtiden. Det är lättare att få syn på sina fördomar när någon pekar på dem. Är jag fördomsfull? Ja. Carlsson Redell pekade, jag såg. 

Vi hade Jesper Bengtsson i bokhandeln, demokratitalare, författare, fd ordförande hos Svenska PEN och Reportrar utan gränser. Vi talade om vikten av ett starkt civilsamhälle, det som är kittet mellan folket och staten, det som håller ögonen på demokratin och det som skapar hälsa hos befolkningen. Om det vill jag prata mer, vill du? 

Vi har arrangerat klimatsamtal utifrån Klimatboken. Det är en omfattande bok, vi läste med djupa suckar och omfattande diskussioner. Klimatet är inte en punkt, det är allomfattande. Vi måste, nu, samtidigt och igen lyfta väldigt många frågor. Det är en evinnerlig tur att vi alla är utrustade med olika kunskap så att var och en kan börja med sitt ämne. Det är viktigt att börja, ja, rivstarta och köra på, eftersom vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge. Vi har inte tid att vela, säga att något annat är värre. Bestäm ditt spår, kör på. Säg inte att något annat är värre. Vi, jag, kan inte göra allt samtidigt. Kör på, sitt inte tyst, och hindra inte de påbörjade spåren även om du ser att annat borde komma först. Allt borde komma först. Vari ligger ditt intresse? 

Ibland fastnar samtalet, då behöver vi ta omtag. Jag vill att det ska vara framåtsyftande, ge någon form av åtgärd. Vem skriver en artikel? Vem kontaktar politiken? Vem samlar till en demonstration? Vad är en aktivitet eller demonstration? Är den lika för dig och mig? Grejen, för mig, är att inte tystna, inte ge upp. Grejen är att varje dag lära mig nytt, samtala om det och se om eller hur det ger fördel för världens väl.

 Välkommen, du nya dag. 

A..

#demokratitalare #civilsamhälle #klimatkatastrof #demokrati #yttrandefrihet #aktivism #opinionsbildning  

Gunnel Källström skriver i Dagens Nyheter (digitalt 21/4-25) om skogen...

 

Gunnel Källström skriver i Dagens Nyheter (digitalt 21/4-25) om skogen, hon skriver om konsumentens ansvar. Jag gör en kort googling på Gunnel Källström och ser omedelbart att hon är en jordvän, det kunde jag förstås förstå genom läsning av hennes kloka insändare. Konsumenten gör skillnaden. 

Vi hör ofta om hyggesfritt skogsbruk, att skogen behöver få stå kvar, mm. Den största ansträngningen ligger i allmänhet i kritik av skogsägaren. Vi behöver se från fler håll, det finns fler perspektiv än bara hyggesfritt och kritisk granskning av skogsägare. Ja, ett eftertänksamt och hållbart skogsbruk är av vikt, men vår konsumtion påverkar efterfrågan av skogsvaran så vi - konsumenterna - behöver också se vårt ansvar. 

Klimatet påverkas av skogen, som är av mycket stor vikt. Möbler är skog, hus är skog, nätets konsumtion är skog genom ohyggliga mängder emballage, tidningar är skog, servetter är skog och pappersmuggar är skog. Det finns mycket som vi konsumerar, där vi kan avstå om vi vill att skogen ska brukas och användas hållbart, eller stå kvar. Vi - du och jag - är dess konsumenter och vi väljer våra avtryck. Det vi måste, måste vi, men vi kan också tänka i nya banor. När vi kräver eller önskar av andra behöver vi också titta på oss själva. Vad kan jag avstå? Hur gör du?

Om jag väljer bort den onödiga konsumtionen så påverkar jag också mängden träd som faller. Jag ber människor som kommer till mina aktiviteter att ta med en egen kopp. Jag behöver komplettera tanken med att muggen inte är av papper, ty det gör inte saken bättre om någon annan är destruktiv. En återbrukbar utflyktsmugg är bra att alltid ha i handväskan. 

Jag handlar inte på nätet. Jag köper det jag behöver i en riktig butik, i vårt närområde. Någon säger att det knappast är möjligt att undvika nätet och därmed följande emballage, transporter och returer. Jo, insisterar jag. Mat, böcker, kläder och skor ingår i mina basbehov, jag undviker i regel övriga finesser. Till basbehoven behövs inget nät för mig som privatperson, jag märker att det som behövs är mitt eget beslut. Och, att jag inte faller för lättjan med tre klick på nätet. Detta enkla - klicken - som gör att skogen så lätt faller.

Vad gör du, hur ändrar du dina vanor och din konsumtion? Ge mig gärna nya tips, det kan vara just din kunskap jag behöver för att ändra mina invanda spår. 

Jag tackar Gunnel Källström, för uppmärksammandet av vårt eget ansvar. Tack.

Anette Grinde 

Dagens Nyheter 21/4-25.

https://www.dn.se/insandare/gor-vad-du-kan-som-konsument-for-att-skydda-skogen/

Overshoot day och konsten.

Häromveckan (10/4-25) var det Sveriges overshoot day. Den borde - om den ens skulle finnas - ligga den 31/12. Overshoot day är dagen när vi förbrukat årets resurser och därefter använder andras. Vi tar nu av kommande generationers möjligheter, vi tär och förstör. Det destruktiva behöver upphöra, vi behöver ta ansvar för våra klimatpåverkade aktiviteter, du och jag, politiken, näringslivet och alltet. 

Rebellmammorna och andra grupper som arbetar för uppmärksamhet kring den pågående klimatförödelsen har spridit information om vikten till handling. De har klätt statyer runt hela landet med halsdukar och information för uppmärksamhet kring overshoot day. I Norrtälje kläddes Flicka och blomma (en av Klara Kristalova statyer) i Gustav II Adolfs park och Mathilda (Lena Lervik) vid Roslagens Sparbank med informationsmaterialet. Landet runt har mängder av statyer klätts och fridsamma aktioner genomförts, där kvinnor, män och barn stillsamt har informerat om det som pågår. Materialet i Norrtälje satt kvar en dag eller två, men samtalet fortsatte runt om i bygden. Livet fortsätter, men det kokar under ytan. 

Rebellmammorna (världen över) står för ickevåldsliga aktioner. Deras aktivism är att sitta, dansa, prata, visa skyltar, skriva, sticka fina röda halsdukar, mm. Deras vilja är att informera och att synas på statens gator och torg för att berätta om krisen som måste stoppas. 

Rebellmammorna är ett exempel på en viktig  ickevåldsliga - civilsamhälletsrörelse som arbetar för uppmärksamhet kring klimatfrågan, den riktiga och påtagliga kris som pågår i vårt samhälle och som väldigt få politiker och beslutsfattare törs röra i. Rebellpapporna är också en sådan. De arbetar var för sig men också sida vid sida. Jag är tacksam för deras arbete. 

Jag vill tro att Klara Kristalova, Lena Lervik och alla andra konstnärer landet runt är tacksamma för att just deras konst (en kort stund) fick stå till tjänst (utan förstörelse) för uppmärksamhet kring världens klimatproblematik. Jag tackar konstnärerna för konsten. Jag tackar Rebellmammorna för aktionerna. 

Konsten är livsviktig för våra liv, klimatet likaså.

Tack, ni alla som gör. 

Anette Grinde 

******

KLARA KRISTALOVA / Flickan som försvann.

Skulpturgrupp bestående av  ”Flicka och blomma”,”Under”, ”Svanen”, ”Pöl”, ”Röse” och ”Flyg fula fluga flyg". Patinerad brons. 2011. Placering: Gustav II Adolfs Park, Norrtälje. Ägare: Norrtälje kommun.

LENA LERVIK / Mathilda. Skulptur i brons. 1999.  Placering: Danskes Gränd, Norrtälje. Ägare: Roslagen Sparbank

ReGen står för Regenerative Culture och kan på svenska översättas till Hållbar internkultur. De som jobbar med det månar extra om allas välbefinnande i rörelsen. Vid aktioner utses tillfälliga regengrupper/-personer som t.ex. kan komma med vatten, russin och frukt eller sittunderlag till aktivisterna och fråga hur vi mår och om vi behöver något. Ett ovärderligt stöd helt enkelt!

10/4-25. Tacksamhet!

Idag känner jag tacksamhet.

Jag känner tacksamhet för Rebellmammorna, för var och en som gått ut med sina halsdukar, sitt informationsmaterial och hängt det på statyer, lyktstolpar och andra platser. Jag känner glädje över att se att det är så många, landet runt, som tydliggjort, berättar om, frustreras och gör något åt den klimatkris som pågår. Talar lugnt, höjer rösten, hoppar, sitter, sjunger, stickar, springer och berättar om att vi stjäl från framtida generationer. Ju fler som berättar, desto bättre. Ju fler som gör, desto bättre.

Jag tackar för alla bilder från manifestationer om overshoot day (10/4-25), både här i gruppen och utanför. Jag tackar också er som laddat in bild och text i Stockholms läns museums insamlingsportal för framtiden: SAMTIDSBILD. Det gör att framtida generationer också kommer att kunna ta del av våra strävanden. Jag tackar er för allt ni gör, att ni gör.

I maj arrangerar jag viktiga samtal i Norrtälje. Samtal om skav i vårt inre (17/5) och en föreläsning med Jonathan Jeppsson (21/5) kommer definitivt att röra klimatet. Fred och ickevåld rör också klimatet, det vill vi också tala om. SL-buss 676 från Tekniska högskolan tar er lätt dit. Det vore fint om ni ville komma. Jag lyssnar gärna på er oro, era göranden och hur ni ser framtiden.

Tack, för allt ni gör.

A..

10/4-25. Overshoot day!

Overshoot day (10/4-25), är dagen då vi har gjort slut på vår andel av jordens resurser för det här året. Härefter lever vi på kommande generationers och den fattiga delen av jordens befolknings resursandel. 

Att overshoot day inträffar så här tidigt under året är ett tydligt tecken på att vi måste ställa om, både här i Sverige och i världen. För att ställa om krävs insikt och vilja, både politisk, privat och samhällelig. Det är dags att se planetens gränser, se att vi har överträtt alla dess gränser och puffat oss bort över kant efter kant. Vi behöver skapa en ny framtid, nya definitioner av tillväxt och se vad planeten har råd med.

Vi måste. Varje dag. 

En Rebellmamma i Norrtälje har (tillfälligt) klätt Klara Kristalovas konstverk Flickan som försvann med information om Overshoot day och med en halsduk. Jag tackar för uppmärksamheten som hon därmed delar med folket i bygden. Tack.

A..

8/4-25. Det krympande rummet, hotet mot civilsamhället. Jesper Bengtsson & Tuva Söderberg.

Det krympande rummet, hotet mot civilsamhället. Jesper Bengtsson & Tuva Söderberg.

För mig är civilsamhället viktigt. Det står för gemenskap, hälsa och solidaritet. Det står också för demokrati, sysselsättning och fritid. Och bistånd. Bistånd rymmer i sin tur rättvisa, utbildning och folkbildning, sjukvård. Med mera. 

Civilsamhället rymmer väldigt många olika riktningar, också som en koll på att samhället fungerar tillsammans. Bara stat, kommun och företag räcker inte. Vi måste också ha ett engagemang i samhället. Personligt och tillsammans. Inte bara för oss själva, utan också i solidaritet, tillsammans och för andra. Varandra. 

Jag känner oro, ett skav inom mig. Jag ser det också hos andra. Det gör att jag ser att vi behöver prata om civilsamhället, ja, inte bara prata, vi behöver också göra mer. Ni vill det också, vill jag tro. Både prata och göra mer. 

Idag välkomnar jag:

Jesper Bengtsson, tidigare ordförande för Svenska PEN och Reportrar utan gränser, idag aktiv som chefredaktör hos Dagens Arena och Arenagruppen. I vilken sfär Atlas bokförlag också finns. 

Jag välkomnar också er, deltagare, åskådare, intresserade och aktiva medborgare. 

Utan er är vi ingenting. Välkomna. 

Vad handlar hotet mot civilsamhället om? Finns det verkligen ett sådant?

5/4-25. Frihet.

Hur stillsamt 

behöver jag andas 

för att friheten 

i min själ 

ska hållas 

intakt 

Hur når jag henne 

om jag aldrig är där 

aldrig möter henne 

på hennes planhalva 

Hur kan jag lära känna 

honom 

om jag inte får träffa

honom 

i hans frihet 

och jag 

inte står still och lyssnar 

Hur kan jag 

vi och du 

andas 

frihet 

om vi låser in oss

bakom stängda sinnen

Var bor friheten? Hur ser frihet ut? Ser den annorlunda ut för dig än för mig?

Jag skulle vilja att Sven Arne Hökenström var hos oss och kunde läsa sin dikt om frihet. Det kan han inte. Han har lämnat oss, han har gått vidare till en annan värld, jag tänker den som fri, att han nu lever en annan frihet. Jag saknar honom, hans deltagande. Han var en del här, av vår poesi. Jag minns honom, tänker på honom. 

Jag påminns varje dag. Hans målning hänger på väggen, målandet som var hans liv. Jag är tacksam för att ha mött honom, känner sorg över att inte få lyssna till hans text om frihet. 

Jag är också oändligt tacksam för alla er som är här, är här i rummet, vi tillsammans. Jag känner glädje över att få lyssna till era texter om frihet. Varmt välkomna !

Anette Grinde 

4/4-25. Grillen är öppen!

 Jag går till busstationen. Bussen kommer strax. Grillen är öppen. Pressbyrån likaså. 

Hon och han jobbar tillsammans i grillen. De är alltid där, jobbar alltid. Det är så man gör som egenföretagare. Hon står i kassan, lagar mat, plockar prylar, gör snyggt och håller efter. Han göra samma sak. På hennes axel hänger en liten parvel, inte mer än några månader gammal. Hon har bara en hand ledig, men gör allt hon ska ändå. Parveln myser på hennes axel, har det fint och bra. 

Jag vänder mig om. I Pressbyrån står ägaren och pratar med en anställd, de diskuterar butiken och varorna. På ägarens ena arm är en liten parvel placerad, inte mer än några månader gammal. Parveln myser, har det fint med sin mor. 

Jag ler inombords och tänker på hur det är att vara företagare, i tjänst och ansvarig för verksamheten. Jag ser det i dessa båda företag, Teljegrillen och Pressbyrån. De äger, tar ansvar och arbetar på sin plats. För sig, dig och mig. 

Vi har fantastiska förmåner i Sverige, att kunna vara hemma med de nykomna barnen, när de är sjuka eller ska vänjas in i nya system. Driver man eget företag är det dock ingen självklarhet. Det är inte säker att någon kan ta ens plats. Så är det uppenbart här. De jobbar med barnet på axeln. De gör det som är ett måste och de gör det bästa för sig.

Småföretagare är viktiga för oss alla. Just dessa gör att vi har möjlighet att få mat i magen, en tidning på färden, busskort och småplock för att klara stunden. De har många som passerar deras plats varje dag. 

Jag tackar för småföretagarna. De som ändå är ett väldigt särskilt släkte. 

Tack.

A..