...sunda marknadsvillkor (Norrtälje Tidning 31/3 2010) . Han förordrar att Rut och Rot tas bort.
Rot och Rut, som sammanfattas Hus i Skatteverkets och lagstiftarens terminologi, genererar arbetstillfällen. Arbetstillfällen som tar människor från utanförskap till medverkan och delaktighet. Det skapar arbetstillfällen för människor som annars skulle gå arbetslösa. Det skapar nya företag med drivkraft och engagemang.
Anställning och lön skapar genererar källskatter och arbetsgivaravgifter till staten. Det genererar därtill intäkter i form av mervärdesskatt och inkomstskatt på den försäljning/tjänst som utförs för att anställningens kostnader skall kunna betalas.
Hustjänsten som genererat en anställning eller ett nytt företag tar även bort en, eller flera, personer från arbetslöshetens, sjukskrivningens eller socialtjänstens konto. De konton som bara är negativ tyngd i såväl samhällets som personens kassa och generella välmående.
Rot/Rut ställer krav på företagarna. De anlitas om de kan visa att de driver ett företag, att de har F-skatt och att de törs synas av Skatteverket. Detta krav omvandlar en hel del tjänster från svart till vitt.
Magnusson hänvisar till marknadskrafterna och irriterar sig över reformen. Ja, det ser inte riktigt ut som om marknadskrafterna klarar att själv reglera marknaden på ett smakfullt sätt. Det är ju ett problem. Då behövs Rot/Rut. Det är inte acceptabelt att så många kan eller tvingas arbeta svart.
Rot/Rut skapar uppmärksamhet kring arbetsvillkor och kring prissättning. Det skapar medvetenhet och en hel del ansvar hos medborgarna. Det skapar därtill mer tid för familjerna, renare och trivsammare hem, fler byggnationer och därmed vård av fastigheterna, mm. Det skapar helt enkelt positiv kraft.
Varje gång jag hör argument emot Rut/Rot, så talas om att avdraget kommer rika till del. Jag hör inte motståndarna tala om de arbetstillfällen som skapas, de människor som annars hamnat utanför och de nya företag som genererar vita arbeten istället för svarta. Jag undrar varför.
Att ta bort Rut och Rot vore helt enkelt riktigt dumt.
Anette Grinde
onsdag 31 mars 2010
tisdag 30 mars 2010
Det finns hopp....
Vi har passerad den mörka hösten, den kalla och snötyngda vintern och snart är våren här. I höstas duggade det, det var mörkt nästan alltid och löpningen blev någon sorts kamp mot tiden och resten av livet. Trots att det är fantastiskt att springa.
Vintern kom och med den kom också en skarp kyla och mängder av snö. Då hade vi bestämt oss för att det verkligen var fantastiskt att springa, men det blev ändå lite problematiskt när termometrarna insisterade på att visa ganska många skarpa grader. Det löste vi med ett löparband. Det var annorlunda, men det var ett bra drag.
Höstens träning stämdes av i Lissabon i början av december och vinterns träning stämdes av på Malta i slutet av februari. Det visade sig att vi mådde gott av det vi sysslade med. Bekräftelsen på detta stärkte oss i tanke, kropp och handling. Det var ett särskilt bra drag att göra avstämningen i Lissabon och på Malta.
Övning ger färdighet och vi behöver fortsätta att öva. Vi behöver fortsätta för att även fortsättningsvis må riktigt bra. Man kan till del må bra av gamla meriter - men man kan må ännu bättre om man skaffar sig fler. Det visar sig vara riktigt roligt när man flyttar sina gränser en aning. Det gör vi gärna igen.
Nu är snart våren här. Snön smälter bort i rask takt. Vägarna är fria från snö och is och vi kan byta vinterspringklädsel mot en lite tunnare sort. Det tar nu också lite bättre i stegen, när man slipper halka och parera i snömodd och is.
Nu känns det som om det finns hopp. Hopp om värme, kortbyxor och solsken. Hopp om nya utmaningar i sommarvärmens vackra tid.
I sommar kommer en ny avstämningstid. Då hoppas vi att vårens och försommarens övningar skapat god färdighet för att passera de gränser vi gärna vill flytta. Den avstämningen får bli i Sthlm. Det ser vi verkligen fram emot.
A.Grinde
Vintern kom och med den kom också en skarp kyla och mängder av snö. Då hade vi bestämt oss för att det verkligen var fantastiskt att springa, men det blev ändå lite problematiskt när termometrarna insisterade på att visa ganska många skarpa grader. Det löste vi med ett löparband. Det var annorlunda, men det var ett bra drag.
Höstens träning stämdes av i Lissabon i början av december och vinterns träning stämdes av på Malta i slutet av februari. Det visade sig att vi mådde gott av det vi sysslade med. Bekräftelsen på detta stärkte oss i tanke, kropp och handling. Det var ett särskilt bra drag att göra avstämningen i Lissabon och på Malta.
Övning ger färdighet och vi behöver fortsätta att öva. Vi behöver fortsätta för att även fortsättningsvis må riktigt bra. Man kan till del må bra av gamla meriter - men man kan må ännu bättre om man skaffar sig fler. Det visar sig vara riktigt roligt när man flyttar sina gränser en aning. Det gör vi gärna igen.
Nu är snart våren här. Snön smälter bort i rask takt. Vägarna är fria från snö och is och vi kan byta vinterspringklädsel mot en lite tunnare sort. Det tar nu också lite bättre i stegen, när man slipper halka och parera i snömodd och is.
Nu känns det som om det finns hopp. Hopp om värme, kortbyxor och solsken. Hopp om nya utmaningar i sommarvärmens vackra tid.
I sommar kommer en ny avstämningstid. Då hoppas vi att vårens och försommarens övningar skapat god färdighet för att passera de gränser vi gärna vill flytta. Den avstämningen får bli i Sthlm. Det ser vi verkligen fram emot.
A.Grinde
måndag 29 mars 2010
Revisionsplikt.....
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss, som beslutades i förra veckan, att små aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte.
Revisionsplikten försvinner för för privata aktiebolag som underskrider två eller tre av följande värden:
3 anställda,
1,5 miljoner kronor i balansomslutning och
3 miljoner kronor i nettoomsättning.
Reformen omfattar ca 250 000 aktiebolag, vilket utgör merparten av bolag i Sverige.
Ett aktiebolag som inte är revisionspliktigt måste fatta ett beslut om att de inte skall välja revisor för revision fortsättningsvis. Om bolaget inte fattar ett sådant beslut består revisionsplikten oförändrad för bolaget.
Val av revisor görs normalt sett på bolagsstämman, där oxå ansvarsfrihet för styrelse beviljas. Ansvarsfriheten beviljas ofta på grundval av den rekommendation som revisorerna gör - efter sin granskning av räkenskaper och drift. När bolagen väljer bort revisionen får de bevilja eller avslå frågan om ansvarsfrihet på annan grund.
Skatteverket föreslås få en möjlighet att under löpande beskattningsår förelägga ett företag att lämna uppgifter eller visa upp handlingar för kontroll av att viss dokumentationsskyldighet enligt skattelagstiftningen kan fullgöras.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2010.
Detta är en förbättring för de små hederliga företagen som tampas med sina kostnader och som inte har en god och konstruktiv dialog med sina revisorer.
Detta är en förbättring för de som vill fiffla utan insyn.
Detta är sannolikt en försämring för kontrollmyndigheternas grundinställning till trovärdigheten i bolagens räkenskaper och redovisning.
A...
Revisionsplikten försvinner för för privata aktiebolag som underskrider två eller tre av följande värden:
3 anställda,
1,5 miljoner kronor i balansomslutning och
3 miljoner kronor i nettoomsättning.
Reformen omfattar ca 250 000 aktiebolag, vilket utgör merparten av bolag i Sverige.
Ett aktiebolag som inte är revisionspliktigt måste fatta ett beslut om att de inte skall välja revisor för revision fortsättningsvis. Om bolaget inte fattar ett sådant beslut består revisionsplikten oförändrad för bolaget.
Val av revisor görs normalt sett på bolagsstämman, där oxå ansvarsfrihet för styrelse beviljas. Ansvarsfriheten beviljas ofta på grundval av den rekommendation som revisorerna gör - efter sin granskning av räkenskaper och drift. När bolagen väljer bort revisionen får de bevilja eller avslå frågan om ansvarsfrihet på annan grund.
Skatteverket föreslås få en möjlighet att under löpande beskattningsår förelägga ett företag att lämna uppgifter eller visa upp handlingar för kontroll av att viss dokumentationsskyldighet enligt skattelagstiftningen kan fullgöras.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2010.
Detta är en förbättring för de små hederliga företagen som tampas med sina kostnader och som inte har en god och konstruktiv dialog med sina revisorer.
Detta är en förbättring för de som vill fiffla utan insyn.
Detta är sannolikt en försämring för kontrollmyndigheternas grundinställning till trovärdigheten i bolagens räkenskaper och redovisning.
A...
Vi förundras av de fantastiska små barnen....
21-27 mars 2010.
Tandådalen Sälen
Vintern håller oss i sitt grepp. Det är vitt, såväl hemma som här. Vägen hit var dränkt av snö. Det yrde kraftfullt genom luften en stor del av vägen, och plogbilarna var många. Hastigheten blev låg och tiden blev lång för att ta sig dit vi skulle.
Tiden var sent på söndagen när vi anlände till Tandådalen. Här såg ut som förr. Stugor i massor och backarna vita av snö. Backarna var preparerade med de stora pistmaskinerna och stod redo för den kommande dagens åkare.
Efter en god natts sömn i stugan vid backens fot stod vi redo för dagens äventyr. En lång kö till skiduthyrningen, en dyr nota för pjäxor och skidor och en likaledes dyr nota för liftkort sänkte glädjen något. Det är verkligen synd att detta behöver vara en så dyr aktivitet. En riktigt dyr aktivitet. Men - som vanligt glömmer vi att det svider dyrt, efter bara en liten stund. Vi njuter av det roliga istället.
Vi tillbringar dagarna i backarna runt Tandådalen och Hundfjället. Vi försökte variera oss i de olika backarna, även om det ibland blev många åk i samma backe. För en bra åkning gäller det att vara med och vaken. Tänk på stavarna och hur du håller kroppen. Tänk på att hålla ihop fötterna en aning och pressa i svängen och håll emot så att du inte hasar på de hårda, nästan isiga, partierna. Var mjuk i knäna och var aktiv i svängarna.
Vi märker tydligt att detta inte är en sportlovsvecka. Vi är mitt emellan lovtider och här finns många familjer som inte har skolbarn. De har barn som inte börjat i skolan.
Vi förundras av de fantastisa små barnen. De åker i långa svansar efter sina skidskolelärare. Som små prickar svänger de snyggt och kontrollerat. Ibland är de riktigt små, men de räds inte fart eller lutning i backen. De är koncentrerade, de lyssnar noga och de följer sin grupp riktigt bra. Javisst händer det att de bryter sitt led. Javisst händer det att de tappar koncentrationen i liften och hamnar i kniviga situationer. Då väntar gruppen in den knatte som tappat eller ansluter till henne/honom lite längre ner och de åker sedan vidare i snygga svängar tvärs över stora delar av backen. Vi finner oss själva ofta stående, förundrade, mitt i backen och betraktar de små svansarna av barn som korsar vår väg.
Alldeles förundrande. Så fantastiskt duktiga de är. Så små och så duktiga de är.
Ja, att åka slalom är riktigt roligt. Särskilt när vädret är milt, solen skiner, backarna är bra preparerade och när kroppen orkar och kan. Då är det riktigt roligt att svänga kort och lite snabbt nedför backarna. Annars minns jag slalom som en smärtsamt kall syssla. Så var det dock inte denna gång. Det var rent njutbart.
Men varför behöver det vara så förskräckligt dyrt? Hur har barnfamiljerna råd? Ja, det är förstås en enkel prioriteringsfråga. En bra och nyttig aktivitet. Fysiskt. Hälsobefrämjande. Ute. Frisk luft. Pigga och glada ungar. Som somnar utmattade med rödrosiga kinder på kvällskvisten. Ja, sådant avgör förstås.
Och - att lära ungar och sig själv en fantastiskt rolig aktivitet spelar säkerligen oxå roll. För roligt får man ju säga att det är - att åka ner för de goda pisterna en solig och varm marsdag 2010. Det gör vi gärna igen. Om något år eller så.
Anette Grinde
Tandådalen Sälen
Vintern håller oss i sitt grepp. Det är vitt, såväl hemma som här. Vägen hit var dränkt av snö. Det yrde kraftfullt genom luften en stor del av vägen, och plogbilarna var många. Hastigheten blev låg och tiden blev lång för att ta sig dit vi skulle.
Tiden var sent på söndagen när vi anlände till Tandådalen. Här såg ut som förr. Stugor i massor och backarna vita av snö. Backarna var preparerade med de stora pistmaskinerna och stod redo för den kommande dagens åkare.
Efter en god natts sömn i stugan vid backens fot stod vi redo för dagens äventyr. En lång kö till skiduthyrningen, en dyr nota för pjäxor och skidor och en likaledes dyr nota för liftkort sänkte glädjen något. Det är verkligen synd att detta behöver vara en så dyr aktivitet. En riktigt dyr aktivitet. Men - som vanligt glömmer vi att det svider dyrt, efter bara en liten stund. Vi njuter av det roliga istället.
Vi tillbringar dagarna i backarna runt Tandådalen och Hundfjället. Vi försökte variera oss i de olika backarna, även om det ibland blev många åk i samma backe. För en bra åkning gäller det att vara med och vaken. Tänk på stavarna och hur du håller kroppen. Tänk på att hålla ihop fötterna en aning och pressa i svängen och håll emot så att du inte hasar på de hårda, nästan isiga, partierna. Var mjuk i knäna och var aktiv i svängarna.
Vi märker tydligt att detta inte är en sportlovsvecka. Vi är mitt emellan lovtider och här finns många familjer som inte har skolbarn. De har barn som inte börjat i skolan.
Vi förundras av de fantastisa små barnen. De åker i långa svansar efter sina skidskolelärare. Som små prickar svänger de snyggt och kontrollerat. Ibland är de riktigt små, men de räds inte fart eller lutning i backen. De är koncentrerade, de lyssnar noga och de följer sin grupp riktigt bra. Javisst händer det att de bryter sitt led. Javisst händer det att de tappar koncentrationen i liften och hamnar i kniviga situationer. Då väntar gruppen in den knatte som tappat eller ansluter till henne/honom lite längre ner och de åker sedan vidare i snygga svängar tvärs över stora delar av backen. Vi finner oss själva ofta stående, förundrade, mitt i backen och betraktar de små svansarna av barn som korsar vår väg.
Alldeles förundrande. Så fantastiskt duktiga de är. Så små och så duktiga de är.
Ja, att åka slalom är riktigt roligt. Särskilt när vädret är milt, solen skiner, backarna är bra preparerade och när kroppen orkar och kan. Då är det riktigt roligt att svänga kort och lite snabbt nedför backarna. Annars minns jag slalom som en smärtsamt kall syssla. Så var det dock inte denna gång. Det var rent njutbart.
Men varför behöver det vara så förskräckligt dyrt? Hur har barnfamiljerna råd? Ja, det är förstås en enkel prioriteringsfråga. En bra och nyttig aktivitet. Fysiskt. Hälsobefrämjande. Ute. Frisk luft. Pigga och glada ungar. Som somnar utmattade med rödrosiga kinder på kvällskvisten. Ja, sådant avgör förstås.
Och - att lära ungar och sig själv en fantastiskt rolig aktivitet spelar säkerligen oxå roll. För roligt får man ju säga att det är - att åka ner för de goda pisterna en solig och varm marsdag 2010. Det gör vi gärna igen. Om något år eller så.
Anette Grinde
lördag 20 mars 2010
Förslag på kandidater till förtroendeposter ...
Jag fick, i posten, ett brev från en förening/organisation där jag är medlem. Brevet var rubricerat "Begäran om förslag på kanditater till förtroendeposter...."
Till brevet - som var tydligt och noggrant med angivande av datum för senaste svar, och till vem, adress, mm - fanns också bifogat en lista på hur förtroendeposterna ser ut idag, vilka som avböjt omval och hur valberedningarna ser ut i de olika regionerna.
Det är ett mycket bra tilltag att sända information till medlemmarna på detta sätt. Mycket bra! Det förbättrar onekligen möjligheten för de demokratiska processerna. Detta bör andra föreningar ta efter.
Anette Grinde
Till brevet - som var tydligt och noggrant med angivande av datum för senaste svar, och till vem, adress, mm - fanns också bifogat en lista på hur förtroendeposterna ser ut idag, vilka som avböjt omval och hur valberedningarna ser ut i de olika regionerna.
Det är ett mycket bra tilltag att sända information till medlemmarna på detta sätt. Mycket bra! Det förbättrar onekligen möjligheten för de demokratiska processerna. Detta bör andra föreningar ta efter.
Anette Grinde
tisdag 16 mars 2010
Företagande - eget ansvar - social trygghet - utanförskap
Arbetstillfällen är viktiga. Små och stora företag skapar arbetstillfällen, för sig själva och för sina medmänniskor. Varje arbetstillfälle kan ge människor möjligheten att gå från utanförskap till att vara delaktiga. Delaktiga i en gemenskap. Delaktigheter i gemenskaper är livsnödvändigt.
Utanförskap kan finnas i arbetslivet, på arbetsplatserna. Eller i föreningslivet. Det är var och ens ansvar att se sina medmänniskor så att det inte händer. Människor kan bli utfrysta. Tystade. Tystade av andra vuxna människor, som inte ser sitt ansvar om andra människor. Öppenheten, omsorgen och synligheten är viktiga företeelser. De måste vi värna. Tillsammans.
När jag ser krav på heltidstjänster undrar jag om man tänker ur företagarens perspektiv. Visst vore det bra med heltidstjänster för de som så önskar, men om företaget inte har råd eller om det inte är det bästa ur företagarperspektivet blir det ju tossigt. Företagaren/företaget äger situationen och företagaren/företaget måste få äga frågan. Inte för att utnyttja människor, utan för att skapa mervärde i företaget - till gagn för han/hon som lägger resurser och kraft i företaget, och till gagn för arbetsmarknad, skatteintäkter och andra samhällsnyttiga händelser. Företagaren driver företaget under ett stort ansvar och med en stor risk. Det får vi inte glömma. Företagaren får heller inte glömma sitt ansvar för de medmänniskor som finns i företaget. De behöver ses. De behöver omsorg. De behöver utvecklas.
Företagare som driver sina företag måste ges rättigheter och förståelse. Vi måste se över de administrativa krav som ligger på företagarna, även om många kan ses som nödvändiga ur andra perspektiv. Det är naturligtvis en svår avvägning. Skatt, ja det får ses som nödvändigt - men med måtta.
Arbetslöshetsförsäkringssystemet måste förändras. Företagare måste få en bättre, som i enklare, situation. Inte så att man skall kunna få ersättning ur ett system för att lågkonjunkturen slagit till, men när företaget lagts till vila och någon faktiskt lägger ner bör en försäkring kunna träda i kraft - även om företaget finns kvar.
Sjukersättningssystemet måste fungera bättre för småföretagarna. Det måste fungera även för de som arbetar avsevärt mer än 40 timmar per vecka, med inkomster som inget fackförbund skulle tolerera för en anställd.
Social trygghet kan annars inte bara ligga i statens knä. Anvaret måste finnas hos individerna och hos familjerna tillsammans med samhället. Människor får inte hamna utanför, men det måste finnas en stor dos eget ansvar. Systemet måste också fånga upp de människor som inte klarar uppgiften själva.
Vi måste se varandra mycket, mycket mer.
En vänsterpartist sa till mig en gång att hans bror utvecklingsstörda barn inte var familjens angelägenhet. Det var statens ansvar.
Nej, tänker jag. Så kan det inte vara. Först och främst är all omsorg vårt egna ansvar. Var och en. Familjen. Kyrkan. Föreningen. Våra närstående och de som möter oss på vägen. Sen kommer statens ansvar. När vi inte själva alls förmår.
Anette Grinde
Utanförskap kan finnas i arbetslivet, på arbetsplatserna. Eller i föreningslivet. Det är var och ens ansvar att se sina medmänniskor så att det inte händer. Människor kan bli utfrysta. Tystade. Tystade av andra vuxna människor, som inte ser sitt ansvar om andra människor. Öppenheten, omsorgen och synligheten är viktiga företeelser. De måste vi värna. Tillsammans.
När jag ser krav på heltidstjänster undrar jag om man tänker ur företagarens perspektiv. Visst vore det bra med heltidstjänster för de som så önskar, men om företaget inte har råd eller om det inte är det bästa ur företagarperspektivet blir det ju tossigt. Företagaren/företaget äger situationen och företagaren/företaget måste få äga frågan. Inte för att utnyttja människor, utan för att skapa mervärde i företaget - till gagn för han/hon som lägger resurser och kraft i företaget, och till gagn för arbetsmarknad, skatteintäkter och andra samhällsnyttiga händelser. Företagaren driver företaget under ett stort ansvar och med en stor risk. Det får vi inte glömma. Företagaren får heller inte glömma sitt ansvar för de medmänniskor som finns i företaget. De behöver ses. De behöver omsorg. De behöver utvecklas.
Företagare som driver sina företag måste ges rättigheter och förståelse. Vi måste se över de administrativa krav som ligger på företagarna, även om många kan ses som nödvändiga ur andra perspektiv. Det är naturligtvis en svår avvägning. Skatt, ja det får ses som nödvändigt - men med måtta.
Arbetslöshetsförsäkringssystemet måste förändras. Företagare måste få en bättre, som i enklare, situation. Inte så att man skall kunna få ersättning ur ett system för att lågkonjunkturen slagit till, men när företaget lagts till vila och någon faktiskt lägger ner bör en försäkring kunna träda i kraft - även om företaget finns kvar.
Sjukersättningssystemet måste fungera bättre för småföretagarna. Det måste fungera även för de som arbetar avsevärt mer än 40 timmar per vecka, med inkomster som inget fackförbund skulle tolerera för en anställd.
Social trygghet kan annars inte bara ligga i statens knä. Anvaret måste finnas hos individerna och hos familjerna tillsammans med samhället. Människor får inte hamna utanför, men det måste finnas en stor dos eget ansvar. Systemet måste också fånga upp de människor som inte klarar uppgiften själva.
Vi måste se varandra mycket, mycket mer.
En vänsterpartist sa till mig en gång att hans bror utvecklingsstörda barn inte var familjens angelägenhet. Det var statens ansvar.
Nej, tänker jag. Så kan det inte vara. Först och främst är all omsorg vårt egna ansvar. Var och en. Familjen. Kyrkan. Föreningen. Våra närstående och de som möter oss på vägen. Sen kommer statens ansvar. När vi inte själva alls förmår.
Anette Grinde
måndag 15 mars 2010
Jag mötte honom igen...
Jag mötte honom igen.
Lång. Smal. Ljus.
Men nu var han inte rusig. Han stog inte som ett ensamt troll.
Han gick med raka steg. Hans ansikte log. Hela hans långa kropp log. Det var som en helt annan människa.
Sorgen hade värkt. Ut. Han hade kommit igenom det skarpa. Den som bara hindrade, stog i vägen och gjorde fruktansvärt ont. Den som åt ända in i själens djupaste hörn. Den hade värkt ut. Molnat. Planat ut.
Han mindes lyckan och glädjen. Han mindes också sorgen. Men han kände inte den skarpa smärtan i hjärtat längre. Han såg det som en livserfarenhet. En sådan som skapat lärdom om livet, om kärleken och om människorna. Inte så att han nu var fullärd. Bara lite bättre förberedd.
Han mötte mig med raka steg. Med ett vackert leende. Igenkännande. Rakt. Skarpt. På väg. Gick han vidare genom dagen. Närvarande och på väg in i framtiden.
Så underbart det var att se hans lätta och starka steg.
A Grinde
Lång. Smal. Ljus.
Men nu var han inte rusig. Han stog inte som ett ensamt troll.
Han gick med raka steg. Hans ansikte log. Hela hans långa kropp log. Det var som en helt annan människa.
Sorgen hade värkt. Ut. Han hade kommit igenom det skarpa. Den som bara hindrade, stog i vägen och gjorde fruktansvärt ont. Den som åt ända in i själens djupaste hörn. Den hade värkt ut. Molnat. Planat ut.
Han mindes lyckan och glädjen. Han mindes också sorgen. Men han kände inte den skarpa smärtan i hjärtat längre. Han såg det som en livserfarenhet. En sådan som skapat lärdom om livet, om kärleken och om människorna. Inte så att han nu var fullärd. Bara lite bättre förberedd.
Han mötte mig med raka steg. Med ett vackert leende. Igenkännande. Rakt. Skarpt. På väg. Gick han vidare genom dagen. Närvarande och på väg in i framtiden.
Så underbart det var att se hans lätta och starka steg.
A Grinde
Aung San Suu Kyi stoppas....
Aung San Suu Kyi stoppas av ny lag, läser jag i DN den 11 mars. Den styrande militärledningen i Burma stiftar nya lagar för att hindra demokratin. Man fängslar de som försöker och stiftar sedan lagar för att hindra de som fängslats att vara delaktiga i viktiga demokratiprocesser.
Jag ber att världens alla folk ställer sig upp unisont och berättar för Burmas militärjunta att detta inte är demokrati eller förenligt med mänskliga rättigheter.
Jag ber att vi inte låter tystnadens diplomati råda utan låter varje röst höras. Använd din röst för att uppmärksamma alla de som försöker skapa mervärde för sina medmänniskor, som Aung San Suu Kyi till exempel. Använd din röst för att fler skall kunna verka och göra.
A Grinde
Listan till kommunfullmäktige för KD är idag beskriven...
...i lokaltidningen.
Vi kan konstatera att lokalavdelningen i partiet inte välkomnar nya aspiranter till kommunfullmäktigelistan. De har bara gamla namn på sin lista.
De syns inte ute i samhället. De har ingen hemsida. De svarar inte på frågor.
En avhoppad medlem uttrycker att de kommer att ta död på sig själva.
Jag är benägen att hålla med.
A..
Vi kan konstatera att lokalavdelningen i partiet inte välkomnar nya aspiranter till kommunfullmäktigelistan. De har bara gamla namn på sin lista.
De syns inte ute i samhället. De har ingen hemsida. De svarar inte på frågor.
En avhoppad medlem uttrycker att de kommer att ta död på sig själva.
Jag är benägen att hålla med.
A..
söndag 14 mars 2010
Anne Franks dagbok - Stadsteatern Sthlm
Polly Kisch är utbildad vid Teaterhögskolan i Stockholm. På Stockholms stadsteater har hon bl a spelat Annika i Pippi Långstrump - världens starkaste , Ebba i Kvinnornas hämnd och medverkat i Ett litet drömspel.
Hon gör nu Anne Franks dagbok på Stadsteatern i Sthlm. Hon står ensam på scenen, i en föreställning som varar i ca en timme. Ensam, utsatt och skarp. Precis som Anne Frank.
Föreställningen är fullsatt och längst bak i publiken sitter några personer som inte kan vara tysta. De viskar och stör. Till slut avbryter Polly Kisch sin föreställning för att tala med de som stör. Hon ber dem med bestämdhet vara tysta eller lämna salongen. De sitter kvar och de är därefter tysta. Polly samlar sig och fortsätter sin föreställning. Hon är Anne Frank. Hon talar med sin dagbok. Vi följer hennes liv och tankar, eller en del av dem, med utgångspunkt från dagboken.
Anne Franks dagbok är en viktig bok. En viktig berättelse. Den får inte glömmas. Den bör spelas och tolkas igen och igen. På olika sätt och på olika scener. Det är viktigt att det inte händer igen. Varje övergrepp, varje brott mot mänskliga rättigheter, varje människa som inte tillåts leva sina liv i frihet - måste uppmärksammas.
Detta är ett av dem. Vi vill inte att detta skall hända igen.
A Grinde
Hon gör nu Anne Franks dagbok på Stadsteatern i Sthlm. Hon står ensam på scenen, i en föreställning som varar i ca en timme. Ensam, utsatt och skarp. Precis som Anne Frank.
Föreställningen är fullsatt och längst bak i publiken sitter några personer som inte kan vara tysta. De viskar och stör. Till slut avbryter Polly Kisch sin föreställning för att tala med de som stör. Hon ber dem med bestämdhet vara tysta eller lämna salongen. De sitter kvar och de är därefter tysta. Polly samlar sig och fortsätter sin föreställning. Hon är Anne Frank. Hon talar med sin dagbok. Vi följer hennes liv och tankar, eller en del av dem, med utgångspunkt från dagboken.
Anne Franks dagbok är en viktig bok. En viktig berättelse. Den får inte glömmas. Den bör spelas och tolkas igen och igen. På olika sätt och på olika scener. Det är viktigt att det inte händer igen. Varje övergrepp, varje brott mot mänskliga rättigheter, varje människa som inte tillåts leva sina liv i frihet - måste uppmärksammas.
Detta är ett av dem. Vi vill inte att detta skall hända igen.
A Grinde
tisdag 9 mars 2010
Rör inte Rut
Det ordas om Rut. Jag finner nya artiklar igen och igen. Jag noterar att vissa talar om att Rut är för de rika och att det därför är fel och orättvist.
Rut är arbetstillfällen för människor. Det är arbetstillfällen för människor som annars inte har ett arbete. Ett arbete som ligger till grund för en vit lön. En vit jysst lön, som ger en sjukpenninggrundande inkomst och som ger pensionspoäng. Ett arbete och en vit lön som ger människor en plats på arbetsmarknaden. På den arbetsmarknad som alla vuxna människor i vårt land bör ha en rätt att tillhöra.
Att avskaffa Rut är att avsluta en mängd arbetstillfällen. Det får helt enkelt inte göras. Det är fel och orättvist.
A Grinde
Malta Marathon 28/2 2010
Hösten och mörkret trängde sig och resnerverna gjorde sig gällande. Oktober 2009 skapade en vilja att resa, träna och tävla trots mörkret i vårt land. Vi vandrade till vår goda resebyrå i Norrtälje och fann en resa som passade vår tanke. Vårt önskemål bestod i att få ett träningstillfälle i marathontakt och en avstämningsmöjlighet inför det kommande Sthlm Marathon. Vårt sikte låg på Malta i slutet av februari. Resan bokades sålunda i höstas och föregicks av ett halvmarathon i Lissabon i början av december 2009. På vårt schema däremellan har funnits en del löpning i snömodd, halka och skarp kyla. Vi tänkte oss att vi skall klara Malta Marathon på en tid under fyra timmar. Det klarade vi med råge.Lufthansas utlysta flygstrejk precis i vår restid skapade en kort oro i vårt sinne, men löste sig och gav inga större problem. Resan gick mellan Sthlm – Köpenhamn – München – Malta, istället för mellan Sthlm – Frankfurt – Malta. Det blev tidsmässigt lång, men vi kom ändå ner till Malta i god ordning och i tidräckligt god tid för att kunna hämta nummerlappar, startlista och t-shirt samma kväll vi kom ner.
Vi anlände sålunda till Malta några dagar innan loppet. Vi kände in, hämtade våra nummerlappar, besökte starten, målet och lajade runt i några dagar. Vi noterade att det var fler som gjorde samma sak. Marathontröjor och springskor talar sitt tydliga språk. Människornas igenkännande miner skapar förutsättningar för glädje och samtal över landsgränser och löparkompetensnivåer. Vi ingår alla i teamet som skapar glädje för oss själva och för varandra. Det är roligt att se och känna detta.Malta Marathon firade 25-årsjubileum. Det var ett ganska litet arrangemang ställt i relation till t ex Sthlm Marathon. Men det var ett bra arrangemang. Med mindre än 300 marathondeltagare infann sig nästan en familjär stämning när vi alla stod på startlinjen kl 0800 den 28 februari vid Mdinas portar. Några timmar i skön värme låg framför oss. Oron för eventuell kyla i den tidiga timmen var onödig. Kortbyxor, kortärmat och den vita Sthlm Marathonkepsen var helt rätt klädsel för dagen.
Starten gick och gänget drog iväg med jämna steg. Var för sig, kämpande mot tid, vind och med sin egen ork. Färden gick från Mdina ner till området strax nedanför. Där lotsades vi runt, runt i olika slingor under drygt två mil. Banprofilen såg ut att ha mest nerför men verkligheten tog oss till ett flertal uppförslut. Man kände sig nästan lurad på konfekten. Så småningom anslöt vi till halvmarathon- och walkathonspåret och de tre grupperna kämpade tillsammans mot målet i Sliema. Walkathon innebar en halvmarathonpromenad på samma bana som halvmarathonlöparna, tillika samma som en del av marathonlöparnas rutt. Den sista delen av vårt lopp, något mindre än två mil, sprangs sålunda tillsammans med löpare och promenerare i de andra grupperna. Det tillförde gott till evenemanget. Målgången låg nere i Sliema. Den sista biten in, hela kajkanten runt, var riktigt lång. Riktigt plågsamt lång. Men lyckan var stor när klockan stannade över våra huvuden.
Vår ambition med Malta Marathon var att få en långpass och en avstämning av formen inför Sthlm Marathon. För att se hur långt vi hade kommit i vårt vinterstretande. Vår känsla efter vårt genomförande var en nästan omåttlig glädje och inspiration. Vid målgång var vi riktigt trötta. Var för sig, för vi springer inte tillsamman när vi tävlar. Vi satt oss att vila en stund, men var på benen igen kort därefter. Man blir så glad när man inser att man kan gå, nästan skutta, strax efter målgång när man kände sig alldeles slutkörd strax innan. Man blir så glad när man ser sin vän nästan gråta av lycka för en god tid, en god känsla och med en omsorg om sin springande vän. Man blir så oerhört glad, trots skav och blåsor på fötter och dränering på energi. Det är nästan så att man vill slå en trippelvolt av glädje! Det är verkligen härligt att springa marathon, hur konstigt det nu än låter!Vi stannade sedan på Malta i ytterligare några dagar. Vi gick omkring, åkte lokalbuss från syd till nord och från väst till öst. Vi kunde ses i vår Rånäs 4h-träningsjacka. Vissa dagar fiskade vi också fram någon marathontröja ur våra väskor. Sthlm-Marathon-finisher-tröjan ger onekligen upphov till samtal och kommentarer. Vi mötte marathon/halvmarathon löpare igen och igen. De hejade glatt och kom fram och samtalade en stund. Vi mötte en löpare som var ute på en eftermiddagsspringrunda några dagar senare och han hejade så glatt att vi blev alldeles fulla av skratt. Vi måste helt enkelt ha gjort oss kända i byn. På flygplatserna på hemvägen såg vi marathontröjor igen. Glada hälsningar och människor som kommer fram och talar. Igen. När vi kliver på flyget i Frankfurt frågar en av flygvärdinnorna med nyfikenhet vad vi har gjort på vår resa. Rånäs 4H-jackan verkade här vara den utlösande faktorn för frågan. Och naturligtvis berättar vi med glädje vad vi gjort. Hon ler stort och vi ler än större. Med stolthet och glädje. Igen.
Väl hemkomna hänger känslan kvar. Vi talar om löpning och om marathon. Igen och igen. Vi talar med alla vi kommer åt - om att springa och hur fantastiskt roligt det är. Det tillför kraft till oss själva och det smittar i bygden.
Malta Marathon kan rekommenderas. Mer info om loppet finner du på; http://www.maltamarathon.com/
Om du åker till Malta skall du definitivt nyttja de lokala bussarna. De kostade oftast ca 5.-/resa och person (47 cent), någon enstaka resa kostade drygt 10.-/resa och person (drygt 1 Euro). Det var helt enkelt lätt och bra att transportera sig med dessa.
Malta Marathon springer vi gärna igen.
A Grinde
Artikeln är publicerad i Marathonsällskapets tidning
Marathonlöparen i april 2010
måndag 8 mars 2010
Rör inte Rut...
Det skrivs och det debatteras. Det ordas åt olika håll, med olika skäl och med olika styrka. Varje sten skall vändas och luftas. Det är bra med debatt. Det är glädjande med debatt.
Vad gäller Rut kan konstateras att det är till glädje för många människor. Det skapar mervärde. Det skapar möjligheter och hjälp. Det skapar tid och arbetstillfällen. Man blir riktigt glad över att Rut finns. Vi ser att Rut är tillgänglig för ung och för gammal, för fattig och för rik. Vi ser att det omvandlar svart till vitt och att människor går från utanförskap till medverkan i samhället.
Rut är skarp. Rut vill vi gärna ha kvar.
Anette Grinde
Vad gäller Rut kan konstateras att det är till glädje för många människor. Det skapar mervärde. Det skapar möjligheter och hjälp. Det skapar tid och arbetstillfällen. Man blir riktigt glad över att Rut finns. Vi ser att Rut är tillgänglig för ung och för gammal, för fattig och för rik. Vi ser att det omvandlar svart till vitt och att människor går från utanförskap till medverkan i samhället.Rut är skarp. Rut vill vi gärna ha kvar.
Anette Grinde
Genomförda lopp med dignitet
Malta Marathon 2010 - 3.37.37
Sthlm Marathon 2009
Sthlm Marathon 2008 - 3.50.43
Sthlm Marathon 2007 - 4.09.32
Kungsholmen Runt 2010 - 1.40.43?
Sthlm Marathon 2009
Sthlm Marathon 2008 - 3.50.43
Sthlm Marathon 2007 - 4.09.32
Kungsholmen Runt 2010 - 1.40.43?
Lissabon Halvmarathon 2009 - 1.50.10
Göteborgs Halvmarathon höst 2008 - 1:46:26
Sthlm Halvmarathon 2008 - 1.44.50
Göteborgsvarvet 2008 - 1.45.37
Sthlm Halvmarathon/St Eriksloppet 2007 - 1.44.09
Göteborgsvarvet 2007 - 1.44.07
St Eriksloppet 2006 - 1.46.28
Göteborgsvarvet 2006 - 1.45.49
Göteborgsvarvet 2004 - 1.55.34
Tjejmilen 2006 - 46.27
Midnattsloppet 2006 - 0:47:34
En Svensk Klassiker - 1994 02 28 - Diplom nr 1250.
Vasaloppet Öppet Spår 1994 - 9 mil skidor - 8.52
Engelbrektsloppet 1994 - 6 mil skidor
Lidingöloppet 1993 - (kort)
Vätternrundan 1993 - 30 mil cykel
Vansbrosimningen 1993 - 3 km
Vätternrundan 1992
Vätternrundan 1991
Vätternrundan 1990
Vansbrosimningen
Vansbrosimningen
Vansbrosimningen
Göteborgsvarvet 2008 - 1.45.37
Sthlm Halvmarathon/St Eriksloppet 2007 - 1.44.09
Göteborgsvarvet 2007 - 1.44.07
St Eriksloppet 2006 - 1.46.28
Göteborgsvarvet 2006 - 1.45.49
Göteborgsvarvet 2004 - 1.55.34
Tjejmilen 2006 - 46.27
Midnattsloppet 2006 - 0:47:34
En Svensk Klassiker - 1994 02 28 - Diplom nr 1250.
Vasaloppet Öppet Spår 1994 - 9 mil skidor - 8.52
Engelbrektsloppet 1994 - 6 mil skidor
Lidingöloppet 1993 - (kort)
Vätternrundan 1993 - 30 mil cykel
Vansbrosimningen 1993 - 3 km
Vätternrundan 1992
Vätternrundan 1991
Vätternrundan 1990
Vansbrosimningen
Vansbrosimningen
Vansbrosimningen
A Grinde
fredag 5 mars 2010
Veteran 2010 – Rånäs 4H.
Att tävla är riktigt roligt. Det har många med mig konstaterat tidigare och kommer att konstatera igen i framtiden. Det skapar välmående. Det inbegriper plågsamma andetag, skavsår och strama muskler. Det inbegriper även fantastiska glädjeskutt och härlig kamratskap. Ja, träningen och tävlandet skall vi inte vara utan.
Rånäs 4H ligger i topp bland veteranerna. Bästa Veteran SM förening 2009 var Huddinge AIS som fick 705,5 poäng (2008: 560,5) följt av Rånäs 4 H med 661 poäng (2008: 235) poäng och Fredrikshofs FIF 303,5 poäng (2008: 115).
Med skarp närvaro och med full kraft i engagemanget bör vi kunna nå en bit till. Kanske kan vi klättra en placering.
Låt oss lägga manken till och se var det bär. Närmast i tid finner vi lopp som Brukslunken (27/3), Roslagsbroloppet (11/4) och DM i terräng i Uppsala (17/4). På dessa kan vi öva innan det är dags för VSM i terräng i Borås (25/4). Till Borås går en buss med Rånäs 4H.are. Anmäl dig med skyndsamhet för detta evenemang.
Veteran SM i Norrtälje i somras i Norrtälje gav mersmak, även om jag själv ”bara” stod vid prisutdelningspallen i dagarna tre. Det gav mig en känsla av att vilja vara med när detta evenemang går på Öland i sommar. Jag hör andra som riktigt bubblar av glädje när de talar om veterantävlingarna. Den glädjen vill vi gärna dela med fler.
Den 6-8 augusti hoppas vi vara en stor trupp från Norrtälje. Då går VSM-färden till Löttorp på Öland. På Högby IF.s hemsida - www.hogbyif.se/friidrott - finner du information om evenemanget. Där finner du också förslag på boendealternativ.
Den 28 augusti är det VSM i marathon. Lidköping IS/Lidköping står för arrangemanget.
Den 16 oktober är det VSM i halvmarathon. Då behöver vi bara färdas till Bålsta, där Bålsta IK står för ord och handling kring start, mål och allt däremellan.
Besök gärna http://www.friidrott.se/ - Jag ber dig särskilt observera fliken Tävlingar och Veteran i vänsterkanten. Där finner du information om tävlingar, resultat och annat som tillför för Veterantävlandet. För de lokala aktiviteterna kan www.upplandsfriidrott.se rekommenderas.
Låt oss nu hjälpas åt att hamna i topp. Visst vore det väl finfint om Rånäs 4H blev bästa Veteran SM förening 2010?
Allt Gott
Anette Grinde
Rånäs 4H ligger i topp bland veteranerna. Bästa Veteran SM förening 2009 var Huddinge AIS som fick 705,5 poäng (2008: 560,5) följt av Rånäs 4 H med 661 poäng (2008: 235) poäng och Fredrikshofs FIF 303,5 poäng (2008: 115).
Med skarp närvaro och med full kraft i engagemanget bör vi kunna nå en bit till. Kanske kan vi klättra en placering.
Låt oss lägga manken till och se var det bär. Närmast i tid finner vi lopp som Brukslunken (27/3), Roslagsbroloppet (11/4) och DM i terräng i Uppsala (17/4). På dessa kan vi öva innan det är dags för VSM i terräng i Borås (25/4). Till Borås går en buss med Rånäs 4H.are. Anmäl dig med skyndsamhet för detta evenemang.
Veteran SM i Norrtälje i somras i Norrtälje gav mersmak, även om jag själv ”bara” stod vid prisutdelningspallen i dagarna tre. Det gav mig en känsla av att vilja vara med när detta evenemang går på Öland i sommar. Jag hör andra som riktigt bubblar av glädje när de talar om veterantävlingarna. Den glädjen vill vi gärna dela med fler.
Den 6-8 augusti hoppas vi vara en stor trupp från Norrtälje. Då går VSM-färden till Löttorp på Öland. På Högby IF.s hemsida - www.hogbyif.se/friidrott - finner du information om evenemanget. Där finner du också förslag på boendealternativ.
Den 28 augusti är det VSM i marathon. Lidköping IS/Lidköping står för arrangemanget.
Den 16 oktober är det VSM i halvmarathon. Då behöver vi bara färdas till Bålsta, där Bålsta IK står för ord och handling kring start, mål och allt däremellan.
Besök gärna http://www.friidrott.se/ - Jag ber dig särskilt observera fliken Tävlingar och Veteran i vänsterkanten. Där finner du information om tävlingar, resultat och annat som tillför för Veterantävlandet. För de lokala aktiviteterna kan www.upplandsfriidrott.se rekommenderas.
Låt oss nu hjälpas åt att hamna i topp. Visst vore det väl finfint om Rånäs 4H blev bästa Veteran SM förening 2010?
Allt Gott
Anette Grinde
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)