Harm. Bannbulla. Arbetsplatsolycka. Självskada. Indignation.

Jag känner harm över situationen. Indignationen leder till självskadebeteende som resulterar i onödiga arbetsplatsolyckor på jobbet. Jag uttalar en bannbulla för att undvika liknande händelser i framtiden. 

27/6-24. Simmat. 22 grader i vattnet. 26 grader i luften.

Simmat.

22 grader i vattnet. 26 grader i luften. Stillhet och en kav lugn roslagssjö. Ljuvligt, magiskt.

Simmat 4 längder, två gånger fram och tillbaka till klippan. (200 meter per längd)

Jag undrar hur jag behöver träna mina knän för att inte få ont vid bröstsim. Vilka övningar behöver knän för att inte skadas av en sorts ensidig rörelse?

Fortsatt hel kropp, alltså. Bra styrketräning för knän. Hur styrketränar proffs och motionärer sina simmarknän?

Den andra frågan är säkerhet. Jag är inte själv och tycker mig kunna vad som helst. Jag fattar att det inte är sant, och jag kommer inte att kunna rädda eller räddas för att vi är för långt ifrån varandra. Jag funderar därför kring flytetyg som inte hindrar simning.

Säkerhetstänkande, alltså. Vet du ett flytetyg (inte tyg, en sak, inte flytväst) som är avsedd för ensamsimmare utomhus?

Därutöver: lös hund och tre vuxna på badplatsen. Det är förbjudet att ha hundar på kommunens badplatser. För mig obehagligt, eftersom jag är rädd för hundar som kommer närmre än 2 meter.

A..

26/6-24. Sommaren dansar i min själ.

Sommaren dansar i min själ

klöver

smörblommor 

kråkvicker 

kajor som skriker 

humlor 

humlan surrar runt huvudet på mig,

tror hon att jag är en blomma?

himlen är blå

värmen är skön 

jag njuter 

kajorna skriker 

rådjuret drar med höga skutt 

över det höga gräset 

hornen sticker upp mellan öronen 

det är vackra djur

en cyklist passerar 

snart kommer bussen 

jag vandrar 

sakta 

njuter sommar  

ljuvlig värme 

ljuset 

det faluröda 

grönskan 

sommaren dansar i min själ

inte ett troll i sikte

Varför kommer inte bussen?

Ja, den kommer inte för att SL har ställt in den.

Under tiden, när ni dansade och njöt.

 

De lämnade bildörren öppen, av misstag förstås. De hade parkerat på en privat gård. Varför är det ingen som vet. 

När jag kom hem såg jag bildörren öppen. Jag vågade inte stänga, för att jag inte visste var deras nyckel fanns. Kanske satt den i, kanske låstes bilen om jag stängde. 

Jag fotade bilen, gick till hustomten och frågade vems den var. Ingen känd, svarade han. Vad gjorde då bilen där? 

Jag googlade på registreringsnumret, jag skrev till bilregistret. Fick namnet på ägaren. Jag googlade, letade telefonnumret, som inte fanns. Jag letade efter en make/maka som inte heller hade ett telefonnummer på nätet. 

Hon var konstnär, men saknade kontaktuppgifter. Jag hittade ett foto eller tre. Jag tittade runt på festen, inget napp. Jag googlade bild på maken, tittade runt på festen igen, inget napp bland de ca 1000 personer som var där. 

När jag googlade hittade jag att de arbetade med en fantastisk leksak, kanske var de initiativtagare till den. Mina barnbarn har den, älskar att leka och pyssla med den. Sen är utvecklande för deras lek. Så fint, så vackert. Så fint att tro på ursprunget, så fint om just dessa människor hittat den här varan för många barns glädje. Vem är konstruktören, tro? 

Jag återvände till bilen, tittade in efter ledtrådar. Där fanns en bilbarnstol för ett litet barn. Jag återvände till festen, tittade på gården och i midsommarringen efter de minsta. Hon där, i svart hatt? Kunde det stämma? Han där, i ljusa kläder, som skrattade så lyckligt mot de dansande när han stod med den tomma vagnen för en av de minstas sort. Var det dessa båda? Nej, jag vet inte. Nu får det vara, de får ta ansvar för sig själva. 

Min oro för deras situation, ett utdraget batteri, låg ändå kvar.

Jag gick hem.  Jag stod i köksfönstret, såg dem komma till sin bil. Hon i svart hatt. Han i ljusa byxor. De packade in, skrattade och kramade grannbilens folk. De var alltså flera som parkerat på den privata gården. Hur tänker man då, undrar jag. Man kanske bara inte tänker. Innan han satte sig i sin bil gick han till tomtgränsen. Han lättade sig, kissade på gården. Nåväl, var och en behöver kissa. Jag funderar över gränsen för var och ens respekt. Var går den, tro? Vad är respekt, egentligen? 

Bilen startade på första försöket. Min oro var bortkastad tid.

Festens parkering hade gott om plats. Festens toalett likaså.

Var och en har alltid sina egna skäl. Kanske ser man inte den andras? Kanske aldrig. De såg inte mitt. Jag såg inte deras.

A..

Jag minns henne. Hälsa!

Jag minns, säger hon. Jag städar i mina lådor och arkiv, tittar igenom alla klassfotografier. Jag minns inte alla barn genom hela mitt arbetsliv, men jag minns många. Jag minns din Jenny, säger hon. Hur har hon det? Bra, säger jag. Make och barn. De har det bra, är hela och friska. Hälsa, glöm inte det. Hälsa till henne från mig, säger hon. Jag ska, jag lovar, säger jag.

Jag tänker kring lärarnas arbete. Hur otroligt viktiga de är, som seende och orkande människor, som har orkar och kunnat se barnen och deras behov. Olika, alltid olika. Jag tänker kring hur många lärare som har mött mina barn, medverkat till att göra dem till kloka och vettiga människor, fulla av kunskap och kloka värderingar. Jag hoppas att jag har bidragit också, men lärarkåren genom årens lopp är på intet vis försumbara. Utan skolgång och seende, orkande lärare skulle mina barn inte vara det de är idag. Nej, säkert inte dina heller. Vi påverkas av de vi möter i livet. 

Jag undrar hur dessa lärare har mått och haft det genom åren, vad de hade velat ha av mig. Gjorde jag rätt i förhållande till lärarna, eller gav jag dem merarbete? Såg jag dem, eller tog jag lärarna och rektorerna för givna? Tjorvade jag, vi, eller var vi acceptabelt vettiga?

Jag tänker att jag vill tacka alla lärare som - genom många år och på olika nivåer - har lärt och påverkat mina barn till att bli de fantastiska människor de är idag. Jag vill säga tack, för att de har lagt tid, kunskap, glädje och själ på alla barn de har mött, inklusive mina. Kanske har de också lagt vånda, oro och sjukhustid på några av dem. Tack, också för det.

Idag tänker jag på de lärare som går igenom sina klasslistor och fotografier av klasser från sitt arbetsliv. Jag hoppas att de minns sitt skolliv med glädje och ser att de har kunnat göra stordåd för flera barn under sina dagar i klassrummen. 

Tack, för allt ni gjort. 

Glad sommar!

A..

15/6-24. Tack, livet. Livet som pågår, skapar och gör.

 15 juni 2024. 

Tack, livet. Livet som pågår, skapar och gör. 

Jag sprang, drog högerut över den grönskande ängen. Njöt morgonen, tystnaden och fåglarna. Ett rådjur drog norrut när jag störde, men stannade efter fem höga skutt. De är vackert graciösa djur. Var hon själv, eller stod ett kid i kanten?

Bussen kom i tid. Hon log åt min svettiga stil. Vad ser de, chaufförerna, dag för dag? Vilka människor träffar de på bussen?

På ICA satt hon som är glad, men inte gillar lördagar, i kassan. Hon hälsar alltid glatt, du borde läsa en bok i din väntan, har jag sagt. Nej, hon tycker att det är ohyfsat att göra det i kassan. Hm, det tycker nog inte jag. Förutsatt, förstås, att hon köper den i bokhandeln. Vad är ohyfsat, för vem och varför? 

Jag lämnade bokhandeln en stund under dagen. Eva och Anne tog ansvar då. Jag känner glädje och tacksamhet över Eva och Annes hjälp. Vad vore vi utan människor som hjälper?

Jag gick till bibblan, där Mika Wallander hade samtal om sin nya bok. Prästen Olle Carlsson frågade och Mika berättade. De båda har viktiga berättelser från sina liv, ja, det har vi alla förstås. Kön blev lång, böckerna tog slut. 

Efter stängning drog jag till Åtellet, men där fanns ingen Jättelångt-målgång som jag trodde. Fel hade jag, jag fick lämna det till sen. Jag tänker på Åtellets alla fantastiska göranden och jag tänker på Jättelångtorganisationens idoghet över åren. Det gör mig glad. 

Jag tog en ny låda i min famn, full med fantastiska böcker om liv, teologi, människor, längtan och kunskap. Jag gick till Mariagården och Mikas fest. Bokkön blev lång, böckerna tog slut.

Mika strålade. Hon mötte människor i rummet,  samtalade, skrev hälsningar i böcker. Det är den finaste bokrelease jag sett under mina år som bokhandlare. Den gjorde mig glad. Hon och människorna i rummet gjorde mig glad. Platsen gjorde mig glad. Livet värmer min själ. 

Jag bytte från sommarklänning till cykelstass och drog ner till målgången i parken. En löpare med superlätta steg målgångade. Så lätt, så mjukt, så starkt och så fint. Han hade sprungit 7 mil. Han utstrålade enkelhet. Var det sant, eller fanns det mer att säga om det? Ibland kan skenet bedra, men så vackert det såg ut ändå. Så fint han ordnat för sig själv! 

Arrangörerna Maria och Jonas Ek stod lugna vid målet. Speakrade, lyfte löpare och sponsorer. De har dessförinnan sett till att spåren är märkta, tidtagning och listor i sin ordning,  korv kan inhandlas, funktionärer riktar löpare och trafik, väderbeställning och allt annat (!) som måste ordnas för ett skönt lopp som sträcker sig från Grisslehamn till Norrtälje per egna fötter i ett enda långt svep. Det ger glädjebubbel i magen hos mig när jag ser dessa stordådsmänniskor. Jag gläds och imponeras över varje arrangör, varje funktionär och varje löpare. Ni gör skillnad. Tack, ni alla som gör.

Jag vill möta fler, se dem njuta. Jag cyklar hemåt längs spåret. Jag ler åt mig själv och leder cykeln ibland eftersom jag är rädd att ramla och spåret är trixigt. Jag får träna mer. Jag möter flera, heja, språkar och peppar.  De är glada. Någon är trött, andra taggade, alla har riktning mot mål. Jag blir avundsjuk, vill också.  Kanske nästa år igen?

Vid Hov möter jag två män. Lite talbara, åtminstone den ena. Jag ler och frågar om det är jättelångt, nja, Jättelångt är bara hälften, vi började igår, sprang upp längs leden, hämtade nummerlapp och sprang neråt igen. Sprang de dubbelt, bara, eller började de i Danderyd, tänkte jag sen. Inget är längre omöjligt. Livet är en utflykt, som kan pågå länge i rörelsens tecken. Jag gläds över människors utmaning av sig själva. Mer. Ribban ligger hos var och en. För några ligger den på en km och för någon annan på 140. Så länge vi utmanar, lyfter oss själva lite mer, spelar nivån ingen roll. En km idag kan bli 1,2 km imorgon och 1,4 nästa dag. Lite mer, lite tyngre, lite svårare kan ge oss bättre hälsa för liv och ålderdom. Vad som är omåttligt för en är fantastiskt för en annan. Just det, var och ens nivå, glädje och måtta, är viktig att se. Jag är inte du och du är inte jag. Vi kan, vi alla kan det vi kan. Vi kan lyfta oss ett lite snäpp, när vi vill. Om vi vill. 

Jag cyklar vidare, ser en man flytta ut i det höga gräset när jag kommer.  Nej, säger jag, du har företräde här. Du gör stordådet. Oj, det är du, teatermannen som utmanar sig med 365 löparmil per år, men så fint att se dig. En kram senare susar (!) han vidare mot mål, som just där ligger lite mer än en mil bort. 6 mil gjorda. 1 mil kvar. Så fint, så imponerande, så glatt, så starkt. 

Jag tar mig vidare hemåt. Tänker på alla möten som sker under en dag, vilka tankar och följdkonsekvenser de ger. Jag ser, lyfter, sörjer, gläds, undrar, frågar, lär mig och njuter. 

Det här är ändå bara lite, lite, av det som hänt under min dag. Lite. Fler människor har mötts framför mina ögon, fler ord har bytts, fler tankespår har skapats. 

Tack, livet. Livet som pågår, skapar och gör. 

A..

16/5-24. Körvandring. Tröskvandring. Labacken.

"Tröskvandringen från Sonja Wester-Johanssons gård i Andersvedja. 

Vandringen har använts på en logen som är daterad till 1854. Troligen sattes vandringen upp i samband med logbygget. 

Tröskvandring användes från mitten av 1800-talet med antingen oxar eller hästar som drog vandringen. 

Tröskvandring upphörde i samband med elektricitetens införande. En ny modell av tröskverk byggdes som kopplades till särskilda elmotorer. Tröskvandringen skänktes av familjen Wester-Johansson och Johansson : Sonja, Hans, Mattias och Thomas 1993".

Tröskvandringen ägs sålunda numera av St Eriks Gille och är placerad på Labacken. I uppgiften ingår att vårda den, tillsammans med resten av gården. 

15/6-24. Körvandring. Labacken.

15/6-24. Körvandring. Labacken.
Övra Söderbyvägen 24, Roslagsbro, Norrtälje.

 

De gamla tingen behöver ses efter. Det gör de ideella krafterna i föreningen. De kommer på arbetskvällarna och ibland också för sig själv. De klipper, städar, trimmar, målar, se om och reparerar. De ser sig om och tar tag i det som behövs. De står alla med olika kompetens och alla behövs i föreningen. Vi gläds åt de som kommer, men behöver också fler som kan och vill. Vill du vara med, så hör av dig till styrelsen - eller kom en arbetskväll! 

Den 20/6-24 ses vi på gården igen! Välkommen då - vi är där kl 1800-2000. 

Mer information om St Eriks Gilles aktiviteter hittar du på föreningens hemsida; 

https://www.hembygd.se/sankt-eriks-roslagsbro/activities

Därutöver sprang jag till bussen, som för dagen avgick från Aspsunds vägskäl. Dit är det ca 9 km. Morgonen var ljum, ingen vind att bråka om och få människor ute. Jag skrämde upp en rådjur, som lugnade sig fem skutt bort. Det är skönt att springa på morgonkvisten. Tack, kroppen, för acceptabel tur.  

 

14/6-24. Roslagsbro kyrka och Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

Roslagsbro kyrka är vacker. Ja, jag tycker om kyrkor. Jag är inte inne i kyrkan så ofta, men passerar utanför dagligen. Per buss, cykel, bil, mc eller per egen fot. Den ligger där jag behöver passera för att ta mig till min dagliga plats, bokhandeln.

Inomhus har den många vackra målningar att begrunda. Vad föreställer de? Ja, det får man sätta sig och fundera kring när man är där. Kyrkan ligger lite högt, med klockstapeln och minneslunden längst upp i backen. Man behöver runda kyrkan när man färdas längs bilvägen. Den är svårmissad.

Per cykel till jobbet. Äter chokladmuffins vid framkomst. Onödigt, men gott. De bara låg där och frestade, och jag kunde helt enkelt inte låta bli.

Välkommen, du nya dag!

 

 

Roslagsbro kyrka från 1200-talet ligger vid Broströmmen, Drottningdal. På en höjd strax intill kyrkan finns klockstapeln, som härrör från 1700-talet. Vid östra bogårdsmuren  står två gravkor, också de från 1700-talet. Vid västra gaveln ligger det Oxenstiernska gravkoret från mitten av 1700-talet.

Broströmmen är cirka 15 kilometer lång, 45 kilometer inklusive källflöden. Broströmmen går från sjön Erken (11 meter över havet) och rinner österut förbi Norra Järsjö, Rönnsbol (där Erkens vattenstånd regleras) och Stensta. Broströmmen löper sedan vidare ut ur Brosjön nära Roslags-Bro kyrka och strömmar sedan rakt söderut till Gillfjärden. De sista kilometerna före utloppet i Norrtäljeviken viker Broströmmen av åt sydost.

Källa. Svenska kyrkan och Wikipedia. 

#kulturtorget #norrtälje #roslagsbrokyrka #cykel #22km #jagcyklar #karaktärslös

13/6-24. Roslagsmuseet. Norrtälje.

Roslagsmuseet ligger i den historiska byggnaden gevärsfaktoriet och är Norrtälje kommuns nav för att vårda, bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Roslagsmuseet visar föremål ur Roslagsmuseets samlingar och den historia som byggnaden bär på. 

Just nu har museet en utställning om textil; Trasryor – textil åter(i)bruk. 

Utställningen Trasryor / textil åter(i)bruk invigdes på Roslagsmuseet den 27 januari 2024, och har öppet till den 17 augusti 2024.  

Roslagsmuseet ligger mitt emot busstationen i Norrtälje och är lätt tillgänglig från Hantverkaregatan. Parkering finns t ex vid busstationen eller vid Norrtälje stadsbibliotek, ICA Kryddan och Roslagens Sparbank (stor gemensam parkering).

Museets adress: Hantverkaregatan 23, 761 30 Norrtälje.

Ibland används museiparken för museets aktiviteter och kanske också för andras fritidsändamål. Det är oklart vem som var städansvarig efter gårdagens fest. 

 

Gravholmen. Norsjön. Övergiven begravningsplats. Kyrka/kapell

 

Gravholmen. Norsjön. Roslagsbro. 

Övergiven begravningsplats och en kyrka/kapell.

L2015:1313 Begravningsplats

L2015:1314 Kyrka/kapell

Begravningsplats, övergiven, bestående av plats för rivet gravkor. Gravkoret har varit ca 8 x 8 m. På dess plats är nu en avröjd yta, utan synliga grundlämningar.

Plats för gravar, i form av en ojämnad markyta inom vilka är flera fördjupningar.

11 gravsatta. Samtliga stoft är flyttade till Roslagsbro kyrkogård, varför platsen inte lägre kan anses vara vigd gravplats.

Källa: Riksantikvarieämbetet.

• Riksantikvarieämbetet. Anteckningar.
• Riksantikvarieämbetet.

• Kulturmiljöutredning Norsjön. Norrtälje kommun:  https://www.norrtalje.se/info/kultur-och-fritid/kultur-och-konst/norrtalje-museerkulturarv-och-stadsarkiv/upptack-kulturarvet/riksintressen2/riksintresseomraden/norsjon/

12/6-24. Jag springer till bussen!

Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening ansvarar för ladan vid Tandrudan.

Ladan vid Tandrudan ligger vid Kyrkstigen, drygt 2 kilometer nordost om Erikskulle. Den ligger längs vandringsvägen - väg, släpstig och skogsstig - mellan Vik/Erikskulle och Norra Råda. Stigen mellan ladan och vägen mot Vikshållet är inte farbar med motordrivna fordon. Ett proffs kan cykla, men knappast en amatör (åtminstone inte jag).

Ladan är från 1800-talet och skänktes till hembygdsföreningen år 1992. Vasstaket lades om av föreningen i samband med övertagandet. Det är nu också beväxt med mossa, som ett extra lager av vacker natur.

Det blev en tradition bland konfirmanderna i Råda, när de gick till kyrkan i Söderby-Karl för att ”läsa fram”, att de stannade vid ladan och ristade in sina namn. Ristningar finns från tidigt 1800-tal.

Vid ladan har tidigare hållits friluftsgudstjänster, gökottor och nationaldagsfirande.

Roslagsleden följer Kyrkstigen mellan Vik och Norra Råda. Ladan vid Tandrudan ligger i direkt anslutning till leden. En QR-kod som hänvisar besökaren till Erikskulles, dvs Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförenings hemsida - www.erikskulle.se - finns vid ladan. Där finns också ett fikabord för den som önskar en rast på sin vandrings-, cykel- eller springtur.

Morgonens springfärd till bussen gick längs Roslagsleden hemifrån via Råda, Tandrudan, Vik, Brölunda, Aspsunds by över ängarna till bussen vid Aspsunds vägskäl. Den var trivsam och skön. Det var blött i gräset, solen var uppe med lagom temperatur, regnet höll sig borta och traktens vildsvin, björnar och vargar höll sig utom synhåll. Jag känner tacksamhet för att min kropp tillåter mig att springa 14 km i tunna barfotaskor.

Välkommen, du nya dag.

A..

Karta med naturreservat i området - enligt Länsstyrelsens karta.

Karta med runstenar, ruiner, milstenar och andra fornminnen noterade hos Riksantikvarieämbetet.

• Samtidsbild. Stockholms läns museum.

Midsommar 2024.

Fredag 21 juni 2024 är det midsommarafton. Då firar vi på Labacken, Övra Söderbyvägen 24 i Roslagsbro. Labacken är St Eriks Gilles (Roslagsbros hembygdsförenings) hembygdsgård. Där finns fika, midsommarstång, musik, dans, tipsrunda och andra festligheter.

Föreningsfolket jobbar hårt för gårdens väl. Det är det gamla gänget, men också några nya. Vi ser fram emot nya intresserade, som gärna vill vara med i arbetet med föreningen och gården. Har vi frågat runt i bygden om nytillkommet byfolk vill eller kan vara med och hjälpa till? Föreningen har arbetskvällar på måndagar under maj och juni. Då ska rabatter rensas, gräs klippas, diken ansas, färg och tjära fästas på mjölkpallar, grindar och byggnader, golv torkas, fönster putsas, kaffevagnen iordningställas, med mera, med mera. Det är många uppgifter som ska göras, samma som i fjol och lika nästa år igen. Vem har listan över allt som ska göras? Ska vi ha lotteri i år? Eller kanske en auktion? Vem tar mikrofonen och berättar om föreningen? Hur många ska bära folkdräkter under festen? Får man det? Kan man det? Vem ska sjunga och vem ska dansa? Vem sköter tekniken? 

När ska äppelträden ansas? Vem stänger grinden? Är parkeringsängarna slagna? Vem gör det? Vem kör bort soporna när alla gått hem? Kommer vi ihåg att sortera bort burkarna så att de kan pantas? Har någon koll på elen till vildsvinsstängslet? Ska stängslet tas bort innan festen? Vem gör det? Vem har koll på trimmern, finns det snören kvar? Var står kaffekokaren? Eller kör vi bara med pulverkaffe? När ska vi klä granen, nej, förlåt nu är det ju midsommarstången som ska kläs. Vilka plockar blomster? Var och när gör vi det? 

Vem drog ut sladden till frysen, så att vi måste baka om igen? (Nej, det har ingen gjort här, men det har hänt i andra kvarter. Allt är klart! Frysen fryser bakverken, som vanligt.)

Oj, snart är det dags. Det är bara några veckor sedan det kändes hopplöst långt borta och nu är den stora dagen snart här. 

Varför firar vi midsommar, egentligen? 

Oavsett skäl, så är det på Labacken vi ses, eller hur? 

När. 

Midsommarafton 21/6-24, kl 1100-1400

Var.

Labacken, Övra Söderbyvägen 24, 761 75 Norrtälje 

(Labacken är St Eriks Gilles hembygdsgård)

Arrangör.

St Eriks Gille, Roslagsbros hembygdsförening. 

Hur tar jag mig dit? 

SL-buss 645 (kliv av i korsningen mot Övra Söderby), egen bil, cykel eller per egen fot. 

Välkomna, ska ni vara! 

#Labacken #steriksgille #Roslagsbroshembygdsförening  #Norrtälje #roslagsbro  #midsommar #Samtidsbild #Stockholmslänsmuseum

Råda naturreservat.

• Råda naturreservat (Länsstyrelsen Sthlms län)

• Reservatskartan Råda naturreservat. Länsstyrelsen.

• Råda naturreservat. Wikipedia.

Råda naturreservat. 

• Skyddat sedan: 1975, utvidgat 2011 och 2023
• Storlek: 62,6 hektar
• Karaktär: Barrskog, blandskog
• Kommun: Norrtälje
• Markägare: Sveaskog AB och enskild.
• Förvaltare: Länsstyrelsen
• Skyddsform: Naturreservat
• Övrigt: Natura 2000-område Råda SE0110104

Syftet med reservatet är att bevara ett skogsområde med höga naturvärden. Den biologiska mångfalden med arter som exempelvis guckusko (Cypripedium calceolus), skogsstarr (Carex silvatica) och brandticka (Pycnoporellus fulgens) ska bevaras. De i art- och habitatdirektivet listade arterna och livsmiljöerna som förekommer i området ska ha gynnsamt tillstånd.

Syftet med reservatet uppnås genom att skogsmarken undantas från skogsbruk och att inga anläggningar eller byggnader tillkommer i reservatet. Områdets skyddsvärda naturtyper och arter ska skötas på sådant sätt att de ges möjlighet att finnas kvar i livskraftiga bestånd. Området ska så långt möjligt vara tillgängligt enligt allemansrättsliga principer för naturupplevelser och naturstudier. 

Vid eventuell konflikt mellan friluftsliv och naturvärden ska naturvärdena ges företräde.

Länsstyrelsen avråder just nu besökare från att beträda naturreservatet. Döda granar kan falla plötsligt och utan förvarning. På grund av risken för olyckor är stigen avstängd tills vidare och kommer inte att underhållas.

Detta reservat har utsatts för omfattande angrepp av granbarkborre. Många granar har därför dött och på sikt kommer de att falla.

Granbarkborrarna angriper levande granar och lämnar därefter träden. De döda träden innehåller alltså inte några granbarkborrar. Däremot är döda träd viktiga för många andra djur, mossor och lavar, som lever i skogen. Inom reservatet lämnas därför de döda träden för den biologiska mångfaldens skull.

Råda naturreservat ligger ca 17 kilometer nordost om Norrtälje och kan t ex nås med motordrivet fordon, cykel eller egen fot från Rådavägen till grusvägen Södra Rådavägen från Södra Råda. Byn Södra Råda och anslutningen till Södra Rådavägen kan också nås med SL-buss 645 från Norrtälje. Parkeringsplats finns i reservatets sydvästra hörn. Södra Rådavägen är (enskild) bilväg, men också en del av Roslagsleden. 

Fornlämningsliknande lämning. Bredsättra.

Anteckningar av Riksantikvarieämbetet.

Lämningstyp

Fornlämningsliknande lämning

Beskrivning av lämning

1) Stensättningsliknande bildning, 7 m diam och 0,4 m h. Övertorvad. Mycket jämn och regelbunden. Beväxt med 2 enbuskar.Kan troligen trots det mycket fornlika utseendet vara naturbildning, då flera oregelbundna liknande finns i hagen. 30 mN 10cg Ö om nr 1 är: 2) Stensättningsliknande lämning, 4 m diamoch 0,3 m h. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 m st. Möjligen röjningsröse? (Besiktigade vid tunnt snötäcke). 

Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, skriver Riksantikvarieämbetet i sina anteckningar.

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E) N 6642775, E 712352 (norra kanten av sjön Ösmaren).