Igår var himlen blå

Igår var himlen blå. Jag vandrade genom min dag med fantastiska möten från tidig morgon till kväll. Det är dessa möten som gör skillnad. Jag mötte två sympatiska indier på resande fot, med fokus nätverkande i Sverige för att skapa fler affärer. Jag mötte fler fantastiska nätverkare som gör skillnad för sig själva & andra. Jag fick därtill vandra gatorna fram i trygghet & utan rädsla. På kvällskvisten lyssnade jag på ett samtal om diktaturturism där Marockos ockupation av Västsahara & situationen & historien i Kuba är med i det angelägna samtalet. Kan vi turista i diktaturer? Kan vi turista, som i att ligga på stranden och lapa sol, när vi vet att samhället är korrupt, förtryckande, människor inte får ansluta sig fackligt eller ha drägliga arbets- eller livsvillkor? Har vi - du och jag som har möjligheten att resa - ett ansvar i detta?

Kan vi resa till diktaturer utan eget ansvar för situationen? Drabbas någon negativt om jag inte höjer min blick? Bidrar jag till förtrycket när jag åker till playan, bor på de statliga eller militära hotellen eller all-inclusive? Vilket är mitt ansvar här och hur kan jag bidra till att bidra till lokalbefolkningens förbättrade möjligheter.

Varför kan jag gå i frihet & utan rädsla medan andra tvingas leva under hårda restriktioner, rädsla & förtryck? Även där, i diktaturer eller på annat sätt förtryckande länder, är himlen blå, men livsförutsättningarna makabert annorlunda. Lilla jags agerande spelar alltid roll. Det är viktigt att jag, vi, ser att mitt & ditt agerande, ordande och görande spelar roll för människor som möter mig eller hamnar i bakvattnet av det jag gör. Lilla jags - och ditt - agerande spelar roll. Ibland mer, ibland mindre, än vi tror. Det viktigaste, tänker jag, är ändå att vara medveten och göra det allra bästa - i solidaritetens tecken, inte i den egna plånbokens. Min roll bör vara att agera för den förtrycktes väl, inte för förtryckarens. Då måste jag också tänka till hur jag gör detta.

Erik Jennische, chef för Civil Rights Defenders Latinamerikaprogram, Julia Finér, talesperson för Emmaus Stockholm och Thomas Gustavsson, Kubakännare satt i samtalspanelen i det något kylslagna vädret på Hötorgsterassen i centrala Sthlm. Samtalet i panelen gick huvudsakligen lugnt och städat till, även om det hettade till en aning under korta stunder. Alla samtal som ger oss möjlighet att tänka efter, lära oss mer och skapa bättre förutsättningar för fler är av godo. Detta var onekligen ett sådant. Det skapar förutsättningar för en bättre värld - lite, lite mer, lite, lite bättre, för varje gång vi talar om saken. Engagemang gör skillnad.

Stockholm Act var arrangör och samtalsledare. Intresserade och engagerade människor, liksom representanter för organisationen Schyst resande fanns i publiken. Jag är tacksam för att jag fick möjligheten att lyssna till samtalet - och att det förs.

A..

• Emmaus Stockholm
• Civil Rights Defenders
• Stockholm Act
• Schyst Resande
• Inbjudan till samtalet; Diktaturturism. Du solar så torterar vi! Thailand, Kuba, Turkiet och Marocko – i turismens broschyrer förskönas den brutala verkligheten. När springer turistindustrin i diktaturens ledband och när är det rätt att ligga på stranden. Borde vi ha dåligt samvete – oftare?  

Miljömagasinet.

Just det. Vi skulle tala om hållbarhet - inte ekonomiska eller politiska system...

Vi skulle inte tala om vänsterpolitik och vi skulle inte tala om kommersialismen. Vi skulle inte tala om kapitalismen. Vi skulle inte tala om systemens konsekvenser och vi skulle alltså inte drunkna i politiska frågor. Och skall inte heller i något mått alls tala om religion. Vi skulle - ska - bara prata om hållbarhet.

Vi skulle då tala i termer av social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Den sociala hållbarheten är människors rättigheter och skyldigheter, den ekologiska hållbarheten är naturens rättigheter och faktiska möjligheter att repa sig och den ekonomiska hållbarheten är hur långt vi kan gå för att alltet skall samspela i en positiv - hållbar för jorden - riktning. Då menar jag inte att vi skall åstadkomma maximala pengar eller maximal nytta eller maximal glädje. Jag menar bara fokus på hållbarhet - och siktar på våra barn, våra barnbarn, våra barnbarns barnbarns och så vidare - på vårt och deras väl, alltså. Det står ur något perspektiv i konflikt med begreppet tillväxt - beroende av hur vi definierar just det ordet. Kanske är det bäst att lämna ordet tillväxt utanför hållbarhetsdiskussionen?

Jag vill att vår vackra jord för alltid skall vara en vacker plats att vara på, kanske vackrare och renare sen än nu eftersom vi har förstört den lite väl mycket. Jag menar att vi skall dra rätt rejält i handbromsen för att åstadkomma bättring.

Jag menar kort och gott att vi - du och jag och var och en - måste tänka till hur vi förhåller oss till förbrukning och nedskräpning och till andra människors & naturens väl. Jag menar att vi måste ta vårt ansvar så rimligt och rejält som möjligt utan att skuffa det vidare till någon annan eller låta bli att tänka att det är vårt ansvar. Ja, någon annan - som i varje enskild människa, varje enskild organisation, varje enskilt land, mm - måste ju förstås också, men det utesluter inte att jag måste. För jag, vi alla, måste. Jag kan inte se något annat.

Jag tänker alltså att jag måste. Och jag tänker att du också ska - för att du vill och bryr dig. Inte företrädesvis för att jag eller någon annan säger att du ska, utan för att du inser att det är viktigt. För att samtalet om hållbarhet och vårt eget ansvar behöver begrundas och tas.

Jag känner mig lite tjatig här, men har jag fel?

Så frågan är;
Hållbarhet - vems är ansvaret? Frågan behöver hållas öppen för samtal och aktivt görande - igen och igen. Vareviga dag.

Eller vad säger du?

A..

Schyst resande är ett (fantastiskt) nätverk ...

Schyst resande är ett nätverk som lyfter frågor om hållbar turism genom exempelvis informationsmaterial, utbildningar, seminarium och rapporter. Det är fantastiskt, eftersom det väcker tankar och därför också drar mig i en skarp riktning för att ta ansvar.

Schyst resande utbildar också ambassadörer som är ute och föreläser på skolor, företag och organisationer. En ambassadör kan sägas vara en person som intresserar sig för frågan, vill lära sig mer och föra samtalet också med andra.

Nätverket är ett samarbete mellan Fair Action, Svenska kyrkan, Svenska kyrkans unga, Unionen, Hotell- och restaurangfacket, IOGT-NTO- rörelsen och Union to Union. Hos mig står dessa organisationer för omsorg om människor och natur, om schysta villkor i arbetslivet, djup eftertanke om alkoholens och drogernas konsekvenser och annat som driver oss och världen i positiv hållbarhetsriktning.

Schyst resande vill inte att du - vi - ska sluta resa. De - vi - vill att vi skall fundera över våra egna val när vi reser eftersom det leder till att vi därför kan vara med och bidra till en hållbar utveckling. Om - eller när - vi är många som väljer medvetet och ställer krav på hållbarhet och medmänsklighet kan vi vara med och påverka människors villkor i världen. Just det är viktigt för världens och människors väl.

A..

Jag talade om schyst resande i en ickevåldsgrupp och inser att jag måste reflektera över tid...

Jag talade om schyst resande i en ickevåldsgrupp. Samtalet drog åt andra håll och på andra sätt än i de grupper jag tidigare talat med om detta. Min utgångspunkt var resor till syd - alltså till varmare länder, dit vi gärna åker för att semestra. Jag använde ett power-point-bildspel som utgångspunkt och påbörjade resan som skulle vara i ca 45 minuter. Jag tänkte tala om frågor som hållbarhet, hotell, vatten, elektricitet, all-inclusive, arbetsvillkor, miljö, o s v. Och ja, det gjorde jag, eller vi, också, men kanske inte som jag tänkt mig. Samtalet blev bra, ändå. Jag är glad för detta.

Efter samtalet gick vi till lunch och åt en god vegetarisk måltid. Vi talade vidare om några av de tankar som dyker upp. Det känns alltid fint med efterpratet, det visar att frågan lever. Jag känner att jag måste tänka tanken om tid - hur jag, du och vi förhåller oss till den. Att jag behöver begrunda den, för att veta hur den spelar roll. Om det är jag eller livet runt omkring som styr mig och min tid. Och hur det påverkar hållbarhetsfrågan.

För hållbarheten talar vi om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Dessa tre samspelar, för hela och friska människor och för en hel och sund miljö. När jag lyssnade till samtalet i gruppen tänker jag att tiden - eller vårt förhållningssätt till tiden - spelar roll. Och hur vi definierar tillväxt. Och hållbarhetsfrågan. Och mitt förhållningssätt till dessa frågor.

Min tid. Jag tänker att jag som, med utgångspunkt från mina värderingar och mitt liv, i något mått styr min tid. Att det måste vara jag som styr över den och därmed också vad jag gör av den. Om vår jord är viktig för mig, så måste jag sätta av tid för att klara den. Om jag valt att bo i norra Sverige och skall ta mig till syd, så måste jag förhålla mig till det. Om jag valt att arbeta i biståndsvärlden, där det reses mycket och där det också tänks mycket kring säkerhet, så måste jag också förhålla mig till det. Om jag valt att resa, alls? Är hållbarhetens viktig? Hur viktig är den? Hur står jag för det? Jag blir glad när jag ser flera händer höjas för att bara åka tåg - aldrig åka flyg. Det är ett ställningstagande och en viktig hållbarhetsfaktor - det är en imponerande väg att fundera kring. En annan viktig fråga är när flygbränslet och flygets naturförstörelsenivå kan ändras så att vi kan flyga utan att förstöra - liksom också de andra förstörelsefaktorerna som finns i vår värld. Som korna, till exempel. Eller båtturismen. Hur får vi forskningen att åstadkomma det fina finliret här? Inte bara säga att något annat är värre (vilket gör att vi slipper tala om saken) eller att saker behövs för vår tillväxt (som i kapitalism och kommers alltså).

Kan vi bara hålla en sak i huvudet samtidigt eller är det fler frågor som måste samsas? Kan vi tänka på social hållbarhet - människors väl - och också ekologisk hållbarhet - naturens väl - samtidigt? Eller är vi bara kapabla att se en sak i taget? När jag möter en organisation och ser att de bara lägger fokus på sin fråga och inte helheten, så undrar jag hur vi gör. Kan vi prata om bistånd utan att tänka på vad vi gör med klimatet när vi reser? Kan vi tänka på ickevåld utan att tänka på vad vi gör med klimatet i vårt dagliga liv, som ju påverkar världens fattigdom, frustration och våld? Varför tänker vi så smått?

Hur gör vi för att höja blicken och se helheten? Är den för stor och mentalt påfrestande för att vi skall orka ta in den och låta den bli en del av vår mission - eller vision - för en bättre värld?

A..

Allt inkluderat - vem drar vinstlotten när du reser?

Hur påverkar all-inclusive-turismen den lokala befolkningen, undrar vi när vi talar om turismen. Vi undrar också om turisterna begrundar detta när de reser så.

Pengarna, turistens spenderade slantar, landar oftast i fickorna på de rikaste. Flygbolagen, de stora hotellkedjorna, stora matgrossister från hotellkedjornas ägandeländer, mm, får i regel den största andelen av pengarna från turismen. Det som blir kvar till de lokala restaurangerna, hotellen, butikerna, mm, blir de minsta beloppen, ofta inget alls. I all-inclusive-turismen lämnar sällan gästerna hotellområdet. Allt ingår och allt finns inom en armlängds avstånd.

Hotellen, de inhägnade områdena där allt ingår, är lukrativa. Det är en riktig turismvinst. De är verkligen en miljardindustri - men vem tänker kring lokalbefolkningens vinst här? Om de lokala företagarna startar butiker, restauranger och hotell för att det finns mängder av turister i området, men inte får någon del av kakan eftersom alla stannar innanför murarna. Om hotellen innanför murarna använder så mycket vatten och el att inget blir kvar till den lokala befolkningen - vad händer då? Ja, nej, då får de ingen del av kakan och de blir av med de resurser i form av el och vatten som de behöver för egen konsumtion och produktion.

Är detta mitt ansvar? Får jag inte resa och vila upp mig när jag behöver det? Jo, visst får du resa. Ja, visst får du vila upp dig. Ja, visst får du njuta och ha skoj. Men, kanske kan det ske med eftertanke och med omsorg om människorna som drabbas och/eller ställs utanför turismpengarna. Om du vill vara en del i en positiv utveckling i världen, typ t ex att vi når de globala målen.

Vi behöver tänka på vår förbrukning av t ex el, vatten och andra resurser. Den påverkar det lokala samhällets möjligheter. Om jag inte måste - inte vill - bidra till att minska deras möjligheter så behöver jag tänka på det. Så, ja då behöver jag det, förstås.

Nej, jag kan inte tänka mig att resa med all-inclusive. Ett skäl är att jag vill resa för att möta och se den lokala kulturen, de lokala restaurangerna och människorna. Jag vill inte vara inne på ett och samma ställe och äta av samma buffé. Jag vill se och uppleva mer, bo på de lokala hotellen och möta människorna med allt vad det innebär. Ett annat skäl är att jag själv mer vill styra vem som får del av mina turistpengar. Jag låter hellre de lokala handlarna och befolkningen få del av mina slantar än multimiljardärerna som ändå lever överdådigt gott på andra platser.

Ja, jag tänker nog att en del av vårt allas väl ligger på mina axlar. Mitt ansvar, alltså. Men, också ditt. Och vårt tillsammans.

A..

Länkar
Schyst Resande
Schyst Resande fb
Aftonbladet

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling kan delas in i tre delar, som alla är lika viktiga. Vi talar om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Social hållbarhet innebär en sträva efter ett samhälle där mänskliga behov och rättigheter uppfylls. Vi har ur något perspektiv lika behov och lika rättigheter, men vi ser dem på olika sätt. De betyder olika för oss, fast vi alla har lika rättigheter. Ur någon form av rättighetsperspektiv tänker jag att vi här talar om våra - allas - grundbehov och grundläggande rättigheter. Vad vi därutöver själva och tillsammans med andra har behov av och lyckas prestera är individuellt.

Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med jordens resurser. Vi kan inte ta, använda, mer än vad naturen själv kan återskapa. Vi behöver vara rädda om naturen. Den bygger på ett unikt samspel mellan mängder av företeelser som är nästan omöjligt att beskriva. Vi har ett stort ansvar att överlämna den intakt till våra kommande generationer. Ren luft, rent vatten, ren natur, djur och människor i frihet att nyttja den på ett ansvarsfullt sätt.

I den tredje hållbarhetsfaktorn finns den ekonomiska utveckling som måste anpassas efter vad jorden och dess invånare - miljön, djurens och människors hälsa - tål, både nu och på lång sikt.

Hållbarhet bör kopplas till allt vi gör. Vi behöver tänka kring nödvändigheten i utvecklingen i världen - och den orättvisa fördelningen av utvecklingen - och hur vi gör för att utvecklingen skall fungera också ställd i relation till miljön, och därmed också vår egen framtid.

När vi låter kommersen, pengarna, styra helt så kommer det högst sannolikt att leda till jordens undergång. Makt, pengar och frånvaro av ansvarstagande för hållbarhet är en farlig kombination, tänker jag. Jag tror att det är viktigt att vi alla, i alla sammanhang, tar ansvar för jordens väl.

Jag tror att det är viktigt att vi alla tar ett personligt ansvar för jordens väl - och att vi lär varandra och samarbetar bättre i det.

A..

Tåg, fantastiska tåg, ljuvliga tåg...

Jag får Miljötidningen (nr 1 - 2016) i posten. Den ligger inbäddad i andra tidningar när jag kommer hem från en resa till Härnösand. Jag blir glad när mina ögon faller på omslaget; Miljötidningen har tema resor, låter som en finfin tanke. Jag träffade finfina människor i Härnösand, talade om fred, ickevåld och hur vi talar vidare om detta. Det gav, hos mig, upphov till många nya tankar och jag tänker ännu kring hur viktigt det är att skapa ringar på vattnet, att låta fler ta del av de viktiga uppgifterna. Uppgifter som i ny kunskap och som att göra något för att engagera fler till frågor om t ex fred, ickevåld och miljö. Det ena stödjer det andra, tänker jag. Fler som bryr sig om vår miljö gillas verkligen. Ringar på vattnet behövs också där.

Det var vackert, trevligt och fint - både mötena, människorna och resan tillförde kunskap och känslor till mina dagar. Jag reste med tåg. Landskapet visade sitt vackra ansikte mot mig. Solen sken från en klarblå himmel och landskapet förändrades allteftersom. Där fanns brukade åkrar, ett kuperat landskap, skog och växtlighet, slingrande älvar och öppna hav. Vårt land är verkligen vackert, det känns skönt att åka tåg och inte bidra mer än nödvändigt till naturförstörelsen. För mig har detta verkligen blivit starkare under de senaste åren. Vuxit i kunskap, vuxit i viktighetsvikt, vuxit i tanken. Jag har låtit det ta plats mitt i allt de andra viktiga läranden som ständigt pågår inom oss. Vi har ju en tendens att sortera i vad vi tycker är viktigt. Frågor om engagemang för fred, ickevåld och miljö behöver vara närvarande i mitt liv, tänker jag. Glad blir jag förstås, om det finns också i ditt.

Tåg är viktigt, tänker jag. Viktigt, skönt och vackert. Vilsamt. Och ett schyst ressätt, acceptabelt naturvänligt. Inte som cykel eller promenad, men ändå acceptabelt naturvänligt. I Miljötidningen läser jag om Ian Fiddies resa med tåg mellan Göteborg och York. Han skriver att resan är ett äventyr. Jag gillar äventyr. Han berättar om tider, resor och byten. Med mera förstås. Ja, verkligen ett äventyr. Jag tänker också på tåg som en möjlighet till äventyr, att vi kan göra det till äventyr, för att vi är på resande fot, möter nya miljöer, träffar nya människor och inte riktigt kan styra alla de skeenden som kommer att hända runt omkring oss. Vi måste förhålla oss till allt det nya som möter, kommer att möta oss. Det öppna sinnet är här behövligt, glädjen och det öppna sinnet att ta emot allt det nya som möter oss tillför nytt. Ja, tåg är ett äventyr som ger tillfälle till reflektion och nya upplevelser. Det är onekligen ett tillförande ressätt, ur flera perspektiv.

Ja, jag har en del i ansvaret och vill förhålla mig till detta. Du också, förstås, tänker jag. Och alla de andra. Jag kan ju inte bära detta alldeles själv.

Därutöver önskar jag dig en alldeles fantastisk dag.

A..


.
Länkar, mm, på tema schyst resande och schyst mot naturen; 
#JordensVänner
#Miljötidningen (miljotidningen@jordensvanner.se)
#SchystResande
jordensvanner.se/miljotidningen
facebook.com/jordensvanner
twitter; @miljotidningen

Ps. 
- Miljötidningen saknar uppgift om upplaga och när nästa nummer kommer. Det får jag undra mer om till sen.
- Varför skall jag följa  @miljotidningen på Twitter när det senaste inlägget är från april 2015?

Schyst resande; tack, för allt ni gör...

Tack, Schyst resandes anställda, ambassadörsansvariga och ambassadörer, för schysta utbildnings- och inspirationsdagar. Tack, för val av lokal, för att den lotsar och visar mig nya spännande platser i vår vackra huvudstad. Tack, för att ni serverar vegetarisk mat på våra träffar. Tack, för fantastiska möten med inspirerande människor. Tack, för många goda föreläsningar och viktig kunskap.

Tack, för fina dagar.

Tack, för allt ni gör. 

A..

Turism och vatten

Turism och vatten
Stefan Gössling, Linneus Universitetet

Den indirekta vattenförbrukningen i jmf med den direkta vattenförbrukningen, vad behöver vi tänka på? Management, vad kan vi göra för att lösa ett problem?

Människorna har tagit över och påverkat de globala systemen. Vi förstår att alla saker är på väg upp, miljöförstöring, teknikkunnande, människor. Vi växer hela tiden och vi skall dela allt med alla andra människor. Behov av resurser skall delas av alla. Allt det vi gör skapar problem för de globala ekosystemen, det stör miljön, livsförutsättningarna för djur och natur, försurning av haven, mm och växthuseffekterna är ett konstaterat faktum. På flera områden har vi passerat gränser för vad naturen tål och på vissa områden måste vi omedelbart sätta in kraftiga åtgärder.

Vi förväntar oss en förändring i klimatet framöver. I Medelhavsområdet (april-september) beräknas regnmängderna minska och soltimmarna öka. Det kommer att leda till troliga vattenproblem i området. Små öar, t ex Rhodos, har små sötvattentillgångar, om det då finns en massiv turism i en tid med låg nederbörd riskerar en hög förbrukning att inträngning av saltvatten sker. Det kan leda till att sötvattnet blir förstört för framtiden.

Direkt vattenförbrukning; 
trädgård, golfbanor, toaletter, duschar, badkar, tvätt, kök, pooler

En grön gräsmatta kräver en mycket stor mängd färskvatten.

Poolerna fylls med vatten. När man bygger något så finns infrastrukturen i kanske 50 år, det är svårt att ändra storleken på poolen. Poolen måste också fyllas löpande. Att fylla poolen kräver ofantliga mängder, likaså den löpande påfyllnaden. Den löpande rengöringen kräver också stora mängder vatten.

Vattenförbrukningen på hotellen, toaletter och duschar, kräver ett stort antal liter vatten. Handtvätt, poolerna, tvätt av kläder, kök och grönområden kräver också väldigt mycket vatten.

Indirekt vattenförbrukning; 
- mat (ett otroligt slöseri av mat, mat är resurskrävande att producera, vi äter stora mängder mat på semester men det blir också mycket över) - mat behöver mycket vatten för att produceras, (ett kilo kött kostar ca 15000 liter vatten, ett kilo tomater ca 200 liter vatten). Hur mycket äter en turist per dygn? Hur mycket av detta vatten kostar detta att producera? Väldigt mycket av maten är kött, som är väldigt vattenkrävande. Det går åt mer mat/vatten under semester.

- energi; flygresor kräver mycket energi. Det krävs mycket vatten för att producera bränsle. Vi behöver mycket vatten för att producera energi. Det antas att 15% av allt vatten vi har globalt - används för att producera energi. Det är lönt att minska vår använda energimängd, för att också minska vattenförbrukningen

- hotellets infrastruktur.

Den indirekta vattenförbrukningen (transport/bränslen, energi, mat) är mycket högre än den direkta vattenförbrukningen (boende och aktiviteter).

Det mest problematiska är förbrukning av blått vatten, men också grönt vatten behövs och används i förbrukningen. (Blått vatten = sjöar. Grönt vatten = regnvatten)

Turismbranschen måste spara både vatten och energi. Det har visat sig att det är mer ekonomiskt lönsamt att spara energi. Vi måste hitta incitament för att få marknaden att spara både energi och vatten.

Mät vattenförbrukningen i ett rum och tänk på hur du agerar.

Toaletten används ofta.  Det är en mycket stort vattenförbrukande faktor. Använd snålspolande toaletter.

När du tvättar händerna; måste du tvätta händerna i varmvatten? Det spar mycket energi om du minskar mängden varmvatten.

Installera/kontrollera vattenförbrukningen i alla vattenområden.

Rekommendationer.

Måste du använda färskvatten till gräsmattorna? Använd istället gråvatten (återanvänt vatten). Tänk på vilken typ av gräsmatta du behöver, hur mycket vatten den behöver. Hur mycket vatten (& kostnader) kan jag spara för att ändra förutsättningarna?

Vattentryck i duschar, kranar, mm. Högt tryck ger en högre förbrukning, anpassa trycket för en lägre förbrukning. Det finns nya system som låtsas att det kommer mycket vatten, men innehåller väldigt mycket luft - det ger en lägre förbrukning.

Byte av handdukar och sänglinne. Det uppstår en del missförstånd mellan personal och gäster. En tvättkorg i badrummet är ett sätt att minska missförstånd, om handduken skall bytas eller inte. Hur ofta skall en handduk bytas? Hur ofta byter du handduken hemma - hur ofta vill du att hotellet skall byta handdukar, lakan, mm?

Förklara/berätta om problemet + förklara/berätta om hur du kan hjälpa till + vad hjälper det om jag hjälper till att stödja? Viktig också att veta att andra också hjälper till - gör en majoritet saker, så vill andra också hjälpa till. Konstruktiv information - som engagerar människor. 

Kommunicera möjligheterna - kommunicera framgångarna!

Vegetarisk kost genererar mindre vattenförbrukning. Kött är fortfarande normen, som kanske också gäster/kunderna kräver. Det kan leda till ett ramaskri hos gästerna, och därmed också något negativt för hotellet. Hur budskapet förmedlas är en viktig nyckel.

Forskning sker i samarbete med hotellen. Det är svårt att få hotellen att ställa upp. Det kan dock vara en stor framgångsfaktor, mervärden, att låta någon granska vattensystemen - för möjligheten till bättring.

Stefan Gössling kommer sannolikt att starta en hemsida eller motsvarande för att sprida information (med en maillista/nyhetsbrev).

Det finns en del forskning (tourismwatch) kring turism och vatten men den är inte helt säker.

Turismen har alltid så stora resurser - de kommer alltid att kunna betala för sin vattenförbrukning. Lokalbefolkningen har inte samma resurser - de kommer inte att kunna betala.

Använd positiv kommunikation. Empatinivåerna går ner. Vi är mindre beredda på att engagera oss för andra. Kombinera problemen med en lösning - det ger människor handlingsutrymme, visa vägen för hur man kan göra bättre. Vad innebär detta, vad blir konsekvenserna. Gör något som är feelgood, visa vad det leder till. Kommunicera budskapet positivt. Det skall kännas bra att göra saker.

A..


Länkar;
Schyst Resande
Stefan Gössling

(Anteckningar 31/1 2016 -
föreläsning under
Schyst resandes ambassadörsdagar)

Alkoholen och turismen

Sara Heine
Biträdande generalsekreterare IOGT-NTO

IOGT-NTO arbetar t ex med biståndsarbete ute i världen. De arbetar också med frågor som opinionsbildning, lokala engagemang, utbildning och kamratstöd. IOGT-NTO arbetar t ex för lagstiftning kring alkohol. Många länder saknar reglering kring alkohol, de har inte ens ens regler som kopplar frågan om alkohol och andra droger till ålder eller trafik.

Vi talar om resandet i världen, och Sara Heine berättar att den första charterresan gick till ett nykterhetsmöte. Det är inte riktigt så det ses och görs idag.

När vi reser kliver vi ofta in i ett annan sammanhang, i en annan roll. Det leder ibland till att människor kliver över nya gränser. Ibland är det förstås positivt, men ibland kliver vi också över negativa gränser. Det finns människor som aldrig köper sex hemma, men gör det när de kommer utomlands. Det är många som dricker väldigt mycket mer på sin semester än hemma, tar med barnen på fik/caféer där avklädda kvinnor figurerar, mm. Tänker man då tanken om vad som är rätt, både för kvinnorna och de övrigt lokalanställda eller för miljön, eller för de egna barnen som plötsligt får vistas i miljöer de aldrig skulle få vistas i hemma?

Heine talar också om resereportagen, där ofta turismen och alkoholen finns som en glorifierande enhet. Sol och stränder kopplas samman med färgglada paraplydrinkar och vi ser alltid glada ansikten. Det berättas aldrig om baksidorna. På många turistområden skapar alkoholen stora skador för befolkningen, för de anställda och för människor runt omkring dessa. Baksidorna syns aldrig i artiklarna eller i reklamen.

Stor tillgänglighet, låga priser och massiv marknadsföring ger en stor ökning av konsumtionen. Thailand, vårt semesterparadis, har drabbats hårt av alkoholskador i spåren efter turismen och vårt semestrande. Vi är där 14 dagar och de anställda lever i detta 365 dagar per år. Det ökar deras utsatthet för våld, missbruk och alkoholrelaterade skador.

En stor baksida har flickorna som arbetar som t ex öl-flickor. De arbetar för att marknadsföra öl-märken, dricker med kunderna och blir utsatta för missbruk. Leverantörerna ser tjänsterna som marknadsföring, tjejerna saknar rättigheter och de riskerar att stigmatiseras. Deras miljö leder dem till en särskild utsatthet för att hamna i sexhandeln. Många av dessa öl-flickor har smittats av HIV och finns i sexhandeln. Klädsel, avkläddheten, sexhandel, sjukdomar, mm gör att de riskerar att bli utstötta från sina vanliga samhällen, sitt hem och sin familj. Detta är en mycket allvarlig baksida, som vi sällan talar om och som skapas av turismen. WHO säger att 3,3 miljoner dödsfall per år är alkoholrelaterade. I Thailand är de alkoholrelaterade siffrorna betydligt högre än genomsnittet.

IOGT-NTO arbetar med opinion, med utgångspunkt från WHO.

Alkohol är ett stort utvecklingshinder; fattigdom, våld, våld i nära relationer, brist på rättigheter tex för barn, trafikolyckor, hälsa - både smittsamma och icke smittsamma sjukdomar, är exempel på frågor som går i alkoholens spår.

Det saknas mycket forskning i dessa frågor, det finns en stor brist på statistik och uppföljning. Det är viktigt att särskilja turismen och annat resande från andra inverkande faktorer för att se vad som beror på vad. Det är också viktigt att se att turismen är en arena för nya drycker och att se vad detta gör för lokalsamhället. Alkoholen är en stor del av marknadsföringen kopplad till turistmålet, som att alkohol är något väldigt viktigt för turisten. Alkohol och turismindustrin är intimt sammankopplade, på kommersiell grund. De strävar, aggressivt, efter att vinna marknadsandelar och de arbetar hårt för undvikande av strängare lagstiftning och policys i de länder och regioner där de verkar. Ibland skriver alkoholindustrin t o m egna lagförslag, i syfte att få dem som de själva vill ha dem.

Alkoholen påverkar inte bara oss som reser, det lämnar också mycket kvar i våra fotspår. Vilket ansvar har vi, du och jag, i detta?

Ja, frågan om alkohol och droger är viktig, särskilt kopplat det våra resebeteenden. Med vilken rätt har vi att resa - när det visar sig att vi genom vår resande och vårt agerande i vårt resande skadar andra? Hur gör vi för att ändra detta?

Jag känner att frågan om mitt - och ditt - vårt - agerande blir viktig. Vårt ansvar. Frågan om vår konsumentmakt och vårt ansvar för världens och människornas väl behöver begrundas.

A..


(Se Svt.se - kort film om Vietnam och alkohol).

Länkar; 
Schyst Resande
IOGT-NTO
Sara Heine
Fritidsresor - Ving - Apollo; rapport om arbetsvillkor i semesterparadiset

(Anteckningar vid föreläsning

under Schyst resandes

 ambassadörsdagar 30-31 januari 2016)

Bästa reseföretag, ta nu ert viktiga ansvar!

Jag besökte häromdagen ett frukostseminarium där Fair Action och Schyst resande presenterade sin senaste rapport; No holidays för the burmese. Jag har nu också läst rapporten och blir väldigt beklämd.

Rapporten handlar om de burmesiska migranterna i Thailand, om deras arbetssituation på "våra" hotell, alltså där vi svenskar bor när vi semestrar med reseföretagen Apollo, Fritidsresor & Ving. 2012 gjordes en motsvarande rapport. Det här var således en uppföljningsrapport. Rapporten klargör att en stor del av arbetskraften på hotellen och dess underleverantörer inte får schysta löner, inte har möjlighet att engagera sig fackligt, inte har värdiga arbetstider, inte kan vara sjuka och inte får semester. Rapporten klargör också att detta inte gäller all arbetskraft, utan huvudsakligen migranterna, alltså att förutsättningarna är olika beroende av om du t ex är burmes eller thailändare. Det framgår tydligt att burmeserna har en mycket besvärlig arbetssituation.

Jag uppmanar dig, som konsument, att läsa rapporten och ber dig också ställa dig frågan om ditt ansvar, när du besöker landet eller när du reser på annat håll.

Det är helt uppenbart att Apollo, Fritidsresor och Ving inte tar sitt ansvar och det är då viktigt att vi hittar nya sätt som gör att de faktiskt gör detta. Det är där du och jag, med vårt vilja till ansvarstagande och vår konsumentmakt, måste ta vid. Vi måste helt enkelt uppmärksamma reseföretagen på att de måste ta sitt ansvar - följa nationell lag, internationella konventioner och sina egna policys - och inte bara stirra sig blind på sin egen plånbok. Ja, vår också förstås, eftersom det påverkar den som reser. Det är skäligt, eftersom vi inte vill utnyttja människor, djur och natur, eller hur?

Vi, konsumenterna, vill inte utnyttja andra människor och skada miljön. Jag är rätt säker på att jag inte bara talar för mig själv här. Vi vill inte bidra till usla levnadsvillkor för andra människor, vare sig när vi skall semestra eller annars. Ett av problemen för oss är att vi inte ser dem, alltså ser deras avtalsvillkor, lönenivåer, arbetstimmar och levnadsförhållanden, och vi ber därför er, Apollo, Fritidsresor och Ving, att göra bättre ansträngningar för att följa gällande lag och konventioner. Vi ber er att ni ser till detta när ni tecknar avtal med era hotell och andra underentreprenörer. Vi ber er att ni ställer relevanta krav, som månar om människor, arbetskraft, djur och miljö. Och vi ber att ni följer upp dessa avtal - ser till att de följs, helt enkelt.

För så här kan vi ju inte ha det, eller hur?. Det är helt uppenbart att det måste till en ändring. Ni, reseföretagen som hjälper oss att landa i andra fantastiska länder, kan verkligen göra stordåd där. Var nu snäll och gör det, så vi slipper bråka med er om detta och så att vi slipper medverka till ett icke hållbart beteende. Se till att ni och era leverantörer - hela underleverantörskedjan - följer landets lagar, de internationella konventionerna och era egena policiedokument. Då kommer ni en lång bit på väg. Var snäll och följ också de rekommendationer Fair Action och Schyst resande ger er i rapporterna.

Ja, bästa reseföretag, ni som hjälper oss med de fantastiska upplevelserna, tar oss till den underbara värmen, de vänliga människorna och de ljuvliga stränderna, hjälp oss att inte göra det så att vi utnyttjar andra människor och skadar vår miljö. Vi behöver verkligen ert engagemang i detta.

A..

Övrig info;
No holidays for the burmese - släpptes den 9 december 2015. Frukostseminariet var den 10 december 2015.

Länk till rapporten; 
http://fairaction.se/wp-content/uploads/2015/12/No-holidays-for-the-burmese_9-december-2015.pdf

Övriga länkar;
http://www.schystresande.se
http://fairaction.se
http://www.uniontounion.org

Vad kan jag göra åt arbetsvillkoren för burmeserna i Thailand?

Jag är ambassadör i nätverket Schyst resande, som syftar till att lära oss mer om hur vi kan resa schystare. Som t ex schystare för naturen och schystare för människorna. Schystare för världens väl, helt enkelt. Schyst resande innebär hållbarhet - för människor, för samhället och för miljön. I det ingår rätt mycket och frågan som alltid får ställas är vems ansvaret är. Mitt svar på det blir alltid att det är mitt, ditt och allas. Det finns andra som svarar att det är någon annans, alltså inte mitt (eller ditt). Jag ställer mig alltid så frågande till att det inte skulle vara mitt och ditt ansvar, utan alltid läggas på någon annans axlar, och att jag och du därmed kan fortsätta som om inget problem existerar. Då kommer vi inte framåt. Så kan vi inte ha det. Vi, var och en, måste se problemet och ansvaret som vårt. Eget.

Ja, vi alla kan inte lösa allt, själva, men vi är en del av problemet och måste också se detta. Vi måste höja medvetandegraden och tala om detta. Konsumentmakt är viktigt.

Nyligen (9/12 2015) kom en ny rapport som visar oss att våra stora resebolag, t ex Apollo, Ving och Fritidsresor, inte sköter sina åtaganden. Det är sorgligt. Det är också sorgligt att vi, resenärerna, inte sätter press på dem. På dem och på andra resebolag som sannolikt gör på samma vis, alltså struntar i frågan om det schysta i förutsättningarna. Hållbarheten. Rapporten presenterades på ett frukostseminarium den 10/12 2015 i Sthlm och man blir rätt ledsen när man inser att det går så sakta framåt.

Är det så pengarna ständigt är viktigare än miljön? Som sades i det seminarium om miljöfrågan jag bevistade nyligen, där kapitalismen, kapitalet och tillväxten, diskuteras i motsats till miljöfrågorna. Inte med, utan mot. Visst är det tragiskt?

Läs gärna rapporterna - och fundera över din roll i sammanhanget. Vad kan du göra för att förbättra livet och arbetsvillkoren för hotell- & turismpersonalen när du turistar? Det kommer jag att göra - fundera och agera annorlunda, för människornas, naturens, djurens och världens väl.  Så här kan vi inte ha det.

Rapporten från;
Thailand – No holiday for the Burmese
Dubai  – Bakom drömmen om Dubai

Artiklar;
Omvärlden - om 17 timmars arbetsdag
Hotellrevyn - arbetare utnyttjas på hotell i Thailand
Vagabond - oschysta arbetsvillkor på svenskarnas hotell

Här kan du se filmupptagningen av seminariet den 10/10 2015;
https://www.youtube.com/watch?v=Ff80k8x-a78 

Läs mer om; 

Schyst Resande

Union to Union

Fair Action

Studiecirkel, samtal & föreläsningar om fred & ickevåld 2016

Studiecirkel - 2016 - Solna/Sundbyberg; måndagar i februari. Skytteholmsvägen 2, Solna

Fokus fred & ickevåld. Och natur & miljö, som ju påverkar frågan om fattigdom. Som påverkar freden. 

Exempel på frågor som vi kan tala om under cirkeln är;

• Kristna Freds - arbetar t ex som ickevåldsliga fredsobservatörer i Latinamerika och olika typer av ickevåldskurser. Känner du till dem eller andra organisationer som arbetar med dessa frågor?


• Svenska Freds - är det rätt att exportera vapen, som används för att döda människor? Bidrar vi till krig genom detta? Blir världen fredligare genom mer vapen?


• Om djuren och vårt förhållningssätt till djuren. Har vi verkligen rätt att döda och äta djur för vår egen vinning eller nöjes skull? För att det är gott? Eller varför? Var går gränsen?


• Christian Peacemaker Teams (CPT), t ex flyktingengagemang Grekland. Var finns de? Kan alla vara med i en sådan organisation, eller måste man vara kristen för att delta?


• Följeslagarprogrammet - SEAPPI/EAPPI - sänder följeslagare i Israel/Palestina och berättar ofta efter hemkomsten om sina erfarenheter. Känner du till dessa? Har du träffat någon? Har du lyssnat till en sådan föreläsning?


• Ickevåld som livsstil & ickevåld i vardagen - hur gör man? Vad skall man tänka på?


• Att resa i ockuperat land (t ex Västsahara, Palestina)


• Schyst resande - kan vårt resande bidra till fattigdom och utnyttjande eller kan vi höja/förbättra människors förutsättningar till bättre liv?


• Kväkare - en ickevåldsrörelse?


• Härskartekniker & alternativa mötestekniker. 

Anmälan/information; Anette Grinde tfn 0708905731
eller per mail till; anette.grinde(snabel-a)foretagshuset.net

Arrangör; Mångfald Tillsammans - i samarbete med ABF Sundbyberg

Mer om Mångfald Tillsammans hittar du här.

Tack, Julia Finér

Idag vill jag tacka Julia Finér, Emmaus Stockholm, för den fina föreläsningen vi fick oss till livs igår. Julia Finér är ordförande hos Emmaus Stockholm och hon är väl insatt i frågan om Västsahara. Känner ni till att Västsahara är ockuperat av Marocko, sedan 40 år? Det gör hon - och hon vet mer än så. Hon talade inför en grupp ambassadörer för nätverket Schyst Resande, det är sådana som intresserar sig för världens väl och vill tala med andra i många olika forum om hur vi kan resa bättre, schystare, för vårt allas väl. Detta var ett vidareutbildningstillfälle för gruppen. Viktig info, för nya resor i livet, helt enkelt.

Julia Finér föreläste engagerat om ockupationen, om människors liv och förutsättningar i en sådan miljö, och om att resa i Marocko och Västsahara. En viktig grej, mycket viktig grej, är att ta reda på fakta om landet och förutsättningar för människorna innan man reser. Det kan te sig självklart, men ibland är det också rätt svårt. Särskilt när informationen utåt, av olika skäl, är svår att hitta. Det är dock inte något skäl att ge upp. Ihärdigheten är viktig, igen. Vad gäller information om Marocko och Västsahara kan man alltså använda Julia som kunskaps- och inspirationskälla. Man kan också luska hos t ex folkrättsexperten Pål Wrange, Amnesty Press redaktör Jens B Andersson, Västsaharaexpeerten och författaren Fredrik Laurin eller Jens Orback som är generalsekreterare hos Palmecentret - om man lyckas få dem på tråden. De är också bevandrade i frågan, kan man väl lugnt säga.

Men, alltså. Vill man veta mer om t ex Västsahara är Julia Finér hos Emmaus Stockholm en bra person att fråga. Hon håller gärna föreläsningar, berättar om detta - i korta eller längre föreläsningar, för små eller större grupper. De behöver inte kosta massor, knappt något alls faktiskt. Informationen är grejen, Västsahara behöver fler som vet. Använd hennes och Emmaus Stockholms kunskap.

Glöd. Jag gillar glöd. Hos Julia Finér finns massor av glöd, som används i konstruktiv form. Stort tack till dig, Julia!

Tack också till er ambassadörer som kom till detta utbildningstillfälle. Det är viktigt, också det. Utan er kunskap, era frågor, er glöd och er vilja att lära er & andra mer - skulle många andra lära sig så mycket mindre. Ni är viktiga. Tack, för allt ni gör.

A..

Vi pratade om plasten idag...

Vi pratade om plasten idag. Ja, egentligen pratade vi om ‪schyst resande‬ (eftersom jag höll föredrag på ämnet) men plasten är ju ett otyg i världen som hör ihop med hållbarhetstanken i resandet. En schyst miljö alltså.

Ja, plasten är ett otyg eftersom så mycket hamnar i naturen - och i våra hav. Det är nästan outhärdbart att tänka att sååå mycket hamnar i naturen och i haven. Och därmed också i vår mat. Och att djuren dör med mängder av plast i magen. Det är ju inte så fint, eller hur?

Därtill kommer förstås att våra efterkommande generationer - mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn (och kanske också dina) - kommer att ha så mycket mindre fantastisk natur att vistas i än vi har. Det känns rätt obra.

Jag försöker lyssna till ‪Plastic free tuesday‬ - alltså att leva plastfritt (ej förbruka plast) minst en dag i veckan. Det ger mig uppmärksamhet på frågan, får mig att förbruka avsevärt mycket mindre plast och bli bättre på detta. Inte bara en dag, utan alla dagar. Eftersom den spelar roll.

Får jag peppa dig att hänga på? Begrunda din plastkonsumtion.

Notera att den är väldigt onödig. Naturförstörande. Och peppa dig själv att minska den.

A..

Glitter och glamour - turismen i resejournalistiken

Glitter och glamour - turismen i resejournalistiken.
En granskning av Allt om resor, Vagabond, RES, DN Resor, Aftonbladet och Svenska dagbladet.
Schyst resande.
2012.

Nätverket Schyst resande består av Unionen, Svenska kyrkan, Svenska kyrkans unga, Fair Trade Center (byter snart namn till Fair Action), Union to union (nyligen bytt namn från LO-TCO biståndsnämnd), IOGT-NTO och Hotell- och restaurangfacket. Det är ett samarbete som syftar till att lyfta frågor om hållbar turism, genom t ex informationsmaterial, utbildningar, seminarium och rapporter. Organisationen utbildar också ambassadörer som är ute och föreläser på skolor, företag och organisationer. Schyst resande ger i detta ut rapporter, där granskning skett av frågor och företeelser som finns i och påverkar turismen.

Här har Schyst resande granskat resejournalistiken. Granskningen pekar på att journalistiken ofta lyfter glitter och glamour framför frågor och konsekvenser av fattigdom, den lokala befolkningens fördelar och nackdelar av turismen i deras område, barnarbete, prostitution, lågprisflyget och andra frågor som följer i turismens spår. Journalistiken håller sig, allför ofta, till glamourbilderna och magin. De avstår därmed från bilderna som finns vid sidan om allt detta. Baksidan av turismen syns sålunda inte särskilt ofta. Inte heller det som helt enkelt landar någon annanstans, som ju pengarna ofta gör.

Granskningen bekräftar min bild av resejournalistiken. Resejournalistiken berättar inte hela bilden, ger mig bara ett tillrättalagt nosande på en plats eller en sevärdhet. Utifrån detta får jag själv bygga på och ta reda på de fakta jag behöver för att resa till just den platsen. Med detta med mig i bagaget kan jag sen uppleva platsen. Den information jag fick med mig var sannolikt både rätt och fel, eftersom vi upplever saker olika t ex beroende av vilka vi är och under vilka förutsättningar vi lever.

Jag hade uppskattat mer reflektion från Schyst resande som organisation i denna rapport. Den innehåller alltför många citat från tidningarnas artiklar och alltför få konstruktiva tankar i retur från Schyst resande. Jag uppfattar sammanfattningen och slutsatserna - som analys av resejournalistiken alltför tunt. Jag hade uppskattat betydligt mer.

Läs rapporten! Berätta sen gärna för mig vad du säger om rapporten? Tillför den? Ger den bra information? Utmanar den resejournalistiken? Eller ska kanske inte en rapport utmana? Är resejournalistikens roll att bara berätta om glitter & glamour? Låt mig veta vad du tycker om saken!

Ladda hem rapporten här!

Min uppmaning till resejournalisterna är; skriv lite utmanande. Lägg bort flosklerna och glamouren -  och visa oss det verkliga livet. Hur ser det ut strax bortanför? Hur har lokalbefolkningen det? Hur ser det ut bakom kulisserna? Hur har de det? Har de gott om vatten eller går det mesta till oss? Kan vi bistå genom att shoppa loss i deras butiker och äta på deras restauranger, utmana oss själva med nya smaker och riktningar istället för att kräva det vi får här hemma? Måste vi leva i lyx eller kan det enkla också vara värdefullt?

A..  


Länkar; Schyst resande har fler rapporter - och massor av bra material!

Övriga länkar; Kyrkans tidning. Biståndsdebatten. Utrikespolitiska institutet. 

Utsugning av vissa, guldkant för andra?

Jag läser en studie av all-inclusive turism och den svenska turistbranschen. Studien är gjord av Schyst resande 2011. Den känns lika aktuell i dag.

All-inclusive-turismen har vuxit starkt de senaste åren. Det har visat sig att denna turism inte nödvändigtvis är det allra bästa för människorna som bor och lever i området. När man talar om detta ställs ibland motfrågorna; Ja, får man inte resa så? Får man inte bara lata sig och inte lägga manken till, när man behöver det? Om det är det man vill?

Ja, visst får man det. Man får naturligtvis alltid det, om det är just det man vill. Man kan också välja att begrunda vilka konsekvenser just det leder till och hur du väljer att förhålla dig till detta. Du kan också välja att resa på ett sätt som ger andra konsekvenser. Du kan välja. Det finns valmöjligheter här. Några av konsekvenserna med all-inclusive är att den absolut största delen av pengarna för turismen inte går till de lokala företagen. De går istället till de stora internationella bolagen. De lämnar det lokala samhället, gynnar inte bygden mer än i det lilla. Vill vi ha det så eller kan vi resa på sätt som gynnar de lokala samhällena?

Ett problem i sammanhanget är att resebolagen inte tar sitt ansvar. Det visar sig att det finns flera sätt att slira undan problemet, att inte se att man är en del av problemet. En stor del av detta ligger förstås i konkurrenssituationen och i företagets egna plånbok. Man vill inte göra saker som är mindre lönsamt i sin strävan efter vinstmaximering till ägarna.

Resebolagen kan kontrollera och ställa krav på hotellen. De kan kräva att de skall vara lokalt ägda, inte ligga i en utländsk storkoncern. De kan också kräva att livsmedel levereras från den lokala marknaden, inte från leverantörer som ingår i stora kedjor.  Och att personalen har schysta villkor, får vara anslutna till fackliga organisationer och ha skäliga löner. De kan ställa krav och de kan skapa förhållningssätt som skapar något positivt för det lokala samhället i stället för utsugning. De kan bidra istället för att utnyttja. Om de bestämmer sig för att vilja just detta.  I studien om all-inklusive verkar de inte gå just på det spåret.

Turismindustrin kan t ex;

• stötta lokala ekonomier genom att köpa mat och resurser lokalt
• utveckla ett långsiktigt partnerskap med lokala arrangörer av aktiviteter och företag, t ex restauranger i närområdet
• utbilda lokal arbetskraft
• skriva avtal med lokala företagare
• stimulera att kvinnor får ledarpositioner
• föredrag boenden och hotell som byggs, ägs och drivs av lokal arbetskraft
• förespråka lokalt tillverkade hantverk och produkter

Turismindustrin och resebolagen kan, när de vill. De kan påverka miljön, ekonomin och villkoren. Det skulle vara fantastiskt att se någon eller några av de stora bolaget gå före här, visa vägen för bättre förutsättningar och villkor för det lokala samhället. Det skulle verkligen glädja.

Även jag som enskild turist har möjlighet att påverka. Jag tänker att det också är mitt ansvar. Det är inte bara resebolagens eller någon annans ansvar. Jag kan välja att inte åka med resebolag eller arrangemang som innebär att vi aldrig lämnar hotellet på ett sätt som gynnar den lokala marknaden, människorna som lever där. Jag kan välja att se till att jag kan utforska närområdet med lokala arrangörer och transportörer och också se till att vi besöker de lokala restaurangerna, butikerna, mm. Jag kan också välja att tala om det med de människor jag möter, dels under min resa men också inför eller efter min resa. Jag kan välja att berätta varför jag reser som jag gör, vilka värderingar som ligger bakom detta och hur det kan påverka mina medmänniskor eller vår gemensamma värld.

Det kan var och en göra, som väljer att resa. Dina göranden påverkar den lokala ekonomin. Dina resor påverkar också miljön, både lokalt och globalt.

Min uppmaning till dig blir sålunda; Res gärna, men gör det med eftertanke och omsorg.

Anette Grinde


Länkar; 

• Utsugning av vissa, guldkant för andra?
• Schyst Resande.

Fredag 19 juni 2015 - sakta framåt. Söderut. Och i mål.

Fredag 19 juni 2015. Midsommarafton. Jag sov gott i natt. Det var en fin & mjuk tältplats, trots sten/klippa. Inga sniglar kröp upp på tältet, som det gjorde vid Tuna hembygdsgård. Jag satt väckningen tidigt för att hinna bryta lägret och packa i god tid innan färjeavfärdstid och innan regnet kom. Vädergudarna hade aviserat regn till kl 0800, men det anlände tidigare. Färjan gick kl 0800 från Oskarshamns hamn. Avfärd mot hamnen vid 6-tiden och strax senare började det dugga. Innan framkomst till hamnen regnade det och jag var innerligt tacksam att avfärd skedde i schyst tid innan regnet började trilla ner från himlen. Överfarten mellan Oskarhamn till Byxelkrok tog 2 timmar och 20 minuter. Det småregnade vid ankomst. Efter ett kort besök i Ica-butiken i Byxelkrok trampades det ner till Korpskog, en sträcka om ca 3 mil. Mor bjöd på mat. Det är skönt att vara framme och i mål.

Dagens och resans slutliga mätarställning; 59132 km. Så, cirka 59 mil alles tillsammans.

Till nästa resa skall jag se över packningen. Eller dela den med Leif. Om han väljer att följa med. Ett tungt lass ger en tung cykling och också en alltför hög belastning på mitt onda knä.

Summa summarum är det skönt att cykla (bortsett från det onda knät). Vår natur är fantastiskt vacker. Den är ren och enkel. Den är också stort varierad. Ibland är det platt och öppna landskap, ibland är det kuperat och ibland är det täta skogar. Också dofterna och ljuden från naturen är underbara. Stora delar av bygden är obebyggd, ibland står husen tomma och ibland är det fullt med liv och rörelse. Jag blir glad över att se hembygdsgårdarnas liv, att där finns ideella krafter som driver och bevarar bygdens kultur och historia. Det är underbart att se.

Att ligga i ett tält i skogen om natten, känna doften av skogen eller naturen, och höra fåglarna tala med varandra, är en fantastisk upplevelse. Mitt i natten tystnar de. Det blir alldeles, alldeles tyst. Å ena sidan är det skrämmande att känna sin litenhet och utsatthet i den stora naturen, å andra sidan är det helt ljuvligt att känna tillhörigheten till och möjligheten att vara i naturen. Att få vara i den. Ja, det är rätt fantastiskt. Jag är glad att jag åkte på denna resa.

Att resa är fantastiskt. Det är utvecklande och lärorikt på väldigt många sätt.

A..  

#Utekartan - tål väder och vind. Den har många fina detaljer, gör färden lätt och möjlig. Den kan verkligen rekommenderas när du nära och lätt vill hitta från en plats till nästa.

#SchystResande - ja, det är lätt, per cykel, att resa utan att tära på naturen. Det går att leva gott och enkelt. Det går - om man vill.

#SlowlyForward - ja, i mål kom jag. Sakta är ett relativt begrepp, men färden gick rätt sakta. Framåt kom jag dock. Och i rätt riktning. På ett tillräckligt lagom tid.

#PlasticFreeTuesday - mycket lite plast har förbrukats under denna resa. Ja, något när handling nödvändigats, men ändå ganska lite. Det känns bra att inte bidra till den massiva plastförbrukningen mer än väldigt lite.

Tisdag 16 juni 2015 - sakta framåt. Söderut.

Tisdag 16 juni 2015. En fin dag. Avfärd ca kl 0830 från Tuna Hembygdsgård. Kort proviantering i Jönåker. Jag trampar vidare mot färjan över Bråviken. I valet i en korsning, strax efter Hällfallstorp ner mot färjeläget vid Säter, dyker en yngling upp. Han åker på longboard och skall färdas från Uppsala till Köpenhamn, en sträcka han uppskattar till ca 100 mil. Han är från Falun, är snart 24 år och pluggar konstvetenskap i Uppsala. Han roar sig på Kalmar nation. Vi slår följe. En på cykel och en på longboard. Vi har ett fint väder och en trivsam färd. Mitt knä mår hyfsat, även om det skriker ont ibland.

Efter färjan mellan Säter och Skenäs går färden vidare mot Stegeborg. Landskapet är vackert, väldigt vackert. Det är kuperat med slingrande vägar. Det sliter en aning, men är ordentligt vackert med öppna landskapet. Det är en sträcka att rekommendera. Vid Stegeborg kommer färjan så småningom. Överfarten är kort och gjord på ett kick. Sedan fortsätter de vackra och kuperade landskapet. Ja, vi bor i ett vackert land. Här är det riktigt fint.

Stegesund. Börrum. Brinken. Så småningom når vi Valdemarsvik, där vi hittar en pizzeria för att fint mål mat. Efter mat, en stunds vila och lite proviantering drar vi vidare mot Loftahammarshållet. Vi följer cykelleder och småvägar, och håller rätt lika takt. Vi behöver inte vänta in varandra. Vi passerar nära Tryserum, där jag egentligen vill åka in och tala med mannen som förestår hembygdsföreningen. Det får bli en annan gång. Vi passerar skylten till Östra Eds kyrkogård, där Valborg och hennes mor vilar. Vi passerar också Västerum och Braberg, där hon är bodde i sina yngsta dagar innan hennes mor dog. Ca 1 mil innan Loftahammar tycker vi att det räcker för dagen och hittar så småningom en fin tältplats i skogen. Lite vackra stenar/klippor i dagen, lite glest med träd och där fanns plats för två tält. Eller ett och ett halvt, eftersom longboardgrabbens tält var så litet att det nästan inte kunde klassas som ett tält. Det var nästan bara som ett extra fodral runt hans sovsäck. Jag blev glad över att finna den vackra tältplatsen. Sådana sten/klipplatser i skogen uppskattar jag stort. Underbart vackert.

Mätarställning; 39005 vid dagens slut. 13,5 mil blev det sålunda idag. En god tur utan regn.

A..

Stegeborg - i väntan på färjan!

Johan Wallin åker longboard från Uppsala till Köpenhamn.

Longboardåkaren har minimalistisk packning.
Hans tält tål inte klaustrofobi.

Mitt tält är stort som ett hus i jämförelse. Som ett slott att dansa i. 

Måndag 15 juni 2015 - sakta framåt. Söderut.

God Morgon måndag morgon. (15 juni 2015)

Vi börjar med igår, söndag 14 juni 2015. Avfärd 1320. Duvbo. Ekerö. Slagsta. Botkyrka. Gamla Södertäljevägen. Södertälje. Tveta. Järna. Pilkrog. Hölö. Tullgarn. Hittat boende strax söder om gränsen till Trosa kommun.

Mätarställning; 18695 km. Ca 87 kr igår, sålunda. Det blev en lång dag. Sol och fint, ibland lite regn. Hittade tältplats sent, ca 2130. Bor i skogen. Svårt att somna. Jag måste bli bättre på att hitta tältplats! Kedjan tjorvar. Den hoppar av med jämna mellanrum.

Jag vaknar tidigt på måndag morgon, hör trafiken på vägen intill. Det är annars tyst i skogen, lite fågelkvitter och lite sus från träden. Det durar på morgonen. Somnar om och vaknar framåt 8. Det är dags att vakna.

Jag packar ihop och är iväg kl 0900. I Vagnhärad besöker jag Ica för frukost. Strax innan åker jag över en liten vacker bro. I forsen är det fiskeförbud. Det arbetas aktivt för att främja växt- och djurlivet inom fiskevårdsområdet. De vårdar. Det glädjer.

Jag cyklar vidare; Sillekrog, Lästringe, Sättersta. Bogsta. Nyköping. Någonstans på vägen möter jag en liggcyklande långfärdscyklist. Jag tror att han var från Frankrike. Han hade en stor solcell på vagnen bakom. Ja, det borde man ha för att ladda tekniken. Nu är det svårt, när man inte kommer in någonstans.

Idag gick det väldigt trögt. Jag har ont i väster knä, så farten var väldigt låg. På slutet gick jag i backarna. Vid ankomst till Nyköping vid 13-tiden var jag extremt trött och hade ont vid varje tramptag. Det bådar inte gott. Jag handlade och åt lite, besökte Nyköpings Orienteringsklubb för att sova på deras gård. Somnade och åkte sedan därifrån vid 16-tiden. Jag tänkte att jag skulle hitta ett vandrarhem.

Det började ändå fint idag. Vackra vyer möter mig i landskapet. Ganska snart sade dock min cykelkropp ifrån. Jag har med mig alltför lite vatten för att kunna göra mat och diska. Det kräver utrymme och diskmöjlighet att göra mat. Jag känner mig som en nollkonstnär som inte löser problemen bra. Jag tröttar ut mig, dränerar mig på energi och kommer knappt framåt. Varför gör jag så?

Vid ankomsten in till centrala Nyköping, efter sovstunden hos Nyköpings OK, letade jag länge efter ett vandrarhem. När jag till slut fann det var det fullbokat. Lång tid till ingen nytta. Sedan tog det en hiskelig tid att hitta ut ur stan. Jag frågade och frågade, pekades fel igen och igen. Det var helt hopplöst. Till slut kom jag dock ut på rätt sida, på mc/cykelvägen mot Jönåker. Halvvägs mellan Nyköping och Jönåker hittade jag in till Tuna Hembygdsgård, där jag ringde till ordföranden som lät mig campa på gården. Tacksam slog jag upp mitt tält i trädgården bakom huset och känner mig trygg med valet av plats. Mätarställning; 25500 kr. 68 km idag, sålunda.

I morgon blir det Jönåker och färjan över Bråviken. Det är en kuperad väg dit, så jag får se till att gå i backarna. Det blir nog lite mildare backar på andra sidan Bråviken, tror jag. Det visar sig dock.

Jag mår bra. Jag mår finfint. Jag känner mig dock smått tveksam om jag är stark överhuvudtaget idag. Kanske finner jag styrkan igen i morgon. Just idag känns den inte igen.

A..

Färjan mellan Ekerö och Slagsta.

Botkyrka kyrka. Sakta framåt. På väg. Söderut. 

Min fina tältplats i skogen! Söndag kväll - nära,
strax söder om kommungränsen till Trosa kommun

En ljuvlig skogsbacke - med fantastiskt fågelkvitter
i kvällningen. 

Jag möter eller korsar ofta Sörmlandsleden. Den svängar och slingrar sig
genom de vackra markerna.

Nattplats måndag natt; Tuna hembygdsgård - med vyn mot Tuna kyrka.
Någon mil söder om Nyköping.

Tuna hembygdsgård - Tuna kyrkskola. En vacker byggnad i ideella
krafters vård. Det är stort & glädjande.

Tuna hembygdsförening - vårdar historia och kultur. 

Tuna hembygdsförning har en aktiv verksamhet. Det glädjer verkligen att se.

Tuna kyrkskola 1886-1965.
Besök platsen, när du har vägarna förbi!

Tuna - var en fantastisk plats att bo på!

#Utekartan - tål väder och vind.
#SlowlyForward - ja, sakta går det minsann. Men framåt ändå, ja. Framåt, söderut och rätt sakta. Även om jag matar mil efter mil.
#PlasticFree - nej, jag blev inte helt plastfri eftersom de ekologiska morötterna låg i en plastpåse. Påsen finns ännu kvar, ej slängd i soporna. Men det kommer den ju
#SchystResande - är att resa utan att utnyttja människor och miljö. Här nära och i fjärran. Per cykel reser jag ändå rätt schyst.