Anteckningar från seminariet den 27 januari 2016 (Plats; Adolf Fredriks kyrkogata 10, Citykonditoriet, kl 0900 - 1000)
Rapport av Monika Arvidsson
Den globala balansräkningen
Fördelning av makt och vinster i en internationell ekonomi
Seminariet arrangeras av;
Union to Union + Tankesmedjan Tiden
Union to Union är fackföreningsrörelsens biståndsorganisation.
Inledning av
Helle Klein, chefredaktör för Dagens Arbete
Vem tar notan för globaliseringen?
Ordet lämnas till Monika Arvidsson;
Den internationella ekonomin har under de senaste decennierna ändrats. Vi måste tydligare förhålla oss till händelser i omvärlden. Vi är oerhört sammanlänkade i världen - de länder som har stort utbyte med varandra följer också varandra tydligt (t ex BNP). När det svänger i en världsekonomisk motor, svänger det också hos de som handlar med denna. Följdverkningarna kan vara både positiva och negativa.
Samtidigt som vi har en ökad tillväxt drabbar den andra. Inkomstspridningen ökar kraftigt. Risker och inkomstmöjligheter ser väldigt olika ut i världen. Vissa människor är väldigt utsatta i den globala ekonomin.
Ojämlika villkor är en stor risk. Det leder till oroshärdar och bristande effektivitet. Vi behöver byta fokus; det är inte socialt eller ekologiskt. Vi behöver gå över till system som via trygghet genererar en omställningsförmåga.
Rapporten är regional, utgår i från Sveriges, Europas och västvärldens situationen. Vi har ett omfattande rörligt kapital. Den globala valutahandeln kan användas som en temperaturmätare i ekonomin. Det omsätts en ofattbar mängd pengar varje dag. Den finansiella sektorn växer och håller i sig, trots andra hack i ekonomin i samhället.
Kapital och arbete behövs för att skapa tillväxt. Privata kapitalägare har stor makt. De kan utnyttjas för politiska syften. Det är negativt eftersom det påverkar demokratin negativt. Social och ekologisk tillväxt hamnar i bakvattnet.
Arbetslösheten biter sig fast, vilket också är skadligt för arbetskraftens makt. Det försvagar arbetstagarkollektivet. Utbytbarheten har också försvagat arbetstagarkollektivet, de är utbytbara på ett annat sätt nu än tidigare. Det gäller i princip alla yrken. Vi ser också en svagare facklig anslutning, vilket också påverkar löntagarkollektivets maktförhållanden. Löneandelen i ekonomin krymper också numera, kapitalsidan har istället fått mer.
Den tredje utmaningen är jämlikheten; den ekonomiska, den sociala och den ekologiska jämlikheten. Ojämlikheterna utvecklas stort, också i Sverige. Vi blir generellt allt rikare, men vi är ojämlika. Några få blir rika, många är fattiga. Hur påverkas samhället av att få blir rika? Om fördelningen var en annan skulle vi få bättre effektivitet i samhället.
Vilka är slutsatserna?
Det viktigaste är att satsa på samordning, en samsyn och en samordning.
Vi måste öka kontrollen av kapitalets hastighet och makt.
Regelverket behöver förbättras.
Vi behöver också stärka arbetskraftens ställning - det handlar om maktpositioner och vad man har att förhandla med.
Politik gör skillnad.
Stärk långsiktigheten i det globala systemet, om det skall vara hållbart. Vi har olika regelsystem som ger olika konkurrensmöjligheter för företag och olika inkomstskillnader och regler för de anställda. Globaliseringsprocessen får inte gå för fort och utan tanke på fördelningseffekterna, effekterna måste bli mer rättvist fördelade. Riktningen och villkoren behöver förändras; vi behöver politiska och juridiska system.
Helle Klein leder panelen;
Thomas Hammarberg - känd för arbete med diplomati & mänskliga rättigheter, ordförande i analysgrupp i regeringen; relevant rapport om den globala balansräkningen. Nu gäller det inte bara att bekämpa fattigdomen - vi har kommit överens om vad som skall gälla för alla länder. Ca 170 mål som FN-systemet har antagit som man skall arbeta med. Hållbar utveckling är viktigt. Vi måste anpassa oss till klimathotet och miljöförstöringen. Vi måste något åt de sociala orättvisorna. De tär på hela systemet. Iden är att vi skall försöka komma överens om detta, på politisk nivå; man har inte fattat i de rika länderna att det gäller också dem. En balans mellan kapital och arbete måste skapas. Det handlar inte om att krossa någon, utan att komma överens om strategierna och förutsättningarna. Återupprätta ILO-s inflytande. Rovdrift av arbetskraft behöver hindras - man måste titta över de politiska reglerna. Vi hade ju hoppats att EU skulle skapa regelverk som hindrar avarterna inom arbetsmarknaden.
Den största risken är att de rika länderna inte förstår sitt ansvar - den förändring som behövs. Vi har en stor roll att spela, att verkligen uppträda som det vi predikar här hemma.
Daniel Sachs - vd för Proventus Ab, ordförande för Dramatens styrelse; viktigt att tala om globaliseringen - skillnaden mellan länder har minskat, skillnaden inom länderna har ökat. Den extrema fattigdomen har minskat, men klyftorna har ökat radikalt. Klyftorna är ett ekonomiskt och socialt problem - och ett politiskt problem. Många av de fattigaste röstar på extrema partier, också det är ett problem. De sociala kontraktet blir bräckligt. Ojämlikheten är ett problem också för kapitalismen. Det skapar finansiell instabilitet. Den andra kostnaden av globaliseringen (mindre kostnader och högre vinster) skapar brister i miljöhanteringen, utnyttjande av arbetskraft och tappar vår möjlighet att påverka världen i demokratisk riktning. Västvärlden är så angelägen att hitta nya marknader, utan att se att de nya samhällena har schysta miljöer och marknader. Ett exempel är t ex Burma, där demokratin fortfarande inte är i sin ordning. Det är samma samhälle, samma makthavare i en annan kostym. Kapitalet måste ha grundläggande värden och principer - de måste ställa krav på fackliga engagemang, miljö, mm. Företagens roll är viktiga - de måste ha de grundläggande värdena klara och sätta upp detta, gemensamt, tillsammans. Daniel Sachs är tveksam till om reglering är svaret. Företagen måste ha långsiktiga perspektiv. Reglera bort avarterna. Marknader är imperfekta, men ändå framåtsyftande. Reglering är dålig på det som sen händer. Sachs vill inte att extremerna (politik) skall sätta ramarna för det som händer i världen.
De globala företagen måste inse att de måste betala skatter. De kan inte bara glida runt och inte betala sina skatter.
Den öppna världen är viktig - den mellan USA och väst. Avtalet är viktigt - det förhindrar t ex att Kina tar över istället för västvärlden.
Kristina Henschen - chef för Union to Union, fackliga biståndsfrågor och ordförande för Concorde; vem får betala för det globala kalaset? Det är alltid de fattiga som får betala. Det nya, Agenda 2030, nu har vi en global överenskommelse som är viktig. Den privata sektorn har en nyckelroll. Union to Union finansieras av den svenska biståndet. Obalansen - fattiga och rika; förfärligt att 1% äger mer än hälften av världens tillgångar. Nästan hälften av alla som jobbar har osäkra anställningar. Många jobbar men kan inte leva på sina löner. Social oro finns i samhället, det måste vi komma till rätta med. Medvetenheten finns, men vi förmår inte åtgärda situationen på ett korrekt sätt. Det fackliga globala arbetet innebär att många riskerar sina liv för detta arbetet, t ex i Colombia. Det fackliga arbetet är farligt i många världsdelar. När det gäller obalansen är kvinnor de som får betala det allra högsta priset. Det är inte bara en jämställdhetsfråga, det är också en ekonomisk fråga. BNP skulle öka avsevärt om jämställdheten blev ett faktum. Vi har misslyckats med att reglera företagsmodellerna på ett sätt som löser situationen.
Biståndets roll; Vi använder biståndet till andra syften än bistånd (avräkning). Biståndet minskar därmed i hela värden - och når inte fram till de allra fattigaste. Det är ett stort svek till dessa människor.
Facket är svagt. Facklig anslutning går ner, men det är ändå en väldigt viktig organisering. Det är viktigt att facket hittar fram i dialogen mellan arbete, kapital, företagande och facklig organisering. Fackliga ramavtal är viktiga.
Processen kring Agenda 2030 inkluderande en stor konsultation. Ett stort misslyckande är dock finansieringen. Vem skall betala för kalaset?
Var är rättviseaspekten i klimatavtalet? Den enorma omställning som vi står inför - påverkar arbetstagarkollektivet.
Heike Erkers - ordförande akademikerförbundet (SACOs fjärde största förbund), sitter i styrelsen för Union to Union; tycker att rapporten är bra, men kan tjäna som grund för en basutbildning för fackliga företrädare. Det finns en risk när man är hemmablind, att vi inte ställer oss frågan; hur kan vi skapa en struktur och schysta villkor här i Sverige? Det är inte schyst idag. Vi har en skattefinansierad privat marknad. Andelen privata medlemmar ökar, verksamheter lyfts från kommunerna till privata aktörer. Vad händer när globaliseringen leder till att vi köper in välfärdstjänster (sjukvård, omsorg, äldrevård, skolor, mm) från andra länder? Principfast engagemang är viktigt, men grundläggande värderingar är a och o. De måste vi hålla fast i. Det är parterna som styr lönerna (fack/arbetsgivare) inte politiska beslut. Vi måste bygga strukturer - en principfast grundläggande värdegrund. Vi skall inte slå oss för bröstet och säga att allt är bra - det är det inte. De fackliga organisationerna måste hålla ihop - i Sverige, i Norden. Hur skall vi förhålla oss till den flyktingsituation som finns i Europa, är en fråga som delar facken, både inom organisationerna och mellan organisationerna. Vi kan inte brösta oss - vi har en stor utmaning i detta. Vi måste börja här hemma, hitta den gemensamma värdegrund. Det är en viktig utmaning.
Konstruktionen kring det diskuterade stora handelsavtalet är felaktig. Vi måste kunna påverka situationen.
......................
Tiden är som vanligt för kort, för att samtala klart om dessa viktiga frågor. Men, visst är det intressant att höra och se att frågorna ligger på bordet och är av intresse att diskutera. För många. Tiden är som vanligt för kort.
Som någon form av summering sägs det; Nytt kapital ger nya jobb.
Helle Klein avslutar med att påminna oss om att det idag är Förintelsens minnesdag. Det är viktigt att vi för samtal med varandra, för att få förståelse för varandras uppfattning och ställningstaganden.
A..
Länkar;
