Klimatutmaningen...

Jag tänker att jag borde kunna utmana mig själv att bli bättre på att fundera kring min roll i miljökatastrofen i världen. Eller nej, inte bara fundera. Göra! Vad kan jag göra för att minska miljökatastrofen i världen? Ja, jag vet att vi alla - du och jag - är en del av den katastrof som faktiskt ligger i vår absoluta närhet. Ja, jag vet att den redan är här. Se hur våra hav ser ut. Se hur miljön ser ut för mängder av människor i fattigare länder. Se hur sopbergen växer. Se hur miljörapporterna frodas, även om det inte riktigt får fäste i politikernas och företagarnas handlingskraft. Vi ser ännu många märkliga beslut och budskap, som inte bidrar till rätt riktning för oss alla - en ren och hållbar värld.

Jag vill inte vara en del i slöseriet. Jag vill inte vara en del i att vi överlämnar en mängd trista miljöfrågor till våra barn och barnbarn - sådana som innebär att de inte kan njuta av vår fantastiska natur, frisk luft och hälsosamma näringskedjor. Jag vill inte vara en del i detta, så då måste jag göra mitt yttersta för att inte bidra till nedsmutsningen och skräpet - både det som syns och det som inte syns.

Frågorna som skaver är många, t ex plast, flygets nedsmutsning, alla kemikalier - både i maten, i det vi dricker och i alla varor som når mig och också landar i miljön i tillverkningsprocessen och när de är slutanvända - liksom det ständigt onödiga bilåkandet och mycket annat.

Så. Min utmaning till mig själv är att se hur jag bidrar till detta. Eller hur jag kan bidra till att jag bidrar mindre till miljökatastroferna. Häng gärna på!

I morse bad jag Småföretagarföreningen och BL-info att stryka mig från deras utskick av tidningar. Tidningarna är förvisso bra och jag gillar papperstidningen i näven framför det digitala. Det digitala gör att jag inte läser ordentligt. Utskicket av dessa (fina) tidningar är plastinpackade - därför ber jag att de inte sänds till mig. Jag avstår gärna plasten. Den tillför inte gott till världen. En annan fråga är förstås hur tidningen i sig är tillverkad - med hantering/tillverkning av papper och tryck. Det är också en viktig miljöfråga, eller hur?

Hänger du med på #klimatutmaningen så blir jag glad.

Vad gäller plast vill jag uppmärksamma #PlasticFreeTuesday - som t ex finns på twitter, instagram och facebook och förstås har en hemsida med massa bra information. Det är en konst att försöka reducera sin plastförbrukning, men det är ett fantastiskt bra drag att försöka.

A..

Ballonger, ja, se dessa ballonger

Ballonger.

Vi talar om ballonger vid vårt köksbord. Vi talar om dem från perspektivet stoppklossar och hinder. Ja, vi ler en aning, förundras också, men vi enas om att vi inte vill ha dem i vår väg. Det kanske inte är ballongerna som är stoppklossar i sig, men de bärs av några som är.

Vi talar om ballonger ur ett löparperspektiv. De finns hos farthållarna i halvmaror och i de hela, långa stadsmarorna. Farthållarna hjälper löparna att hålla rätt fart för att nå en viss sluttid i loppet. De har stora ballonger med tider på. Löparna som vill nå den tiden hänger på just den farthållaren, just den ballongen. Det bygger förstås på att de startar samtidigt, eftersom de annars får helt olika tider. Folket lägger sig som små flugor runt farthållaren, suger sig liksom fast i området runt omkring. De hindrar oss andra att passera, inte medvetet förstås, men mängden människor runt farthållaren tar upp stora delar av vägen. De blir som en hindrande vägg. Vi har sett och känt detta i flera lopp. Det är något att förhålla sig till. Man behöver planera för att ta sig förbi, som i att ta fart och sats för att ta sig förbi eller noga betrakta för att hitta en lucka att slingra sig förbi i. Bilden förändras inte nämnvärt när ballongerna stiger mot skyn. Flughorden är kvar på marken, ballongen kommer strax att ramla ner i ett vattendrag, i en mosse eller annat. Färga naturen med plast och kemi. Ett djur kommer nyfiket att nosa på biten, kanske tugga i sig den. Annars kommer den sakta, sakta att brytas ner, men aldrig helt. De finns kvar.

Jag vill framförallt inte se ballongerna för att de är naturförstörande, för att så många hamnar i naturen i små trasiga bitar och tas upp i näringskedjan. De hamnar i vår, djurens och naturens kropp. Jag vill inte se dem för att de innehåller plast, kemikalier och hälsofarliga ämnen.

För några år sedan såg jag en bild av en ickevåldslig organisation som ickevåldsligt demonstrerade mot ett möte med fokus vapen och militärövningar. Bilden var fylld av ballonger. De släppte också upp ballongerna i luften. Det förtog en stor del av min kärlek för deras aktivitet, till organisationen i stort. Ja, aktionen var viktig, men de bidrog samtidigt på ett mycket onödigt sätt till nedskräpningen av vår jord. Det onda förtog det goda. Ickevåldsaktionen förde otyg till allas vår natur. Det gjorde ont i min själ.

Att tala om ballonger som något negativt känns som om man hindrar människors glädje, för att de ses som något glädjefyllt och positivt. Det känns som om jag är en glädjedödare. Det vill jag förstås inte vara. Men, för mig är plasten ett otyg, ett riktigt förskräckligt otyg, som alltför ofta hamnar i naturen. Därför är det negativt. Plasten innehåller kemi och gifter, som hamnar i våra barns och våra kroppar. Det negativa överväger det positiva.

Ja, gärna ballonger, gärna skratt & glädje och gärna färg som tillför till fest vareviga dag, men låt dem i sådant fall vara tillverkade utan plast och negativ kemi.

A..

• Hälsofarliga ämnen i ballonger - se testfakta! När kommer nya material, som gör att det inte gör något att de hamnar i naturen? Utan kemikalier och plast?

• Ofog i protest mot militärövningar. De släpper mängd av ballonger rakt ut i naturen. 

• Plastic Free Tuesday  - peppar för plastfrihet!

• Vid vårt besök i det Västsahariska lägren i Algeriet användes ballonger i en välkomst och presentationsövning. Den var fin. NOVA-folket samlade in varje rest och lät dem inte spridas för vinden. Men, vart tog soporna vägen sen? Vi lärde oss att soporna inte riktigt togs om hand - det fanns inte förutsättningar för sådant i lägren. (Läs här om 27 februari camp, inte om ballonger, plast och sopor men ändå)

Värm inte plast - särskilt om du har mat/dryck i förpackningen ....

Jag försöker tappert undvika plast, men det ter sig en aning svårt ibland. Just nu befinner jag mig på en plats där jag, om jag inte särskilt ser upp, kommer hem med väldigt mycket onödig plast. Det är en utmaning och det är uppenbart att jag måste skärpa mig igen. Jag vill inte bidra till nyttjandet av plast.

Jag är bekant med uppgiften att inte värma mat och dryck i plastförpackningar/matlådor, eftersom det riskerar att fälla farliga kemikalier. Dessa kemikalierna hamnar därmed i maten/drycken, det är högst olämpligt att kemikalierna hamnar i en människokropp (eller djurkropp). Värm alltså inte mat eller dryck i en plastförpackning. Häll inte heller kokande vatten i en plastförpackning, om du tänker dricka vattnet. Det kan skada din hälsa.

Polyetentereftalat (PET) (Polyester); Denna plast är slitstark och passar därför bra i returflaskor, ”pet-flaskor”. PET är även samma sak som polyester, vilket används i till exempel fleece. Det finns en risk för läckage av ftalater till drycken i flaskorna. Köp glasflaskor istället för plast, tänker jag, eftersom så mycket onödig plast hamnar i naturen. Ju mer plast som tillverkas, desto mer plast hamnar i naturen, även om inte just din plast hamnar där.

Polyetylen med hög densitet (PE-HD); Detta är en vanlig plast i förpackningar för flytande produkter, flaskor och så vidare, men finns även i plastpåsar. Den är kraftigare och tätare än polyetylen med låg densitet (nummer 4). Låg risk så länge den inte upphettas. Använd tygpåsar istället för plastpåsar. Det går utmärkt att klara sig utan plastpåsarna om - när - man anstränger sig en aning.

Polyvinylklorid (PVC); Bör undvikas helt! PVC används i mjuka plastprodukter som kablar, rör, regnkläder och till exempel matförpackningar och leksaker. Ämnet är hårt varför det tillsätts mjukgörare i form av ftalater. Mjukgörarna läcker sedan under hela produktens livstid. Släng alla PVC-produkter som barn kan komma i kontakt med. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning och importerade PVC-plaster kan dessutom innehålla bly. Undvik därför så långt det är möjligt.

Polyetylen med låg densitet (PE-LD); Låg risk om den inte upphettas. Finns främst i klämflaskor och tuber för livsmedel samt ”vanliga” plastpåsar.

Polypropen (PP); Denna plast har inga idag kända miljögifter. Är vanlig i förpackningar som sirapsflaskor, yoghurtburkar och ketchupflaskor men finns även i livsmedelsförpackningar som ska tåla att bli varma, så kallad ”tupperware”, då polypropen tål höga temperaturer.

Polystyren (PS); Undvik så långt det är möjligt då polystyren tillverkas av etylbensen som kan läcka till livsmedel. En relativt hård plast som används till engångsprodukter som plastbestick, muggar och salladslådor men även till leksaker, köksmaskiner och datorer. Produkterna är ofta impregnerade med bromerade flamskyddsmedel. Polystyren återfinns även i ”uppblåst” expanderad form, som frigolit och i förpackningar och tråg för charkuterivaror.

Övriga plaster; Bör undvikas i produkter som används till mat! Dessa plaster återfinns på mängder av olika plastprodukter, allt från cd-fodral till nappflaskor och matlådor. Det kan bland annat vara polykarbonat som är en hård och glasklar plast som används i kökstillbehör och innehåller bisfenol A men även polyamid som ofta används i köksredskap som till exempel slevar.

På Fältbiologernas hemsida läser jag också att; En PET-flaska ska till exempel aldrig återanvändas som vattenflaska utan är avsedd för den köpta drycken. Detsamma gäller glasslådor som du inte bör återanvända som matlådor och definitivt inte hetta upp då farliga ämnen går över i maten. Förvara alltid feta produkter som olja eller nötsmör i glasburkar då fettet ”löser upp” plasten vars ämnen sedan förs över till livsmedlet.

Det bästa är förstås att inte använda plast, alltid. I någon form alls. Plasten är ett gissel för naturen.

A..

Källa; Fältbiologerna

Länkar; 
Densitet
Aftonbladet - avgift på kassa plastpåsar
Expressen

Makt plast gift & våra barn

Makt plast gift & våra barn
Ethel Forsberg
2014
Sarstad Press Ab
Isbn 978-91-978142-0-1

Boken handlar om kemikalierna. Den leder oss in i kunskapen om att kemikalierna finns i marken, vattnet, maten, kläderna, tygerna och i leksakerna. Den kunskapen har vi hört tidigare, men hur lyssnar vi på den? Vad gör vi för att undvika kemikalierna, vad gör vi för att förstå att och vari de finns? Vad gör vi för att begrunda att de tränger in i våra och våra barns kroppar och skadar oss för framtiden?

Varför låter vi marknadskrafterna agera fritt? Det är vår och våra barns hälsa och naturens fortlevnad som står på spel. Varför ifrågasätter vi inte?

Ja, för att vi inte ser gifterna och inser konsekvenserna. De är ju inte tydligt röda, gröna eller svarta där vi vandrar. Och för att vi inte lyssnar på larmen.

Låt oss göra det. Lyssna, agera mot plasten & kemikalierna och vägra leva i ett samhälle som gräver sin egen grav. Vi vill ju leva, friska och krya, eller hur?

Skitjobbigt, men uppenbart nödvändigt.

A..

Vi pratade om plasten idag...

Vi pratade om plasten idag. Ja, egentligen pratade vi om ‪schyst resande‬ (eftersom jag höll föredrag på ämnet) men plasten är ju ett otyg i världen som hör ihop med hållbarhetstanken i resandet. En schyst miljö alltså.

Ja, plasten är ett otyg eftersom så mycket hamnar i naturen - och i våra hav. Det är nästan outhärdbart att tänka att sååå mycket hamnar i naturen och i haven. Och därmed också i vår mat. Och att djuren dör med mängder av plast i magen. Det är ju inte så fint, eller hur?

Därtill kommer förstås att våra efterkommande generationer - mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn (och kanske också dina) - kommer att ha så mycket mindre fantastisk natur att vistas i än vi har. Det känns rätt obra.

Jag försöker lyssna till ‪Plastic free tuesday‬ - alltså att leva plastfritt (ej förbruka plast) minst en dag i veckan. Det ger mig uppmärksamhet på frågan, får mig att förbruka avsevärt mycket mindre plast och bli bättre på detta. Inte bara en dag, utan alla dagar. Eftersom den spelar roll.

Får jag peppa dig att hänga på? Begrunda din plastkonsumtion.

Notera att den är väldigt onödig. Naturförstörande. Och peppa dig själv att minska den.

A..

Tidningen kommer inslagen i plast

Vänligen stryk mig från prenumerationen/utskicket av tidningen Allt om tidskrifter!

Tidningen kommer inslagen i plast. Jag vill inte bidra till plastförbrukningen i samhället och ber därför att er prenumerationsavdelning stryker mig från prenumerationen/utskicket.

Tack, tack.

A..

#plastbanta

#PlasticFreeTuesday

Kyrkans Tidning

Schyst resande

Jag vill tacka för t-shirten, med tryck Schyst resande som jag fått i posten. Jag bär den gärna. Den var skön, fin och tydlig, men jag undrar lite om den och hur ni har tänkt och pratat när ni har gjort och beställ den. Var är tröjan gjord och var är trycket gjort?

Trycket känns väldigt plastigt. Hur har ni tänkt och talat om trycket och frågan om världens plastförbrukning? Här hemma eller långt där borta? Plasten bidrar mycket stort till världens miljöförstöring, hamnar ofta i naturen och i våra hav och skapar svåra förutsättningar både för djurens levnadsförhållanden och i förlängningen också i vår näringskedja. Jag vill ha en ren värld och jag vill, så lite som möjligt, bidra till den skenande plastförbrukningen. Hur bidrar trycket med plus till världen?

Själva t-shirten känns bättre. Den är gjord av; viscose derived from; 100% bamboo cellulose och den bär varumärket Naturally Sustainable Bamboo. Vänder jag på lappen noteras att den består av 70% bamboo viscose och 30% organic cotton samt att den är märkt med Ethical Trade an Justice for workers (Fair wear foundation). Tröjan skall tvättas milt, i 30 grader. Jag skall utforska dessa märkningar och se hur de förhåller sig till naturen och till de som arbetat med varan, men med märkningen ser Schyst resande ut att ha tänkt på saken i beställningen. Det tackar jag för.

Min fråga har ingen negativ tanke. Jag vill bara veta, för att lära. Kan vi tänka längre? Kan vi tänka bättre? Låt mig höra hur ni har tänkt kring produktionen av denna t-shirt. Jag använder den gärna när jag talar om Schyst resande.

A..

Schyst resande - per cykel i fantastisk natur. Kanske får tröjan åka på,
när vi färdas per cykel i sommar!

#SchystResande

#PlasticFreeTuesday

#FairTradeCenter

#SvenskaKyrkan

#Unionen

#IOGT-NTO

#HotellRestaurangfacket

Kottar i ryggen & regn från ovan

Någonstans i Polen, sommar 2014

Jag diskuterar resor med min vän. Han är inte riktigt på, när jag talar om många cykelmil & tält. Han talar om kottar i ryggen och pekar ut mot den svart/grå himlen. Kottarna går att flytta, men med regnet är det ju lite svårare.

Vi är solskenscyklister. Vi har cyklat åtminstone 600 mil utan regn de senaste åren. Möjligen är det så att solskenstiden är förbi, om vi fortsätter att cykla, och att vi därför behöver klura kring hur vi förhåller oss till regnet. Jag tänker att vi nog borde kunna öva på det, men ser att jag har svårt att hitta argumenten när jag vaknar på morgonen (inomhus) och regnet strilar utanför vårt fönster.

Men.
Kanske är det inte så ruskigt som man gärna vill tro? Det ser ju nästan alltid värre ut, än det faktiskt är.
Eller hur?
Visst är det så?

Ja, det är dags att packa nu!

A..

#PlasticFreeTuesday

#SchystResamde

Får jag be om din hjälp?

Plasten är ett elände, tänker jag återkommande. Den hamnar i naturen, förstör näringskedjan och fyller världen med skräp och förorening. Jag talar om det och får ofta till svar att det är ett måste. Nej, tänker och säger jag, det kan inte vara ett måste. Det kan inte vara så att vi måste ha produkter som tär på miljön och näringskedjorna. Det kan inte vara så att vi måste ha produkter som inte bryts ner, inte kan brytas ner, och återbördas till naturen. Det kan inte vara så att vi måste det.

Nej, vi måste inte det. Vi kan leva bättre, enklare och miljövänligare.

Får jag be dig att du försöker leva plastfritt? Att du tänker på det i din vardag - och försöker. Aktivt försöker. Plast är verkligen inte nödvändigt. Börja med en dag och försök sedan att bygga på med en dag eller två till. Det uppmärksammar oss på svårigheterna, leder oss i nya riktningar och får oss att se hur oerhört mycket plast som finns i samhället. Plast som vi verkligen inte behöver.

En plastfri dag i veckan (att börja med) är inte så mycket, eller hur?

A..

Plastic Free Tuesday.
Kyrkans TIdning.

Medvetenhet & dåligt samvete & aktivt görande?

Någon har varit på en föreläsning om hållbart resande. Hen blir sur och tvär över förhållningssättet, där hen uppfattar att föreläsningen fokuserat på att ge hen dåligt samvete.

Hen ger uttryck för att föreläsarna skulle ha vänt sig till de stora etablerade reseföretagen, att det är de och deras resenärer som behöver bli upplysta. Inte hen, för att hen redan är upplyst.

Min undran blir; har vi inte alla en roll, även om vi redan vet? Har vi inte alla en roll att sprida själva budskapet och tala om det, om vi tycker att det är viktigt? Om hen vet och tycker att budskapet är viktigt är hen en viktig del i utvecklingen att lära sig, oss och alla andra vidare i detta - att se sin roll i helheten. Och vad är dåligt samvete, egentligen?

Vad är vår roll, din och min? Ja, kanske är det att visa vägen, genom sina ord, genom sin handling och genom sin glädje för att lämna en schyst värld efter sig när det är tid för hen att gå. Att visa sina barn hur man gör.

Så. Att hjälpa till att samtala om en hållbar(are) värld kan vara att uppmärksamma frågor som t ex rör kompostering, eko/krav, rättvisemärkt, schysta arbetsvillkor, schyst resande eller att minska plasten. Det finns många fler förstås. Det står dig fritt att välja hur du bidrar till rättvisa, schysta villkor och mänskliga rättigheter.

Tycker du att det rör dig? Ja, det gör du såklart. Vad gör du för att skapa gott och framgång i detta? Låt mig höra alla dina fantastiska tips!

A..

Kyrkans tidning

Schyst Resande

Plastic Free Tuesday

Häng med på en plastfri dag!

Lär dig mer om en plastfri dag; 

Besök Plastic Free Tuesday

För nog borde vi klara en plastfri dag? Eller två?

Håll hårt i tanken om en plastfri jord - och vårt eget bidrag. Försök, det gör underverk och skapar nya värdefulla tankar.

A..

#PlasticFreeTuesday

#plastbanta
Kyrkans Tidning & #SvenskaKyrkan vill säkert vara med!
#Naturskyddsforeningen ser gärna också att vi tänker på frågan om plast!

Sveriges Natur nr 2/2015

#PlasticFreeTuesday

I går var det tisdag igen. Ja, nu görs inte detta bara på tisdagar, men det blir lite extra tanke då. Skall man försöka leva plastfritt (eller åtminstone plastfriare) så räcker det ju inte med bara en dag i veckan.

Det intressanta med detta är att det genererar många samtal och många nya tankar. Är det verkligen möjligt att leva plastfritt? Ja, visst är det möjligt. Svårt, många funderingar och diskussioner kan ju bara skapa nya möjligheter.

Så.
Nu samlar vi oss för ytterligare en plastfri dag. Ja, vi väntar inte ända till tisdag. Vi försöker idag och i morgon igen.

A..

Schyst resande

Nätverket Schyst resande består av ECPAT Sverige, Fair Trade Center, Hotell- och restaurangfacket, Unionen, Svenska kyrkan, Svenska Kyrkans Unga och IOGT-NTO-rörelsen. Alla dessa organisationer har mänskliga rättigheter och en hållbar värld i sitt fokus och samlas här under en flagg för en viktig fråga. De samlas kring frågan om det schysta resandet, att inte förstöra för andra människor, att inte utnyttja någon och att vi inte lämna skall några skadande spår efter oss när vi går. Det gäller naturligtvis inte bara när vi reser, det gäller också i vårt vardagliga liv.

I det schysta resande finns nästan hur mycket som helst att fundera kring och utforska. Det är en viktig fråga och det finns massor att lära. En viktig fråga är hur vi, som enskilda individer, förhåller oss.  Om vi ser och förstår att våra steg och göranden påverkar. Och att det är viktigt att vi förstår att vi, var och en, kan bidra till förändring.

Om jag bara är och tar emot, utan att ifrågasätta, utan att se att eller hur naturen och människorna skadas av mitt besök så bidrar jag inte till en bättre värld. Om jag däremot ifrågasätter, frågar, diskuterar och begrundar så kan jag göra skillnad.

Hur står det till hos flygbolaget eller på hotellet? Har de schysta arbetsvillkor? Hur tänker de kring miljöfrågorna? Hur förhåller de sig till sophanteringen eller plastförbrukningen? Vilka kemikalier används i städningen? Har de anställda rimliga löner?

Har jag bokat all-inclusive? Hur påverkas lokalbefolkningen av detta? Vad händer med de lokala restaurangernas försäljning som går miste om turismen eftersom alla stannar innanför grindarna? Får lokalbefolkningen nytta av turismens inkomster och arbestillfällen eller hamnar det i någon utomståendes fickor?

Hur förhåller vi oss till el och vatten? Hur ser tillgången ut på den plats vi besöker? Om el och vatten är en bristvara, så bör vi förhålla oss som om det är en bristvara också för oss och med insikt om hur det påverkar dem. Behövs verkligen luftkonditioneringen? Hur länge kan man duscha? Måste handduken tvättas varje dag eller kan man klara sig med samma i flera dagar?

Ställ frågan! Är svaret schyst? Skulle du vilja ha det så? Tycker du att det är schyst att andra har det så?

Jag tror att många av oss har mycket att lära, både hemma och borta. Eftersom vi, var och en, har ett ansvar för våra medmänniskor och för vår jord är det hög tid att börja. Inte vänta till sen. För det är just nu det händer.

Så.
Hur gör vi nu, då?
Jag tänkte att jag skulle börja nu. Eller fortsätta på det jag börjat med tidigare. Eller börja lite mer tydligt. Pina, ifrågasätta och snacka lite mer, helt enkelt. Och vara nyfiken kring andras väl.
Hänger du på?

A..

#SchystResande

#PlasticFreeTuesday

#Kyrkans Tidning

Igår var det tisdag, en plastfri dag

Igår var det tisdag. En helt vanlig, men plastfri, dag. PlasticFreeTuesday har fått mig att uppmärksamma plasten. Plasten förorenar luften när den eldas, förbrukar mycket energi och resurser och förstör naturen i stor omfattning. Den förbrukade och trasiga plasten hamnar i vår natur och i våra hav, och fiskar och andra djur får i sig den när de söker föda. Det förstör och dödar dem eller ger dem stora skador.

Under våra resor i Indien förbrukar vi väldigt mycket vatten. Allt det vatten vi behöver få i oss måste vi köpa eftersom det vatten som finns i kranen inte är drickbart. Det drickbara vattnet förvaras i plastflaskor. Vi ser ofta sådana flaskor liggande i naturen och vi ser att de slängs i havet. De är inte komposterbara utan måste samlas in, för återanvändning i någon form. Detta görs normalt inte i dessa länder. Det skadar deras natur och det skadar vår natur, det skadar hela vår gemensamma jord. Detta gäller naturligtvis all den plast som tillverkas och förbrukas, oavsett plats och användningsområde. Indien är inte ensamt om detta, men för oss blev det tydligt här.

Under en plastfri dag, PlasticFreeTuesday, är uppdraget att inte köpa eller slänga något av plast. Det gör att jag uppmärksammas på plasten som finns runt omkring mig och det skapar tankar om vad eller hur vi kan göra istället. Jag uppmärksammade till exempel att det fanns väldigt få varor i matbutiken som inte hade plast omkring sig, att kaffet på caféet på Stockholms universitet serverades i en pappersmugg med plastlock och att alla bakverk, drycker, smörgåsar, med mera, var omslutna av plast. Nästa gång jag besöker universitetet behöver jag ha en egen mugg med mig för att kunna köpa kaffe. Jag behöver också uppmärksamma dem på plasten och dess biverkningar, och till dess de ändrar förvaringssättet behöver jag ta med mig något hemifrån som jag kan äta.

Jag klarade min plastfria dag relativt väl, men jag fick gå hungrig på kvällen eftersom jag inte hittade något att handla i den lilla butiken på hörnet, som inte förbrukade plast. Min frukost, som var ljuvligt god, bestod bland annat av torkad frukt av olika sorter i min youghurt. Alla förpackningar innehöll plast, vilket gjorde mig väldigt betänksam. Vilken ofantlig mängd plast vi förbrukar. Är det verkligen nödvändigt?

Jag uppmanar dig att ansluta dig till PlasticFreeTuesday. Det innebär att du - på tisdag - inte skall handla något av plast och att du skall inte kasta något av plast. För mig innebär det också att jag skall göra mitt yttersta för att undvika plasten, inte bara på tisdag utan under veckans alla dagar. Det innebär då också att jag måste fundera på alternativ. Det skulle glädja mig om du ville hjälpa till i detta.

Ett plastfritt samhälle är ett naturvänligare samhälle. I ett sådant samhälle vill jag vara.

Anette Grinde
Sthlm 2014 09 24

#PlasticFreeTuesday - PlasticFreeTuesday

Kyrkans tidning.  Knuff om plast. Eller om PlasticFreeTuesday.