Artiklar, reflektioner och krönikor. Ord om sådant som påverkar mig och min dag. Och kanske oxå din dag. Ord om glädje, sorg och frustration. Ord om lycka. Om människor som gör. Eller inte gör. Om hur vi är. Eller inte är. Kanske oxå några ord om livet. Helt enkelt. Om nu livet är enkelt.
Visar inlägg med etikett Recension Litteratur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Recension Litteratur. Visa alla inlägg
måndag 9 mars 2020
Lärarinnans sång - Vigdis Hjorth
Om någon vill göra en film - hur tänker den då på objektet, karaktären, huvudpersonen? Kan hen ta hänsyn till personens känslor eller är vad som helst tillåtet? Vad är rimligt? Varför ska någon vilja delta om/när en filmare/konstnär missbrukar förtroenden för sin egen sak?
Vad är att missbruka ett förtroende?
A..
söndag 21 oktober 2018
Brevet från Gertrud av Björn Larsson
Jag har läst Brevet från Gertrud av Björn Larsson. Jag har kraftigt berörts, våndats, gråtit och svurit. Svurit över rasism, antisemitism, judehat och människors inskränkthet. Ja, inskränkthet från alla, eller i varje fall många, sidor. Jag har fasat över rädslan, den nedärvda rädslan och de väl spridda hatet i samhället.
Den här boken vill jag rekommendera till alla som funderar kring vem du - var och en - är. Jag vill också rekommendera den till alla er som delar in människor i kategorier, tvingar in dem eller oss i fack som gör oss till något vi egentligen inte är.
Vad är det som gör oss till de personer vi är? Hur spelar religionen roll? Generna? Arvet? Fostran? Miljön? Och vad människor omkring oss säger eller bestämmer?
Är det skillnad på att vara muslim, kristen, buddist, sikh, hindu eller jude? Vad är skillnaden - förutom tron? Och varför är det så? Ja, svaren är förstås unika, olika för var och en. Vi tolkar och tänker så olika - men visst är vi väl ändå först och främst lika?
För visst är vi väl ändå först och främst människor? Med samma luft, samma rättigheter och skyldigheter och med samma grundförutsättningar. Född av en mor och far - och i grunden bara en människa?
Den här boken rekommenderas till läsning. Den sätter outplånliga spår i mina tankevärld. Den utmanar, väcker glädje och förundran, men den skapar också en omåttlig sorg över människors förmåga - eller vilja - att agera med hat.
En återkommande reflektion i livet är att det inte alltid går att förutse konsekvenserna till sitt handlande - och att man i stundens hetta inte alltid kan agera fullt genomtänkt. Reptilen i hjärnan har ibland en förmåga att ta över. Konsekvenserna kan bli omåttligt dramatiska.
En av frågorna som kvarstår är; Vem är jag. Och varför? Och hur kom det sig att jag är, blev, just så?
Tack, Björn Larsson, för att du åtog dig uppdraget att skriva.
A..
Den här boken vill jag rekommendera till alla som funderar kring vem du - var och en - är. Jag vill också rekommendera den till alla er som delar in människor i kategorier, tvingar in dem eller oss i fack som gör oss till något vi egentligen inte är.
Vad är det som gör oss till de personer vi är? Hur spelar religionen roll? Generna? Arvet? Fostran? Miljön? Och vad människor omkring oss säger eller bestämmer?
Är det skillnad på att vara muslim, kristen, buddist, sikh, hindu eller jude? Vad är skillnaden - förutom tron? Och varför är det så? Ja, svaren är förstås unika, olika för var och en. Vi tolkar och tänker så olika - men visst är vi väl ändå först och främst lika?
För visst är vi väl ändå först och främst människor? Med samma luft, samma rättigheter och skyldigheter och med samma grundförutsättningar. Född av en mor och far - och i grunden bara en människa?
Den här boken rekommenderas till läsning. Den sätter outplånliga spår i mina tankevärld. Den utmanar, väcker glädje och förundran, men den skapar också en omåttlig sorg över människors förmåga - eller vilja - att agera med hat.
En återkommande reflektion i livet är att det inte alltid går att förutse konsekvenserna till sitt handlande - och att man i stundens hetta inte alltid kan agera fullt genomtänkt. Reptilen i hjärnan har ibland en förmåga att ta över. Konsekvenserna kan bli omåttligt dramatiska.
En av frågorna som kvarstår är; Vem är jag. Och varför? Och hur kom det sig att jag är, blev, just så?
Tack, Björn Larsson, för att du åtog dig uppdraget att skriva.
A..
onsdag 17 oktober 2018
Jag läser Brevet från Gertrud
Jag läser Brevet från Gertrud - av Björn Larsson. Jag har skrivit om den på bokhandelns blogg här.
Boken handlar om vad som händer med huvudpersonen när hans mor dör. Hon efterlämnar ett brev, där hon beskriver hans bakgrund och överlåter till honom att begrunda vad han vill göra med den.
Han informeras mitt i livet att han är något annat än vad han trott sig vara. Att han har en annan tillhörighet. Boken ger anledning till en hel del tankar. Hur fostrar man ett barn? Kan man verkligen undanhålla så viktiga sanningar för sin familj och för sitt barn? Är det att leva på en lögn, är också en fråga att ställa sig, allteftersom dagarna går och man inte berättar sin sanning för den som kanske borde få veta. Är det en lögn att besluta sig för att dölja sin bakgrund eller är det bara ett eget val som var och en måste kunna få göra?
Vad är min identitet? Vad är jag och vad kan jag välja?
I boken inser Martin, huvudpersonen, att han är jude. Han får alltså reda på detta när han är i 50-årsåldern. Han har aldrig vetat detta tidigare. Det ger - kan ge - konsekvenser för hans liv och jag ställer mig frågan hur jag skulle reagera i detta och varför.
Det finns många människor som är rädda för vad det skulle innebära att vara jude. Det har, genom historien, förekommit en stor dos förföljelser och de drabbades mycket hårt t ex i andra världskriget. Många är, kanske med rätta, rädda för att sådana förföljelser kan hända igen. Det ter sig, i mina ögon, absurt att man ska trakassera människor för att de är födda av en viss människa, för att de tror i en viss trosriktning eller för att de har rötter på särskilt vis. Men, vi ser att det förekommer och att det har förekommit. Kanske kommer det att göra så även i framtiden och att det inte ter sig helt irrelevant att vara rädd.
Absurt, men relevant. Så ja, vari ligger min identitet. Eller din? Och vad händer om det plötsligt skulle visa sig att den ligger i något som kan medföra förföljelser och trakasserier, eller kanske t o m våld och död?
Hur skulle du reagera om du plötsligt fick veta att du inte är den du tror att du är - att din grund är något helt annat? Hur skulle din omgivning reagera?
Brevet från Gertrud är högst läsvärd.
Den skapar onekligen nya reflektioner.
A..
![]() |
| Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje! |
tisdag 16 oktober 2018
Miljö och klimat i fokus
![]() |
| Klicka på bilden för att komma till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje (blogg) |
Ja, jag håller med er, Malena, Svante och Greta Ernman/Thunberg, att det är dags att reducera - eller sluta - flygandet nu. Som en del i helheten. Därtill reducera bilåkandet, avstå plasten, uppmärksamma kemikalier i mark och luft, se skadorna på atmosfären, tala om miljön & klimatet och uppmärksamma frågorna - varje dag, tala om haven och luften och allt annat som tär och förstör. Ändra riktningen. Det myckna, den stora problematiken får inte göra att vi avstår något av det lilla, alltså att göra även i det lilla - vi måste helt enkelt skärpa oss rakt över hela linjen.
Miljön borde stå väldigt högt på vår agenda. Miljön och klimatet.
Ernamn & Thunbergs bok berör familjens svårigheter i livet, men också klimatet. Vi behöver verkligen skärpa oss med klimatet, se problemet och raskt, som i omedelbart, ta tag i de små och de stora frågorna. För annars kommer våra barn och barnbarn att få ett orättvist helvete på jorden. Det är tydligt att våra levnadssätt inte är ett hållbart sådant, att vi förbrukar världens resurser på ett sätt som gör jorden ohållbara - och då inte 1000 år bort, utan här nära.
Här nära. Du och jag. Ja, vi måste göra bättring.
Boken finns i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
A..
söndag 10 juni 2018
Läst Dödstvätterskan av Sara Omar
Läst Dödstvätterskan av Sara Omar. En bok att rekommendera - för dig som gillar viktiga sakfrågor. Detta är långt ifrån en feelgoodbok, även om det finns en tydlig tråd av värme och kärlek i den också.
Jag har inte insyn i hedersvåldsarbetet i Sverige just nu och undrar hur partierna och samhället - både det ideella och det offentliga - arbetar med detta.
Den här boken skulle jag vilja ha ett samtal om. Eller om sakfrågorna som finns i romanens handling. Hur får vi våldet att försvinna? Hur får vi hedersvåldsproblematiken att ta slut - inte bara hos oss, utan också i hela världen?
Rekommenderad bok. Den skaver. Den gör skillnad i mitt tankekontor, även om den skaver och gör mig förbannad. Dödstvätterskan är klart läsvärd.
Recensionen av boken hittar du på Roslagens bokhandel vid Lilla torgets blogg - alltså här.
Anette Grinde
Jag har inte insyn i hedersvåldsarbetet i Sverige just nu och undrar hur partierna och samhället - både det ideella och det offentliga - arbetar med detta.
Den här boken skulle jag vilja ha ett samtal om. Eller om sakfrågorna som finns i romanens handling. Hur får vi våldet att försvinna? Hur får vi hedersvåldsproblematiken att ta slut - inte bara hos oss, utan också i hela världen?
Rekommenderad bok. Den skaver. Den gör skillnad i mitt tankekontor, även om den skaver och gör mig förbannad. Dödstvätterskan är klart läsvärd.
Recensionen av boken hittar du på Roslagens bokhandel vid Lilla torgets blogg - alltså här.
Anette Grinde
torsdag 7 juni 2018
Blå - av Maja Lunde

Blå.
Maja Lunde.
Natur & Kultur.
2018.
Jag har läst Blå, av Maja Lunde. Den sätter sig i mig. Finns i mig. Skaver och finns kvar. Vi läser den i en bokcirkel i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje och ska tala om den vad tiden lider.
Det här är en bok jag kan rekommendera. Vill rekommendera. Den är skrämmande, men vacker. Njutningsfylld, men fasansfull. Den bär fiktion, en framtidsvision som vi inte vill ha. En fiktion som kan bli sanning om vi inte passar oss.
Läs recensionen här.
A..
onsdag 16 maj 2018
Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? - Stina Oscarson
Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?
Författare: Stina Oscarson
Illustratör: Sara Granér
2018
Leopold förlag
Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? - är en handbok i att vara medborgare. Det är en kunskapsbank i hur man skapar förändring i ett samhälle utan våld. Kort sagt: vad som krävs för att demokratin ska upprätthållas. En viktig inspirationskälla för Stina Oscarsson och många andra som längtar efter ett ickevåldsligt samhälle är den amerikanske tänkaren Gene Sharps idéer om ickevåld som medel för samhällsförändring. Gene Sharp (1918-2018, Boston) har skrivit flera böcker, artiklar, mm som har påverkat många att arbeta ickevåldsligt - och att längta efter ett sådant samhälle.
Boken kastar sig mellan teorier om demokrati och samhällsförändring samt ger konkreta exempel på lyckad aktivism. Boken är rikt illustrerad av Sara Granér.
I boken finns mängder av bra, enkla och konstruktiva exempel på ickevåldsliga sätt att lösa och utmana frågeställningarna. Några av exemplen är förstås problematiska på olika sätt, men många, de allra flesta, är genomförbara - ja, olika på olika plats i världen eller i landet, förstås. Allt beror alltid på.
Ett exempel som glimrar lite särskilt är; nr 117. Klara K. Stöd, ställ upp för varandra. Visa andra att du stödjer andra. Det kanske inte går att stoppa hatet, men det går att mildra skadorna genom att stå upp för varandra.
Ja, det finns många andra exempel som glimrar, förstås. Det här är en fin bok att läsa och att sedan hålla kvar som en återkommande uppslagsbok. Den innehåller en lång, lång lista med exempel på sätt att göra saker på, tillsammans med exempel på vad andra har gjort.
Jag har tidigare lyssnat till Stina Oscarson - i föredragets form - där hon berättade om sin resa och om ickevåld. Hon inspirerar. Hon insisterar. Ja, just insisterandet är rätt viktigt för att kunna göra skillnad.
Nej, vi lär inte kunna förändra värden utan att anstränga oss. Vi bör hitta sakfrågorna och vi bör hitta vänner som vill göra det tillsammans med oss, så att det blir möjligt att föra frågorna framåt. Det kräver ansträngningen.
A.
Författare: Stina Oscarson
Illustratör: Sara Granér
2018
Leopold förlag
Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? - är en handbok i att vara medborgare. Det är en kunskapsbank i hur man skapar förändring i ett samhälle utan våld. Kort sagt: vad som krävs för att demokratin ska upprätthållas. En viktig inspirationskälla för Stina Oscarsson och många andra som längtar efter ett ickevåldsligt samhälle är den amerikanske tänkaren Gene Sharps idéer om ickevåld som medel för samhällsförändring. Gene Sharp (1918-2018, Boston) har skrivit flera böcker, artiklar, mm som har påverkat många att arbeta ickevåldsligt - och att längta efter ett sådant samhälle.
Boken kastar sig mellan teorier om demokrati och samhällsförändring samt ger konkreta exempel på lyckad aktivism. Boken är rikt illustrerad av Sara Granér.
I boken finns mängder av bra, enkla och konstruktiva exempel på ickevåldsliga sätt att lösa och utmana frågeställningarna. Några av exemplen är förstås problematiska på olika sätt, men många, de allra flesta, är genomförbara - ja, olika på olika plats i världen eller i landet, förstås. Allt beror alltid på.
Ett exempel som glimrar lite särskilt är; nr 117. Klara K. Stöd, ställ upp för varandra. Visa andra att du stödjer andra. Det kanske inte går att stoppa hatet, men det går att mildra skadorna genom att stå upp för varandra.
Ja, det finns många andra exempel som glimrar, förstås. Det här är en fin bok att läsa och att sedan hålla kvar som en återkommande uppslagsbok. Den innehåller en lång, lång lista med exempel på sätt att göra saker på, tillsammans med exempel på vad andra har gjort.
Jag har tidigare lyssnat till Stina Oscarson - i föredragets form - där hon berättade om sin resa och om ickevåld. Hon inspirerar. Hon insisterar. Ja, just insisterandet är rätt viktigt för att kunna göra skillnad.
Nej, vi lär inte kunna förändra värden utan att anstränga oss. Vi bör hitta sakfrågorna och vi bör hitta vänner som vill göra det tillsammans med oss, så att det blir möjligt att föra frågorna framåt. Det kräver ansträngningen.
A.
lördag 21 april 2018
Du lever i mig av Kajsa Grytt

Du lever i mig
Kajsa Grytt
Natur & Kultur
2018
Jag läser Du lever i mig, av Kajsa Grytt.
Karin Johanna Grytt är känd som Kajsa Grytt. Hon är - bl a - artist, låtskrivare och författare. Kajsa Grytt är t ex känd från musikgruppen Tant Strul och musikduon Kajsa och Malena, självbiografin Boken om mig själv och romanen Nio dagar, nio nätter. Nu är hon aktuell med romanen Du lever i mig.
Boken handlar om Peter och Veronica. Son och mor. Mor och son. De lever inte tillsammans. Peter har inte växt upp tillsammans med sin mor, däremot med sin far. När hans far dör får Peter Veronicas alla brev. Han läser breven och påverkas av dem. Peter och Veronica lever sina liv och påverkas av varandra. De finns nu i varandras liv - men hur?
Kajsa Grytt skriver så att jag intresserar mig för personligheterna. Jag våndas, gläds, lider och känner i mig hur de känner. Ibland har jag lust att be dem skärpa sig, men det kan jag förstås inte. Varken kan eller ska, för det är aldrig min roll att be någon skärpa sig. Jag undrar hur händelsen eller personligheten kan ha blivit just så, vill läsa vidare och få svar.
Jag tänker på hur lätt det är att döma andra för vad de gör eller gjort. Vi dömer, trots att vi inte har hela bilden och vet hur, vad och varför. Vi dömer, alltför ofta hårt och oförsonligt, som om vi har rätten att veta bäst. Vi gör det - dömer, bedömer, värderar - alltid i något mått i vårt tyckande om gott och ont, rätt och fel, vitt och svart. Det finns alltid fler sidor av myntet och det är viktigt att se. Kanske är det någon del vi har missat?
Grytt har ett bra språk. Några enstaka ord stör mig, men inte så många. Jag önskar alltid att de grova sexuella orden inte ska finnas i böckerna jag läser. De förstör alltid mer än de tillför, sänker det vackra i språket och händelserna. Varje sådant ord tar ner berättelsen för mig, får mig att inte vilja. Kanske hör orden till personligheterna, karaktärerna, men jag skulle ändå vilja slippa ha dem i min läsning. Ja, visst hör orden till personligheterna? Ja, men ok, de hör till berättelsen. Jag får låta det vara så, acceptera utan att våndas.
Jag gillar läsningen. Fast det är tungt. Svårt. Mänskligt. Sorgligt. Men kanske är det just sådana böcker jag gillar, sådana som får mig att tänka ett varv till. Inte hasta igenom.
Vad är lycka? Vad är kärlek? Vilka är vi som människor och hur har vi kommit dit? Vad är det som gör oss till det eller dom vi är? Hur plågsamt får livet egentligen vara? Varför måste situationerna vara så svåra, tunga? Varför säger vi inte i klartext, odiskutabelt, var vi står? Varför gör vi livet så svårt?
Tack, Kajsa Grytt, för att du har skrivit. Tack, Natur & Kultur, för att ni har givit ut. Boken finns i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Den kommer definitivt att ligga kvar i min tankevärld ett bra tag framöver och jag kommer definitivt att läsa mer av Kajsa Grytt.
Du lever i mig rekommenderas för läsning, ja!
A..
fredag 20 april 2018
Brytning av Monika Selahn
Ja, dessa fantastiska författare och detta fantastiska skrivande. Tänk, så mycket tid, glöd och energi som behövs för att skriva en bok - för att forma den, få den i skriven i rätt ordning, med konstruktiva och trovärdiga händelser och med ett trovärdigt och inbjudande språk. Korrekturläsning, form, tryck, distribution och allt annat, förutom att själva berättelsen ska ner på pränt.
Det är en enorm insats - en fantastiskt sådan - som gör att vi får all denna ljuvliga mängd litteratur till vårt förfogande - vi som vill läsa. Idag tackar vi Monika Selahn för att hon kom till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje igår (torsdag 20/4) och berättade om sin bok, om skrivarprocessen och hur det faktiskt är att skriva en bok. Det var en fröjd att få möjligheten att lyssna.
Stort tack, för gårdagens bokprat!
A..
Det är en enorm insats - en fantastiskt sådan - som gör att vi får all denna ljuvliga mängd litteratur till vårt förfogande - vi som vill läsa. Idag tackar vi Monika Selahn för att hon kom till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje igår (torsdag 20/4) och berättade om sin bok, om skrivarprocessen och hur det faktiskt är att skriva en bok. Det var en fröjd att få möjligheten att lyssna.
Stort tack, för gårdagens bokprat!
A..
måndag 16 april 2018
Lilla läseskolan av Ewa Malmborg & Hanna Granlund
Lilla läseskolan
Ewa Malmborg & Hanna Granlund
2018
Rabén & Sjögren
3-6 år
Isbn 9789129705010
Ja, stackars farmor som har gjort illa sig, men så himla bra de nyttjar tiden. Det måste vara en himmelsk fröjd för barnen att börja läsa själva, liksom att få lyssna och lära tillsammans med föräldrar och far/morföräldrar.
Boken innehåller vackra illustrationer och ett gäng roliga texter för barnen. Det är ömsom saga, ömsom övning i sagan och ömsom att träna själv. Det känns som en pedagogiskt fin bok med vackra illustrationer. Det finns verkligen läsmöjligheter överallt. Något av detta syns i denna lilla fina bok.
Detta är en bok att läsa för och tillsammans med småglinen, minstingarna som vill lära sig och kanske snart ska börja skolan.
Pepp för läsning tillsammans med barnen!
A..
Ewa Malmborg & Hanna Granlund
2018
Rabén & Sjögren
3-6 år
Isbn 9789129705010
Ja, stackars farmor som har gjort illa sig, men så himla bra de nyttjar tiden. Det måste vara en himmelsk fröjd för barnen att börja läsa själva, liksom att få lyssna och lära tillsammans med föräldrar och far/morföräldrar.
Boken innehåller vackra illustrationer och ett gäng roliga texter för barnen. Det är ömsom saga, ömsom övning i sagan och ömsom att träna själv. Det känns som en pedagogiskt fin bok med vackra illustrationer. Det finns verkligen läsmöjligheter överallt. Något av detta syns i denna lilla fina bok.
Detta är en bok att läsa för och tillsammans med småglinen, minstingarna som vill lära sig och kanske snart ska börja skolan.
Pepp för läsning tillsammans med barnen!
A..
söndag 15 april 2018
Den stora utställningen av Marie Hermanson
Den stora utställningen
Marie Hermanson
2018
Albert Bonniers förlag
Isbn 9789100169992
Den stora utställningen handlar om Albert Einstein som tilldelades Nobelpriset i fysik 1921. Han fick priset för sin upptäckt av den fotoelektriska effekten, även om han kanske var mer känd för relativitetsteorin. Det verkar, både i boken och i verkligheten, ha varit en kontrovers där.
Boken handlar också om Göteborgsutställningen 1923 och om ett antal människor som påverkas av Einstein, av tiden och av utställningen. Runt Albert Einstein finns t ex Elsa, Alberts hustru, och Betty, Alberts sekreterare. De lever med och påverkar Einsteins liv, förstås.
Otto och Bella ingår i handlingen. Otto förlorar sin mor i ung ålder men blir väl omhändertagen. Vem som är hans far är okänt. Kanske är det herrn på gården där modern arbetade. Oaktat vilket, läser vi om kvinnans roll, om svårigheterna för en ensamstående mor och om hur det påverkade sonen Otto. Kvinnors svårigheter, fördomar och förhållningssätt, tål att begrundas. Finns detta ännu kvar? Är det jämförbart med händelser i vår egen tid? Bella är en åsna som Otto har gott handlag med och som aktivt påverkar hans liv. Mer framträdande i handlingen är förstås Otto och Bella som har en hel del för sig under Göteborgsutställningen.
Ellen är 19 år. Hon flyttar in till staden från landsbygden, hittar ett oavlönat jobb på tidningen som rapporterar om utställningen, är hållen" hemifrån men frigör sig en aning allteftersom. Det krävs förstås en aning skinn på näsan för att arbeta på en tidningsredaktion. Det har hon. Som kvinna utsätts hon för männens fasoner, ja, även övergreppsfasoner. Det pågår förstås än, här i vår tid.
Ellen bor hos sin faster Ida. Jag tolkar faster Ida varande av ett annat korn är Ellens far. Det skapar nya steg i berättelsen och andra möjligheter för Ellen.
Vendela står som en dramatisk motpol till Ellen. En udda vänskap, kanske? En smula exotisk, men ändå viktig. Det finns inget som säger att vi bara ska umgås med våra likar. Det är kanske skillnaderna som gör skillnad, förutsatt att vi själva står tillräckligt stadigt på jorden så att vi inte dras med för mycket i det exotiska - om vi inte hör hemma där. Även det tillfälliga gör skillnad i livet.
Nils är polis och 29 år. Han vill vara detektiv, lösa klurigheter och samtala om dem med kollegor för att hitta rätt riktning. Han gör sig väl i sammanhanget. Han är en eftertänksam herre, med gott maner. Jante lever i honom, förstås. Ja, kanske inte bara i honom. Berättelsen är ju i Sverige, och där huserar Jante i många. Ett gott stycke blyghet eller anständig försiktighet finns också i Nils. Som det anstår en värdig person.
Berättelsen snurrar huvudsakligen kring Otto, Nils och Ellen, Albert Einsteins och hans Nobelföreläsning, liksom den speciella Göteborgsutställningen. Ja, andra personer kommer till och spelar roll i sammanhanget. Doktor Müller, Kurt Hamilton och Paul Weyland spelar roll, förstås, som personer som utmanar och skrämmer Albert Einstein, Ellen och Nils. Spelar roll gör också antisemitismen och högerextremismen. Då, som nu, snurrar extrema tankar och krafter som några finner rimliga och andra inte. Frågan är hur olika personers uppfattningar, ord och drivkrafter påverkar andra och samhället i stort. Det är relevanta frågor som behöver fångas, både då, i boken och nu i den tid vi lever i här. Också här lever extremismen i högt välmående och riskerar att skada båda samhället i stort och enskilda människor.
När Otto 80 år senare sitter på sitt äldreboende och funderar över situationen både i nutid och då, när det begav sig, får vi bilder av en helt annan tid och en helt annan livssituation. Hur är det att bli gammal, egentligen? Vad kan vi styra, själva? Det där att vi minns det gamla, men inte vad vi gjorde alldeles nyss, är förstås något som gäller oss alla när minnet ändras i den riktningen. Det återstår att se hur vi själva förhåller oss till detta, om vi får vara friska i övrigt. Han minns 1923 rätt väl.
Jag uppskattar händelse, miljö- och personbeskrivningarna. De är lätta, inte komplicerat konstruerade, flyter lätt i texten och skapar inga större konstigheter. Som alltid förundras jag över författarnas fantastiska fantasi. De olika beskrivningarna skapar allteftersom bilder åt mig, som jag ser inom mig. Bilder som visar såväl sammanhang som miljöer och personer. Som sig bör, förstås.
Albert Einstein beskrivs som en kunnig, men en smula förvirrad man, rädd för människor som vill honom ont, ja, lite disträ men närvarande i stundens nu och med en viss förkärlek för kvinnor. Han är, som kanske många är, en smula avundsjuk på en del andras familjeförhållanden som han själv inte förmår forma. Ja, vi är alla i något mått offer för det vi själva är och omger oss med, eller hur? Vi kan inte bli något annat än det vi formas till genom gener, livsomständigheter och egen fostran. Vi förmår inte mer än det vi förmår.
Jag tycker om Den stora utställningen (Marie Hermanson). Den är lättläst, handlingen löper sakta framåt och jag läser gärna vidare. Den innehåller inga överdrivna hot och makabra otäckheter, inga språkliga barriärer som grova sexscener, svordomar eller obegripliga och lagom irriterande slanguttryck eller andra märkligheter som vi - i bokcirklarna i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje - inte är överdrivet förtjusta i. Jag längtar efter det goda språket och det tycker jag mig finna här.Jag uppskattar läsningen och hoppas att mina kamrater i bokcirkeln gör detsamma. Det lär jag märka
på måndag, för då ska vi tala om saken.
A..
måndag 9 april 2018
Den rädda löparen av Kristina Paltén
Den rädda löparen
Kristina Paltén
2018
Wahlström & Widstrand
Du imponerar, Kristina. Ja, du imponerar.
Jag läser vidare i din bok, imponeras av din resa, din bearbetning och dina ord. Jag imponeras av din idoghet, din styrka att kliva över eller utanför din rädsla men också att ständigt bearbeta den. Du har verkligen gjort en fantastisk bedrift som sprungit genom Iran, som hanterade din rädsla tillräckligt väl, mötte alla människor och genomförde resan som du gjorde. Jag har mött andra människor som har rest genom Iran - också dessa har givit uttryck för fantastisk vänlighet, generositet och vackra vyer. Det är helt uppenbart ett land att besöka.
Jag träffade dig innan du reste (ja, rätt tidigt i din planering), gjorde en liten film om dig, hörde dig tala om rädsla, kärlek och om din resa genom livet. Jag upplever dig som enkel och vanlig, och samtidigt väldigt unik. Det är ju inte alla som springer mellan Istanbul och Helsingfors, paddlar över Östersjön eller paddlar Stockholm - Göteborg i vintertid, sätter världsrekord på löpband eller springer i en ryslig värme i ett särskilt land som Iran. Det är en fröjd och en glädje att se allt det du gör, allt du har gjort och åstadkommit och att du verkar må bra av allt det du gör. Jag håller tummarna för att det är just så. Jag blir innerligt glad över människor som skapar äventyr för sig själva, utmanar sig själva, och samtidigt för med sig en idrottslig prestation. Du har definitivt gjort detta.
Den här boken kan rekommenderas för läsning. Följ Kristinas tankar, följ hennes färd genom Iran och fundera kring hur du själv gör för att genomföra projekt och mota rädslan eller annat som hindrar oss från att leva som vi vill. Kristina gör detta alldeles storartat, tänker jag som tålmodigt väntar för att se vad hon tänker hitta på härnäst. Just det, visst hade du ett ultralopp på gång i acceptabel närtid?
A..
Kristina Paltén
2018
Wahlström & Widstrand
Du imponerar, Kristina. Ja, du imponerar.
Jag läser vidare i din bok, imponeras av din resa, din bearbetning och dina ord. Jag imponeras av din idoghet, din styrka att kliva över eller utanför din rädsla men också att ständigt bearbeta den. Du har verkligen gjort en fantastisk bedrift som sprungit genom Iran, som hanterade din rädsla tillräckligt väl, mötte alla människor och genomförde resan som du gjorde. Jag har mött andra människor som har rest genom Iran - också dessa har givit uttryck för fantastisk vänlighet, generositet och vackra vyer. Det är helt uppenbart ett land att besöka.
Jag träffade dig innan du reste (ja, rätt tidigt i din planering), gjorde en liten film om dig, hörde dig tala om rädsla, kärlek och om din resa genom livet. Jag upplever dig som enkel och vanlig, och samtidigt väldigt unik. Det är ju inte alla som springer mellan Istanbul och Helsingfors, paddlar över Östersjön eller paddlar Stockholm - Göteborg i vintertid, sätter världsrekord på löpband eller springer i en ryslig värme i ett särskilt land som Iran. Det är en fröjd och en glädje att se allt det du gör, allt du har gjort och åstadkommit och att du verkar må bra av allt det du gör. Jag håller tummarna för att det är just så. Jag blir innerligt glad över människor som skapar äventyr för sig själva, utmanar sig själva, och samtidigt för med sig en idrottslig prestation. Du har definitivt gjort detta.
Den här boken kan rekommenderas för läsning. Följ Kristinas tankar, följ hennes färd genom Iran och fundera kring hur du själv gör för att genomföra projekt och mota rädslan eller annat som hindrar oss från att leva som vi vill. Kristina gör detta alldeles storartat, tänker jag som tålmodigt väntar för att se vad hon tänker hitta på härnäst. Just det, visst hade du ett ultralopp på gång i acceptabel närtid?
A..
söndag 8 april 2018
Den rädda löparen av Kristina Paltén
Den rädda löparen
Kristina Paltén
Desirée Wahren Stattin
Wahlström & Widstrand förlag
2018
Hm. Jag läser just nu Kristina Palténs bok Den rädda löparen och förundras över hur andras rädslor påverkar - kan påverka - det vi gör eller vill göra. Hur hänsynen till andra människor påverkar våra liv. Är andras känslor vårt ansvar? Är det ok att andras känslor hindrar oss att göra det vi vill?
Om jag väljer att inte göra en viss sak för att mina vänner, mina barn, mina föräldrar eller någon annan blir oroliga eller besvärade - så hindras jag av andra. Ja.
- Är det ok av andra att försöka hindra mig? Nej, eller kanske ja.
- Är det ok av mig att försöka hindra andra? Nej, eller kanske ändå ja.
- Försöker jag hindra andra genom att ge uttryck för min oro? Nej, eller ändå kanske ja.
- Är det viktigt att jag låter bli att ge uttryck för min oro? Nej, eller kanske ja.
- Ja, det finns nyanser i allt, beroende av vem vi talar med och hur vi själva är kopplade till frågan. Ju mer man begrundar frågorna, desto svårare blir det.
Jag har ännu inte nått så rysligt långt in i boken, men Kristina Palténs sätt att ge uttryck för sina tankar sätter också fart på mina tankar. Jag ser fram emot den fortsatta läsningen.
A..
Kristina Paltén
Desirée Wahren Stattin
Wahlström & Widstrand förlag
2018
Hm. Jag läser just nu Kristina Palténs bok Den rädda löparen och förundras över hur andras rädslor påverkar - kan påverka - det vi gör eller vill göra. Hur hänsynen till andra människor påverkar våra liv. Är andras känslor vårt ansvar? Är det ok att andras känslor hindrar oss att göra det vi vill?
Om jag väljer att inte göra en viss sak för att mina vänner, mina barn, mina föräldrar eller någon annan blir oroliga eller besvärade - så hindras jag av andra. Ja.
- Är det ok av andra att försöka hindra mig? Nej, eller kanske ja.
- Är det ok av mig att försöka hindra andra? Nej, eller kanske ändå ja.
- Försöker jag hindra andra genom att ge uttryck för min oro? Nej, eller ändå kanske ja.
- Är det viktigt att jag låter bli att ge uttryck för min oro? Nej, eller kanske ja.
- Ja, det finns nyanser i allt, beroende av vem vi talar med och hur vi själva är kopplade till frågan. Ju mer man begrundar frågorna, desto svårare blir det.
Jag har ännu inte nått så rysligt långt in i boken, men Kristina Palténs sätt att ge uttryck för sina tankar sätter också fart på mina tankar. Jag ser fram emot den fortsatta läsningen.
A..
fredag 30 mars 2018
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar - Johannes Anyuru
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Johannes Anyuru
2017
Norstedts förlag
Är de svåraste böckerna de bästa böckerna? Johannes Anyuru fick Augustpriset 2017 för De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Vi läser boken just nu i en av bokcirklarna i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Jag tänker att det är en svår bok, men en vacker bok. Den är oändligt mycket bättre än Världen utan dig av Jill Santopolo eller Vi ses i Disneyland av Erika Scott.
Ja, de båda böckerna var, eller blev, något mer att fundera över efter samtalet i bokcirklarna, men De kommer att drunkna i sina mödrar tårar ger avsevärt fler reflekterande tankar redan under läsningen. Den är svårare, men vackrare, tyngre och viktigare för mig och mina tankar. Den kommer att finnas kvar i min tankevärld längre, som ett viktigt minne, och jag kommer att kunna - vilja - tala om den inför andra.
Språket innehåller slang, utländska uttryck, och ju längre jag kommer i boken, desto mer förstår jag att de har sin plats där. De stör mig mindre allteftersom. De är, blir en del av berättelsen, av språket. Jaget i berättelsen är olika personer. Ibland, när okoncentrationen drabbar mig, behöver jag rekapitulera vem jaget är just då. Är det författaren eller är det kvinnan. Hon som filmade.
Jag läser boken med ett stycke tröghet, men jag när ingen längtan efter att lägga den på hyllan. Det är ingen bladvändare, men jag vill läsa den klar. I lugn takt, med längtan och fortsatt undran. Och med återkommande reflektion.
Hur ser samhället ut framöver? Hur ser terrorismen ut? Vem spelar roll och vad spelar roll? Kommer religionen att ta över i samhället eller kommer den att spela ut sin roll, här och långt där borta? Varför använder vi religionen och yttrandefriheten för att skada andra? Yttrandefrihet. Konst. Språk. Kärlek. Mänskliga rättigheter. Ja, det finns många skikt här.
Den här boken kan jag rekommendera, men förväntar du dig en deckare, en lättläst bok eller en bladvändare så får du välja något annat. Den här boken kräver närvaro.
Den är värd besväret.
A..
Johannes Anyuru
2017
Norstedts förlag
Är de svåraste böckerna de bästa böckerna? Johannes Anyuru fick Augustpriset 2017 för De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Vi läser boken just nu i en av bokcirklarna i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Jag tänker att det är en svår bok, men en vacker bok. Den är oändligt mycket bättre än Världen utan dig av Jill Santopolo eller Vi ses i Disneyland av Erika Scott.
Ja, de båda böckerna var, eller blev, något mer att fundera över efter samtalet i bokcirklarna, men De kommer att drunkna i sina mödrar tårar ger avsevärt fler reflekterande tankar redan under läsningen. Den är svårare, men vackrare, tyngre och viktigare för mig och mina tankar. Den kommer att finnas kvar i min tankevärld längre, som ett viktigt minne, och jag kommer att kunna - vilja - tala om den inför andra.
Språket innehåller slang, utländska uttryck, och ju längre jag kommer i boken, desto mer förstår jag att de har sin plats där. De stör mig mindre allteftersom. De är, blir en del av berättelsen, av språket. Jaget i berättelsen är olika personer. Ibland, när okoncentrationen drabbar mig, behöver jag rekapitulera vem jaget är just då. Är det författaren eller är det kvinnan. Hon som filmade.
Jag läser boken med ett stycke tröghet, men jag när ingen längtan efter att lägga den på hyllan. Det är ingen bladvändare, men jag vill läsa den klar. I lugn takt, med längtan och fortsatt undran. Och med återkommande reflektion.
Hur ser samhället ut framöver? Hur ser terrorismen ut? Vem spelar roll och vad spelar roll? Kommer religionen att ta över i samhället eller kommer den att spela ut sin roll, här och långt där borta? Varför använder vi religionen och yttrandefriheten för att skada andra? Yttrandefrihet. Konst. Språk. Kärlek. Mänskliga rättigheter. Ja, det finns många skikt här.
Den här boken kan jag rekommendera, men förväntar du dig en deckare, en lättläst bok eller en bladvändare så får du välja något annat. Den här boken kräver närvaro.
Den är värd besväret.
A..
![]() |
| Expeditionen. Min kärleks- historia av Bea Uusma. Rekommenderas. |
onsdag 21 mars 2018
Och du kom inte tillbaka av Marceline Loridan Ivens
Och du kom inte tillbaka
Marceline Loridan Ivens
Natur & kultur
2018
Ju mer man läser av berättelserna om förintelsen, desto mer lär man sig om vad som hände. Här är ytterligare en liten bok om en kvinna som varit mitt i detta. Hon skriver till sin far, för han kom inte tillbaka. De åkte till lägren tillsammans, men han kom inte tillbaka efter krigets slut. Han var en av alla de som inte fick behålla sitt liv.
Ja, hur påverkar detta Marcelines liv. Hur påverkade det hennes och hennes familjs liv och hur påverkar det mitt och ditt att läsa om detta, att lära, minnas och reflektera över berättelserna?
Detta är en läsvärd berättelse. Boken finns i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
A..
Marceline Loridan Ivens
Natur & kultur
2018
Ju mer man läser av berättelserna om förintelsen, desto mer lär man sig om vad som hände. Här är ytterligare en liten bok om en kvinna som varit mitt i detta. Hon skriver till sin far, för han kom inte tillbaka. De åkte till lägren tillsammans, men han kom inte tillbaka efter krigets slut. Han var en av alla de som inte fick behålla sitt liv.
Ja, hur påverkar detta Marcelines liv. Hur påverkade det hennes och hennes familjs liv och hur påverkar det mitt och ditt att läsa om detta, att lära, minnas och reflektera över berättelserna?
Detta är en läsvärd berättelse. Boken finns i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
A..
måndag 19 mars 2018
Barnen i Kramdalen
Barnen i Kramdalen
en saga om integritet, tafsare och nättroll.
Se bloggen hos Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje för fler ord om denna bok.
Vad är integritet? Varför ska man ha det?
Följ med barnen Vändela, Snäll-Kjell och Gladrian i jakten på betydelsen av det konstiga ordet integritet, ett äventyr som går genom vackra Kramdalen, Tafsarnas läskiga by och på ett betryggande avstånd från de otäcka nättrollens grotta.
Under tiden lär du dig hur du undviker faror och vad du bör göra om någon vill kramas, ta på dig eller få kontakt med dig på nätet.
Det här är en klassisk saga om ett mycket viktigt ämne. Tanken är att den på ett lekfullt och roligt sätt ska få barn att förstå integritet och rätten till sin egen kropp, och att de lär sig se varningstecken av faror som finns i det verkliga livet - och på internet.
I slutet av boken finns frågor som kan användas som diskussionsunderlag mellan barn och vuxen.
Boken ges ut av Boksmart i samarbete med organisationen Treskablinoll och har synats av personal från flera förskolor, oberoende av varandra.
Boken finns i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
A..
en saga om integritet, tafsare och nättroll.
Se bloggen hos Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje för fler ord om denna bok.
Vad är integritet? Varför ska man ha det?
Följ med barnen Vändela, Snäll-Kjell och Gladrian i jakten på betydelsen av det konstiga ordet integritet, ett äventyr som går genom vackra Kramdalen, Tafsarnas läskiga by och på ett betryggande avstånd från de otäcka nättrollens grotta.
Under tiden lär du dig hur du undviker faror och vad du bör göra om någon vill kramas, ta på dig eller få kontakt med dig på nätet.
Det här är en klassisk saga om ett mycket viktigt ämne. Tanken är att den på ett lekfullt och roligt sätt ska få barn att förstå integritet och rätten till sin egen kropp, och att de lär sig se varningstecken av faror som finns i det verkliga livet - och på internet.
I slutet av boken finns frågor som kan användas som diskussionsunderlag mellan barn och vuxen.
Boken ges ut av Boksmart i samarbete med organisationen Treskablinoll och har synats av personal från flera förskolor, oberoende av varandra.
Boken finns i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
A..
måndag 12 mars 2018
Vi ses i Disneyland - Erika Scott

Vi ses i Disneyland
Erika Scott
Norstedts förlag
2017
Emma arbetar på produktionsbolaget Gigant Television, som styrs av den pragmatiska vd:n Elsa Wander.
Emma är gift och har två barn. Hennes man, Andreas, är frilansjournalist och kämpar för att få uppdrag.
Emma har en tid haft värk i underlivet, när hon söker vård visar det sig att hon har drabbats av "bukens tysta tumör", äggstockscancer. Hon chockas av beskedet och förmår sig inte att berätta för familjen, utan får tröst och stöd av sin ex-sambo, Preben. Samtidigt söker Andreas också bekräftelse på annat håll, men tar risker och går över gränser på ett sätt som både fascinerar och skrämmer honom.
Boken handlar om kärlek, om relationer, om otrohet, familjeliv, arbete, barn, glädje, alkohol och tristess. Den handlar om familj, karriär och den handlar om en kvinna som drabbas av cancer men inte vet hur hon skall förhålla sig till detta. Ja, vem vet hur man skall förhålla sig till en sådan sak.
Språkbruket är emellanåt, för den som är känslig för ord, grovt. För mig alldeles för grovt. De intima scenerna beskrivs med grova ord, istället för med vackra ord. Ja, det är klart, otrohet kanske är just så. Grovt, hårt, hänsynslöst, istället för vackert.
Dessa scener gör bara ont i mig. De får mig att vilja lämna berättelsen. Jag läser ändå vidare eftersom boken ingår i vår bokcirkel. Ett flertal sidor, en del av berättelsen, vill jag bara inte vara med om. Så småningom kan jag lämna den när berättelsen kommer in i en ny dager. Jag ser att det i många människors liv finns gömda fasor, sådana man inte vill se, sådana man vill glömma.
Sjukdomen, samtalen, mamman, läkarbesöken, operationen och makens förmåga, eller kanske oförmåga, är en del av livet. Berättelsen växte när jag slapp, eller blundade för, de grova orden.
Jag tänkte där, mitt i berättelsen när de grova orden dränkte glädjen i min läsning, att den här boken inte var något för mig, men att den kanske var för någon annan.
Jag läste den ändå till slut och tänker nu att det var värt att göra det.
Hur är vi som människor? Hur sanna är vi mot oss själva och mot andra? Hur hederliga är vi i våra relationer?
Jag har nu, av bokcirkelskäl, läst två böcker efter varandra som innehåller kärlek, relationer och otrohet. Det är uppenbart inte riktigt min typ av läsning. Ja, säkert någon annans, men inte min.
A..
söndag 11 mars 2018
Världen utan dig - Jill Santopolo

Världen utan dig
Jill Santopolo
Isbn 9789175037622
2017
Boken handlar om kärlek. Den handlar om bottenlös kärlek och om hur hon - Lucy - förhåller sig till den. Boken är en kärleksroman, med reflektioner över livet ställt i relation till Gabe.
Kärleken och livet. Hur är livet, egentligen? Hur och varthän för det oss, för att vi möter någon som är på ett visst vis? Hur blir livet när eller om vi tar oss ur minnena? Eller om vi inte gör det?
Kan vi, ska vi, jämföra varandra? Kan vi verkligen hålla i den avvisade kärleken så hårt när vi går vidare med någon annan? Det skaver i mig att hela tiden höra henne tala om den andre, den som inte är där. Ja, det är just det boken handlar om, hela dess innehåll, men det blir på något sätt hemskare och hemskare - mänskligt ovärdigare - emot den som finns här och nu, allt eftersom sidorna går. Det blir, för mig, inte vackert alls.
Förutom på slutet, när det ändå blev vackert, även om det var väldigt tragiskt.
Är kärlek vackert om den hela tiden innebär att man ljuger för någon annan?
Det här är inte min typ av bok, men kanske är det din.
A..
tisdag 20 februari 2018
Dennis Lehane - En äkta man
Dennis Lehane har skrivit En äkta man.
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje har den som bok att läsa i en av sina bokcirklar. Jag har nu läst boken och blev inte helt nöjd med innehållet. Vi får se, senare, vad resten av bokcirkelgruppen tycker om boken när det är dags för ett samtal kring boken.
Ja, den är skriven av en högst kompetent författare. Ja, den har ett bra språk. Ja, den innehåller många person- och miljöbeskrivningar. Men - för mig tog det på tok för lång tid innan det hände något relevant, spänningsmässigt relevant, i boken.
Gokväll.
Recensionen från Gokväll drog upp mina förväntningar. Det var därför - för pratet hos Gokväll - som den fanns på bokvalslistan hos cirkeln. Det blev inte som jag tänkte mig. Baksidesbeskrivningen på boken stämde inte, i mina ögon, med innehållet. Jag tänkte mig att spänningen skulle starta långt mycket tidigare än den gjorde. Startsträckan blev alldeles för lång innan den faktiska spänningen infann sig. Makens underligheter tog för lite tid och text i anspråk i boken, kanske man kan säga. Den anslöt till handlingen för sent, skulle man också kunna säga.

Den underjordiska järnvägen.
En rolig detalj i boken var att den talade om den underjordiska järnvägen, som ju är en bok som finns i bokhandeln just nu. Ja, den talade inte om boken, men väl om järnvägen. Boken är en nyutkommen roman som inkluderar frågan om slaveri i USA med flera av dess följdfrågor. Kanske är det en bok att läsa för cirkeln sen?
Relationer.
Hur kommer det sig att vissa människor har så svårt för relationer och andra bygger dem som om det vore en självklarhet? I boken finns någon karaktär som är riktigt sympatisk, andra som man kan vara utan och ytterligare någon som egentligen inte beskrivs på något sätt alls. Någon bara försvinner ur handlingen - någon som kanske skulle uppskattats om hen var kvar. Personligheterna, hur människor är eller inte är, hur man kan spela teater i förhållande till andra, är intressant också att se i böckernas värld. Så är det ju också i verkligheten.
Boston.
Lehane skriver från Boston-området. I Boston var jag häromåret, så jag kan ur något perspektiv hänga upp min miljöbild med den utgångspunkten. Det är förstås fint att känna igen sig i miljön när man läser sin bok.
Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje har den som bok att läsa i en av sina bokcirklar. Jag har nu läst boken och blev inte helt nöjd med innehållet. Vi får se, senare, vad resten av bokcirkelgruppen tycker om boken när det är dags för ett samtal kring boken.
Ja, den är skriven av en högst kompetent författare. Ja, den har ett bra språk. Ja, den innehåller många person- och miljöbeskrivningar. Men - för mig tog det på tok för lång tid innan det hände något relevant, spänningsmässigt relevant, i boken.
Gokväll.
Recensionen från Gokväll drog upp mina förväntningar. Det var därför - för pratet hos Gokväll - som den fanns på bokvalslistan hos cirkeln. Det blev inte som jag tänkte mig. Baksidesbeskrivningen på boken stämde inte, i mina ögon, med innehållet. Jag tänkte mig att spänningen skulle starta långt mycket tidigare än den gjorde. Startsträckan blev alldeles för lång innan den faktiska spänningen infann sig. Makens underligheter tog för lite tid och text i anspråk i boken, kanske man kan säga. Den anslöt till handlingen för sent, skulle man också kunna säga.

Den underjordiska järnvägen.
En rolig detalj i boken var att den talade om den underjordiska järnvägen, som ju är en bok som finns i bokhandeln just nu. Ja, den talade inte om boken, men väl om järnvägen. Boken är en nyutkommen roman som inkluderar frågan om slaveri i USA med flera av dess följdfrågor. Kanske är det en bok att läsa för cirkeln sen?
Relationer.
Hur kommer det sig att vissa människor har så svårt för relationer och andra bygger dem som om det vore en självklarhet? I boken finns någon karaktär som är riktigt sympatisk, andra som man kan vara utan och ytterligare någon som egentligen inte beskrivs på något sätt alls. Någon bara försvinner ur handlingen - någon som kanske skulle uppskattats om hen var kvar. Personligheterna, hur människor är eller inte är, hur man kan spela teater i förhållande till andra, är intressant också att se i böckernas värld. Så är det ju också i verkligheten.
Boston.
Lehane skriver från Boston-området. I Boston var jag häromåret, så jag kan ur något perspektiv hänga upp min miljöbild med den utgångspunkten. Det är förstås fint att känna igen sig i miljön när man läser sin bok.
Anette Grinde
fredag 27 oktober 2017
Mitt hjärtas oro - Maolu von Sivers
Mitt hjärtas oroMalou von Sivers
Norstedts förlag
www.norstedts.se
2017
Isbn 978 91 1 307893 9
Mitt hjärtas oro. Axel och Sara möts i början av 1900-talet. Han en gift välbärgad gift man med ett mörkt förflutet och ett sår som han döljer. Hon är en ung litteraturstudent i Uppsala som svärmar för Hjalmar Söderberg och letar efter något som ger livet en djupare mening. Hon attraheras av hans mörker och sårbarhet. Han ser möjligheten att komma loss från ett kvävande äktenskap, och kanske också från sig själv. Deras kärlekshistoria utspelar sig i sekelskiftets Stockholm och Uppsala, idylliska villaområden och stenpalats gömmer bultande hjärtan och en oro som aldrig tycks stillna.
Malou von Sivers första roman har sin utgångspunkt i hennes familjehistoria och sommarprat från 2016. Hon sitter vid sin fars dödsbädd och försöker förstå hur ett sår kan ärvas från generation till generation, ett arv som har format henne som människa.
Kärleksromanen, Mitt hjärtas oro, är första delen i en trilogi, en berättelse med personligt avstamp som sträcker sig från förra seklets början fram till idag.
Ovanstående är förlagets baksidetext.
Recension finns på Bokbloggerskan.blogspot.se!
Länkar;
Norstedts - om kärlek och nedärvda spår.
Norstedts - om Malou von Sivers.
Roslagens bokhandel på facebook.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


















