Kristina Paltén
2018
Wahlström & Widstrand
Du imponerar, Kristina. Ja, du imponerar.
Jag läser vidare i din bok, imponeras av din resa, din bearbetning och dina ord. Jag imponeras av din idoghet, din styrka att kliva över eller utanför din rädsla men också att ständigt bearbeta den. Du har verkligen gjort en fantastisk bedrift som sprungit genom Iran, som hanterade din rädsla tillräckligt väl, mötte alla människor och genomförde resan som du gjorde. Jag har mött andra människor som har rest genom Iran - också dessa har givit uttryck för fantastisk vänlighet, generositet och vackra vyer. Det är helt uppenbart ett land att besöka.
Jag träffade dig innan du reste (ja, rätt tidigt i din planering), gjorde en liten film om dig, hörde dig tala om rädsla, kärlek och om din resa genom livet. Jag upplever dig som enkel och vanlig, och samtidigt väldigt unik. Det är ju inte alla som springer mellan Istanbul och Helsingfors, paddlar över Östersjön eller paddlar Stockholm - Göteborg i vintertid, sätter världsrekord på löpband eller springer i en ryslig värme i ett särskilt land som Iran. Det är en fröjd och en glädje att se allt det du gör, allt du har gjort och åstadkommit och att du verkar må bra av allt det du gör. Jag håller tummarna för att det är just så. Jag blir innerligt glad över människor som skapar äventyr för sig själva, utmanar sig själva, och samtidigt för med sig en idrottslig prestation. Du har definitivt gjort detta.
Den här boken kan rekommenderas för läsning. Följ Kristinas tankar, följ hennes färd genom Iran och fundera kring hur du själv gör för att genomföra projekt och mota rädslan eller annat som hindrar oss från att leva som vi vill. Kristina gör detta alldeles storartat, tänker jag som tålmodigt väntar för att se vad hon tänker hitta på härnäst. Just det, visst hade du ett ultralopp på gång i acceptabel närtid?
A..
