Här finns allt...

Ljuvliga smultronställen finns
runt om i vårt vackra land

Vi var ute och åkte, häromdagen. I helgen som gick, närmare bestämt. Vi åkte genom delar av vårt fantastiska land. Himlen var ömsom blå och ömsom grå. Solen gömde sig ibland, och fanns tydligt vackert leende ibland.  Vi besökte platser som t ex Sala, Säter, Leksand, Boda, Hofors, Hedesunda och Östhammar. Små landsortssamhällen, med egna bilder över hur livet ser ut. Eller, med sitt samhälles förutsättningar, som bild för sitt livs framfart.

Sala var förr en genomfartsort. Nu rundas den med god marginal. Jag tycker att det är så synd, när trafiken lotsas runt om istället för tvärs igenom de små vackra samhällena ute i vårt vackra land. Vi åker gärna in, stannar till, innan vi åker vidare på vår färd.

Säter är också en litet samhälle som bör besökas. Personligen förknippar jag Säter med triathlon - dels för att jag deltagit själv i ett sådant lopp (en gång för länge sedan) och dels för att de vid infarten har en stor skylt som berättar om när årets trialthon går av stapeln. I år gick loppet just den dag vi passerade (16 juli), vilket gav oss en särskild anledning att stanna till, och vandra genom samhället ner till Ljusterns strand, strax intill.

Säter har också ett fantastiskt fikastopp nära vägen. Om du kommer söderifrån, sväng höger över järnvägen och ner till Säterdalen strax intill.  Här kan du fika, äta, vandra och leka. Det är en fantastisk miljö, som ligger bara några hundra meter ifrån vägen. Om du svänger till vänster från stora vägen, i stället för att åka över järnvägen till Säterdalen, så kommer du till samhället. Det är det lilla samhället, med de fantastiska små husen och närheten till allt. När vi nu är i Dalarna börjar vi återigen att förundras över alla de vackra husen. I Dalarna är det också förundrande vackert. Här skulle jag gärna bo.

Vi åker vidare. Vi passerar platser som Borlänge och Insjön innan vi når vårt mål för kvällen. I Leksand har vi tänkt oss att vi skall stanna för kvällen. Leksand, belägen nära Siljans strand, fylld av Dalarnas vackra hus, fantastiska midsommarstänger och dans i vacker landskapsdräkt. Ja, här skulle jag gärna bo.

Vi finner vårt boende på kvällen vid Siljans strand, på Leksands Folkhögskola. Skolan har, under sommaren, gjorts om till vandrarhem. En annons i turisttidningen Siljan för sommaren uppmärksammar oss på boendet och en Leksandsboendes vägvisning visar oss vägen till det fina boendet för natten. Det tackar vi för. Det var fantastiskt fint.

Vackra spelmän på torget
i Rättvik - av Matts Fällman.

Nästa dag besöker vi Rättvik och Boda, innan vi viker söderut på små och slingrande vägar. "Ingrid" (gps) visar oss genom landskapet, genom vackra små byar och andra vägar än vi skulle ha färdats på utan henne. Vi ser tvekande på varandra ibland, ler en aning, justerar lite, lägger till och drar ifrån, men finner alltid vägen rätt. Ingrid är en klippa på vår färd.

Mellan Falun och Hofors byter vi landskap från Dalarna till Gästrikland. Vi svänger söderut i Hofors. Med sikte Torsåker och Hedesunda. Vi tänker oss att åka den lilla vägen över Hedesundafjärden.

Grusvägar, skog, fantastiska ängar och jordbruk ute på landsbygden. Kor, hästar och får som betar och skapar nytt i markerna. Här ser vi höet hänga på tork på härsor i stället för att vara inplastade i stora, vita "traktorägg". Höet på tork på härsor känns skönt och genuint - rätt, på något sätt.

I den lilla broschyren "Här finns allt" - om Handel och service i Hofors och Torsåker 2011 - finner vi en liten rad om Gammelstilla. Här finns fika och mat i genuin bruksmiljö - jag häpnar när jag kliver in. Här fanns också loppis på gården utanför bruket. Därtill en teaterlokal, utställning och butik. Så glad man blir, när den oerhört vackra miljön med vatten nära, brukets gamla byggnad och befolkningen i byn samlas kring detta. Så vackert det är, så ljuvligt vackert det är!

Havsörnen Ludvig
- Sjötorget i Östhammar -
av Hans Gustafsson 2010

Hedesunda är också riktigt fint. Smått. Enkelt. Vackert. Ingrid lotsar fel. Hon trilskas en aning. Vi insisterar på att åka över Ön, som ligger mitt i Hedesundafjärden. Det är vackert, så det förslår. Smalt, naturnära, vattennära och underbart vackert. Vi åker vidare över Kolartorp (där vi byter landskap till Uppland) för att nå Östervåla och sedan vidare till Månkarbo, Ugglebo för att gena via de vackra grusvägslandskapet till Örbyhus.

Vi har nu siktet på Östhammar, den vackra lilla staden nära kusten, innan vi till sist styr hem mot vår hem några mil därifrån.  I parken nere vid hamnen - Sjötorget i Östhammar - finner vi fantastiska träfigurer. De är stora. De är snidade på plats, i de höga stubbar/trädrester som fanns i parken - sannolikt med motorsåg. Ett av konstverken är döpt till "Familjen" och ett är "Havsörnen Ludvig". Konstnär är Hans Gustafsson, som gjort dessa under 2010. Förundrande fantastiskt. Fint och roligt. Sådant gör mig glad!

Falurött!
Faluröda lador är
nästan det vackraste av allt...

Ja, här finns allt man kan önska sig. Det är smått, nära, stort, långväga, förundrande, vackert och fantastiskt. Att resa i Sverige om sommaren är fantastiskt - särskilt om man gillar sol, grönska, faluröda lador och en storslagen natur.

Att resa i Sverige är - så oerhört fint, så förundrande varierande och så ljuvligt skönt.

Anette Grinde 



www.foretagshuset.net



Sala - Silver Sala - Vackra Sala

Det finns samhällen som är lätta att missa. Man följer den utpekade stora vägen och vips är man förbi. Mängder av platser åks bara förbi numera, när den stora vägen lotsar oss med fast hand i en rundande riktning. Vi stannar inte längre till och ser charm och glöd i alla de små samhällen som finns landet runt. När man åker motorcykel är det lättare, eftersom vi då helst åker på de små vägarna vid sidan om de stora. Men även i bilen ter det sig lämpligt att tänka till. Låt färden ge dig tid att besöka nya platser. Stanna till på en annan plats än en parkeringsficka efter den stora vägen, eller på en vägkrog som ligger strax intill den stora vägen. Ta dig tid. Sväng av och upplev något nytt.

Vi stannar gärna till i Sala, när färden går i den riktningen. När man kommer söderifrån in mot Sala, är det lätt att slinka in till staden. Sväng bara in mot centrum när du kommer till rondellen i utkanten av staden. När du kommer från norr är det en aning dåligt skyltat. Sväng av från den stora vägen (70) - strax norr om Sala, där det skyltas mot Silvköparens camping. Följ sedan den gamla vägen (800) som slingrar sig genom landskapet och, så småningom, för dig rakt in i vackra Sala.

Genomfartsleden, genom staden som vill vara bilfri, är fylld av små farthinder, kullerstenar, rondeller och parkeringsplatser. Med blomster däremellan. Leden genom staden sänker farten. Det är gratis att parkera i Sala. Du behöver bara snurra in din p-skiva på rätt plats och sedan är det öppet för en stillsam promenad i den nära, lilla, vackra staden.

Upphovet till Sala är silvergruvan och ryktet om den består. Vi ser "Silver" i varje hörn i staden och gruvan är ett unikt besöksmål. Gruvan och dess rykte för också med sig turism till resten av orten, som gärna tar emot gäster från när och fjärran. Torget mitt i staden bjuder på grönsaker och annan torghandel, de små butikerna runt omkring i staden välkomnar gästerna med öppna armar och det finns små caféer och stora butiker att botanisera i när lusten faller på.

Tag med Sala i din planering när du passerar nästa gång. Sväng in. Parkera. Kliv ur. Styr dina steg ner till det stora torget, där finner du turistbyrån med informationsbroschyrer och kunskap om orten. Slå dig sedan ner på någon av stadens restauranger eller caféer. Ät lunch, middag eller bara en stunds temposänkande fika. Botanisera i informationsbroschyrerna för att finna butiker och aktiviteter. Besök sedan någon särskilt utvald plats. I Sala finns något för den som vill ägna sig åt shopping. Där finns också gårdsbutiker, bad, camping, cykling, boende i lyx och för vandraren, liksom aktiviteter som t ex paddling, vandring, motorsport, musik och ridning.

Sala är en vacker plats. Nästa gång du passerar – sväng in och gör Sala också till din plats. Det är onekligen en väldigt mycket bättre plats, än en parkeringsficka efter den stora leden eller en vägkrog där maten hastas fram för att hinnas med.

Anette Grinde 
F ö r e t a g s h u s e t

Läs mer om Sala & Västmanland

 http://www.sala.se/

www.vastmanland.se/sv/

http://salaallehanda.com/ 

Runt hörnet, i höstmörkret....

Det mörknar. Mer och mer allteftersom dagarna går. Hösten är verkligen här. Det är dags att sätta på sig reflexvästen, när man nu rundar hörnet och tar sig ut på en löpartur där ute i mörkret.

Marathonsällskapets löpare tar sig ut, med jämna steg. Igen och igen. De färdas land och rike runt. Än i Sverige, än i Norge, än i Grekland och än i USA. På många platser kan man se deras resultat, och glädjas över deras nya äventyr.

Ja, helg efter helg drar de ut på nya äventyr. Med glädje ser de nya platser, och tar hem nya resultat. Resultat som skapar nya upplevelser, nya möten och gör dem frestade att skapa mer. Ja, lite mer, till nästa gång. Mer behöver inte nödvändigtvis innebära fortare, men kanske mer i form av ännu ett lopp, ännu ett möte, ännu en utmaning eller ännu en ort.

Dessa löpare finner löpningen, tävlandet och resandet mot nya äventyr vara en stor del av livet. Många av dessa är medlemmar i Svenska Marathonsällskapet och kan därmed få rabatter på startavgifter i många svenska lopp. Därtill kan de fånga en mängd nya utmaningar. Medlemsskap och deltagande skapar helt enkelt möten, hälsa och glädje.

Inom kort kan långlöparna tävla t ex i Bromölla, Bovallstrand eller Sala. I november kan vi åka till Sala och till Bromölla och i december till Bovallstrand (Luciamarathon). Vintermarathon i Sala går av stapeln den 13 november och har lite av Marathonsällskapets lyster över sig. Vi står helt enkelt som medarrangörer till detta lopp.

Dessa långlopp är rabatterade för Marathonsällskapets medlemmar, men välkomnar alla långlöpare. Ja, där finns nya löpare, och löparveteranter. Och där finns unga och gamla.

Det lönar sig att vara medlem i Svenska Marathonsällskapet och vi letar ständigt efter nya lopp att delta i, uppmärksamma och skapa mervärde för. Känner du till fler svenska marathon/långlopp som går av stapeln under hösten och vintern. Låt mig veta vilka de är och var jag finner information och kontaktuppgifer om dessa lopp. Det skapar mer för oss alla.

Mer lopp, mer rabatter, mer uppmärksamhet, fler deltagare - ger mer skoj genom höstmörker och vinterrusk.

Vi ses - kanske på en startlinje inom kort.

Anette Grinde
Svenska Marathonsällskapet

Underbart vackra Dalarna....

Jag minns sommaren. Värmen. Den gröna skönheten i vårt land. Jag minns känslan när vi färdas på de små vägarna genom landet. Jag minns doften av djur och natur.

Jag minns färden på vägarna där jag inte varit på länge, men nu fått återse. Med glädje har jag mött de vackra trakterna igen.

Från Roslagsbro. Till Sala.
Sala är en vacker liten stad. Den stora vägen lotsar trafiken runt och förbi. Men smit in en stund. Parkera. Och promenera en liten stund. Eller besök en restaurang för en god måltid. Det gjorde vi. Åt och njöt. Av solen. Av känslan. Av den vackra staden. Vi hälsade glatt på likasinnade - svettiga motorcyklister i varma skinnställ - och stärkta av energi färdades vi vidare genom ett stycke av vårt vackra land.

Hela denna trakt, som ligger i bandet mellan Sala, Säter, Leksand, Rättvik och Orsa är förunderligt vacker. Betrakta naturen. Se djuren. Och husen. Gärdesgårdarna. Vattnen.

Den stora vägen är fin, men det finns också små avstickare att göra. Om man kör av i Säter finner man en vacker folkpark, som är väl värd ett besök. Lite lunch eller fika i vacker miljö kan ju inte skada.

Sedan passerar man Insjön. Eller stannar. Om man gillar Claes Ohlsson.

Om man därefter kör av - och in till - Leksand kan man färdas efter Siljans strand upp mot Rättvik. Där finns fantastiska hus, små turismiserade orter och en vacker väg. Där finns god mat och vackra vyer. Där finns slingrande vägar. Där finns under att se, för dig som färdas i lugn och lagom takt.

Vi färdades vidare förbi Rättvik. Och Orsa. Jag minns vidderna vid Orsa. Det oerhört vackra landskapet. Vattnet, som ringlar sig fram genom landskapet. Det är stort och mäktigt. Höjderna, som reser sig sakta upp mot skogen och vägen. Ängarna, där djuren betar och vandrar i sitt stilla mak.

Jag minns känslan av eufori. Känslan av lycka. Att få, kunna, njuta av detta. Att ha hälsan och möjligheten. Att få färdas genom det vackra landskapet. Med ett fantastiskt sällskap. På ett njutbart kraftfullt fordon. I en fantastiskt miljö. Och i solens sköna värme.

I Dalarna finns aktiviteter, fina vägar, boende av god standard efter tycke och smak - och natur benådad av högre makt.

Vårt land är vackert. Här finns många platser där vi kan färdas igen. Och igen.

Men nu.
Står motorcykeln i garaget.
Frosten är här. Kylan.
Som gör det mindre njutbart att färdas så öppet.

Men snart.
Är värmen åter här.
Då.
Är tid för färd.
Igen.
I vårt fantastiskt vackra land.

Anette Grinde