Bokföringsnämndens vägledningar leder god redovisningssed i rätt riktning

Läser Bokföringsnämndens vägledningar och känner att hjärtat tar små glädjeskutt.

God redovisningssed är allvarsamma (& roliga) frågor. :)

A..

Snart är det årsmöte i vår förening!

Snart är det årsmöte i vår förening!

Det är dags att begrunda vad som behöver vara klart - och kanske också när. Och möjligen också vem som gör vad.

Datum behöver finnas på hemsidan i mycket god tid (se stadgarna om det finns en senastetid och ett särskilt sätt när det senast behöver vara gjort!). Gör också gärna ett mailutskick till medlemmarna i god tid innan sista datum enligt stadgarna, så att de uppmärksammar dag, tid och plats. Uppmärksamma medlemmarna samtidigt på senaste tidpunkt för motioner till årsmötet.

Bokslutet skall göras klart så snart som möjligt efter räkenskapsårets utgång. Det skall gås igenom av styrelsen och undertecknas av alla, för att sedan skyndsamt ställas till revisorernas förfogande för granskning.

Verksamhetsberättelsen skall skrivas, undertecknas av alla ordinarie ledamöter i styrelsen och göras tillgängligt för revisorerna (tillsammans med siffrorna). Revisorerna behöver också pärmen med originalprotokollen för året. De behöver kunna se att beslut, verksamhet och siffror hänger ihop.

Motioner till årsmötet är guld för föreningens utveckling. Uppmuntra medlemmarna att skriva, ge förslag och tala om när ni senast måste ha dem för att de skall hinna behandlas innan årsmötet. Var generösa även om stadgarna inte är det. Ändra stadgarna om de inte är medlemsvänliga.

Bokslut och verksamhetsberättelse hör till det gångna året. Sen är det dags att blicka framåt!

Budgeten för nästa år görs (oftast) av kassören, men måste diskuteras av styrelsen. Den måste hänga ihop med verksamhetsplanen, som är den textmässiga berättelsen om tankar och planer för det kommande året. Budgeten och verksamhetsberättelsen utgör styrelsens planeringsunderlag till årsmötet, för årsmötet att begrunda och ge sitt godkännande till - eller lotsa i en annan riktning.

Alla handlingar bör finnas tillgängliga för årsmötet (medlemmarna) i god tid (gärna på hemsidan), så att det är möjligt att fundera och begrunda vad som gjorts och vad som komma skall.

Styrelsen; Balans- och resultaträkning (underskriven av hela styrelsen)
Styrelsen; Verksamhetsberättelse (underskriven av hela styrelsen)
Styrelsen; Budget (kommande års beräknade resultaträkning)
Styrelsen; Verksamhetsplan (kommande års verksamhet)
Revisorerna; Revisionsberättelse

Styrelsen; Stadgar
Styrelsen; Motioner
Styrelsen; Styrelsens förslag till årsmötet

Valberedningen; Valberedningens förslag till ny styrelse och övriga funktionärer
Styrelsen; Förslag till ny valberedning

Fika/förfriskningar!
Glöm inte fika/förfriskningar!

Och glöm inte dagordningen (där ordning/text framgår av stadgarna).

A..



#Folkbildning
#Studiefrämjandet

Ekonomi för icke-ekonomer

Kursdags! Ekonomi för icke-ekonomer.

Målgrupp; föreningslivets styrelseledamöter

Balans- och resultaträkning – vad innebär de? Lär dig förstå ekonomirapporten på styrelsemötet och känn dig trygg med att kunna fatta kloka beslut.

När; lördag 15 november 2014, kl 09.30-16.30
Plats; Korta Gatan 9, Solna
Ledare; Anette Grinde Lundeberg

Anmälan här

Nästa kurs; 28 mars 2015

Inbjudan till kurs i redovisning/bokföring - grundkurs

Inbjudan till kurs i redovisning/bokföring - grundkurs

Bokföring från grunden 
Innehåll; 

• Begrepp 
• BAS-kontoplan 
• Redovisningsprinciper 
• Registreringsregler (Skatteverket & Bolagsverket) 
• F-skatt, A-skatt 
• Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter 
• Bokföring av personalkostnader 
• Förmåner 
• Kontrolluppgifter 
• Moms; registrering, redovisning och betalning 
• Momsmetoder/bokföringsmetoder 
• Fakturering och bokföring av fakturor 
• Kort om bokslut & deklaration

• Antalet deltagare är begränsat till 12 personer. 
• Föreläsningar och diskussioner varvas med praktiska övningar. 
• När; 19-20 mars 2015, kl 0900-1600 
• Var; Solna Centrum 
• Lärare; Anette Grinde

Anmälan & mer info här!


Alternativa datum; för kurs i bokföring - grundkurs

• 16-17 april 2015
• 11-12 maj 2015

Kurserna genomförs tillsammans med Folkuniversitetet i Solna.

Förslag till arbetsordning för valberedningen ...

En fungerande och aktiv valberedning är grunden för en bra och framgångsrik förening. De har ett stort ansvar i att rätt personer sitter i styrelen och kan därmed påverka föreningens riktning och utveckling. Förslagen som föreslås årsmötet skall vara den bästa möjliga styrelsen för föreningen och dess verksamhet. Valberedningen skall, i varje steg av sitt arbete, ha föreningens bästa i åtanke, kritiskt granska styrelsens ledamöter / revisorer liksom det arbete och engagemang de presterat under sin period i styrelse och förening. Valberedningen bör också vara väl förtrogen med föreningens stadgar. Valberedningen bör arbeta för att hitta lämpliga personer med nya perspektiv, kunskaper, tid och idéer till styrelsen, lika mycket som de skall verka för kontinuitet i föreningen.

Föreningens årsmöte bör besluta om en valberedningsinstruktion till stöd för arbetet, för att tydliggöra uppgiften och dess vikt för föreningen. I den mån instruktionen behöver ändras bör detta ske på det årsmöte som följer närmast efter att bristen uppmärksammats.

Valberedningen bör bestå av minst tre ledamöter som utses av årsmötet. Återförvisning av val eller uppgift bör inte ske till styrelsen, då styrelsen inte bör vara delaktig i processen kring val av sig själva eller sina efterträdare. En av ledamöterna i valberedningen bör utses till sammankallande, för att förhindra att ingen tar ansvar för uppgiften. Antal ledamöter i valberedningen och mandatperioden bör framgå av föreningens stadgar.

Valberedningens kontaktuppgifter bör finnas tydliga på föreningens hemsida, för att underlätta för föreningens medlemmar eller andra att föreslå nya ledamöter. Förslagen bör inte gå via föreningens sittande styrelse eller personal, då valberedningen skall stå fria från dessa.

Valberedningen har till uppgift att föreslå årsmötet val av t ex ordförande, styrelseledamöter, ersättare/suppleanter i styrelsen, revisorer samt deras ersättare/suppleanter. Vilka specifika val som skall ske vid respektive årsmöte framgår dels av föreningens stadgar och dels genom information om vilka val som gjorts vid närmast föregående årsmöte.

Valberedningens arbete bedrivs genom möten som sker personligen, via telefon, brev/mail eller på annat sätt. Valberedningen följer styrelsens arbete genom styrelseprotokoll, samtal med styrelsens ledamöter och samtal med eventuell personal hos föreningen. Huruvida ersättning utgår för valberedningens och styrelsens arbete beslutas i enlighet med föreningens stadgar (beslut via årsmöte).

Valberedningen skall, med tanke på att den har ett för föreningen mycket viktigt uppdrag, använda hela perioden mellan föreningens årsmöten till sitt arbete. Valberedningen har tystnadsplikt i alla (känsliga) frågor de får vetskap om i sin egenskap av valberedning.

Sammankallande i valberedningen kallar valberedningen till ett inledande möte strax efter årsmötet för klarlägganden av arbetsuppgifter, arbetsfördelning, återkoppling inom gruppen och sammanträdestidpunkter under perioden fram till kommande årsmöte. I detta ingår t ex att läsa samtliga styrelseprotokoll, följa styrelsens arbete och verksamhetsplaner, göra avstämningar med ledamöter, anställda och revisorer, se vilken kompetens som finns och vilken som saknas, undersöka intresse och engagemang för ledamöternas deltagande, mm. Med fördel deltar en eller flera ledamöter vid ett eller flera styrelsesammanträden som observatör, för att bilda sig en uppfattning kring hur styrelsen och dess arbete fungerar.

Under uppdragsperioden görs en översyn av den befintliga styrelsens sammansättning utifrån vilka mandat som går ut, behov av ersättning av kompetens inom olika sakområden, medlemsorganisationers representation, geografisk spridning, åldersfördelning, närvaro på styrelsemöten m.m. När en tid av årscykeln gått kontaktar valberedningen samtliga styrelseledamöter och samtalar om styrelsens arbete utifrån ett förberett frågeformulär. Detta sker genom personliga samtal (telefon eller ett personligt möte). Valberedningen i sin helhet möts därefter för diskussion och analys av resultatet av intervjuerna.

Medlemmarna eller övrigt intresserade har möjlighet att nominera personer till styrelsen. (Se stadgarna beträffande om medlemskap krävs för ledamöter, suppleanter, mm). Nomineringar skall vara valberedningen tillhanda i mycket god tid, innan det är tid för årsmöte.

Nomineringarna sänds antingen till en adress hos föreningen eller till valberedningens sammankallandes adress. Nomineringarna i sig bör inte gå via personal eller styrelsemedlemmar. Relevant adress bör vara tydliggjord på föreningens hemsida.

Nominering görs med fördel på särskild blankett. Till nomineringen bifogas en kort skriftlig presentation av den nominerade, inkluderande information om/om inte hen är tillfrågad, vilken kompetens hen har, vilken koppling hen har till sakfrågorna i föreningen, mm.

Valberedningen sammanställer inkomna nomineringar eller söker också själv efter kompetenta ledamöter i föreningens medlemsmatrikel, genom kontakt med medlemmarna, mm.

Valberedningen skall förvissa sig om att ledamöterna kan avsätta tillräckligt med tid för uppdraget, att de har kompentens nödvändig för uppdraget och att sammansättningen av ledamöterna är korrekt och lämplig med hänsyn t ex till ålder, kompetens, geografisk spridning, mm - och med hänsyn till föreningens behov.

Senast x veckor före årsmötet (se stadgarna) skall valberedningens förslag, inklusive en kort presentation av de av valberedningen förordade personerna, vara färdigställt. Valberedningens förslag skall finnas tillgängligt för medlemmarna på föreningens hemsida i god tid före årsmötet.

Presentationen bör innehålla;

* Personuppgifter som namn, ålder, adress, telefonnummer, e-postadress
* En kort beskrivning av den nominerades/kandidatens tidigare och nuvarande, för uppdraget relevanta erfarenheter, som t ex vilka tidigare och nuvarande arbeten och uppdrag den nominerade har samt vilka tidigare och nuvarande erfarenheter av föreningsarbete och styrelseuppdrag i en ideell förening den nominerade har.
* Vilken kompetens i sakfrågorna relevanta för föreningen, liksom vilka personliga styrkor den nominerade har.
* Den nominerades syn på viktiga och aktuella frågor att driva i föreningen, särskilt sådana frågor som hen själv kan bidra med kunskap och engagemang till.

Förslagen skall presenteras av valberedningen på årsmötet. I presentationen av de föreslagna ledamöterna bör även en presentation ske kring hur valberedningsarbetet har utförts.

Valberedningen ska i kontakter om nominering till styrelsen informera och säkerställa att ledamoten känner till och ställer sig bakom;  

* att allt arbete i en förening utgår alltid ifrån föreningens bästa
* att ledamoten förväntas kunna samarbete med befintlig styrelse och personal
* vad arbetet i styrelsen innebär (omfattning, tid, engagemang, ansvar, mm)
* att en styrelseledamot ska bidra till arbetet i styrelsen med sin specifika kompetens och sina generella erfarenheter, oavsett vilken arbetsroll hen tilldelas i föreningen
* vilket arbetsspråk föreningen har och om särskilda språkkunskaper erfordras
* att ledamoten förväntas delta i olika arbetsgrupper - med utgångspunkt från kompetens och intresse
* vilken tid och i vilken omfattning sammanträden sker
* att närvaro och engagemang i styrelsemöten, och dess riktning för föreningens bästa kommer att beaktas vid nominering (för de som tidigare varit aktiva i styrelse och förening)
* vikten av att inte hamna i jävsförhållanden genom t ex familjeband, släktskap eller egen vinning i enskilda situationer
* vikten av en god inblick i organisationens uppbyggnad och verksamhet
* övrigt av betydelse för uppdraget

Detta förslag till arbetsordning har utarbetats med utgångspunkt från information/texter från t ex SmåA, Sveriges Kvinnolobby, UN Women Sverige, Svenska Turistföreningen, Studiefrämjandet samt föreningslitteratur från t ex Grant Thornton, PWC och SISU Idrottsutbildarna. Därutöver har t ex material från RF (Riksidrottsförbundet), eget kursmaterial, mm använts.

Tider, unika förutsättningar, mm, kan behöva hanteras olika i olika föreningar med hänsyn till information i föreningens stadgar. En arbetsordning syftar till att tydliggöra uppgifterna och skapa en förståelse för det viktiga arbete en valberedning gör.

En fungerande och aktiv valberedning är, som sagt, grunden för en bra och framgångsrik förening. Denna uppgift skall inte sättas på undantag eller göras på en höft.

Anette Grinde
Föreningsaktiv föreningsutbildare



Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - ordförande -bloggar.se  - föreningsdemokrati - kassör - styrelsemöte - styrelsekurs - Volontärbyrån - STF - Marathonsällskapet - valberedning - UN Women - SmåA - Sveriges Kvinnolobby  - Motion årsmöte STF Roslagen 2014  -

Föreningskurs; Folkuniversitetet Sthlm våren 2014

För dig som är eller ska bli medlem i en ideell förening.

För dig som är eller är föreslagen som styrelseledamot i en ideell förening.

Eller för dig som funderar på att starta en ideell förening.

Efter denna kurs har du kunskap om hur styrelsearbetet bör/kan fungera, hur fördelningen av uppgifter görs, vem som ansvarar för vad och hur man marknadsför föreningarna till en bredare krets. Du som står inför att starta en egen förening har tillräcklig kunskap för att starta och vara delaktig i arbetet med föreningen.

Hur ser föreningssverige ut? Vilken är grundidén med en ideell förening? Varför är vi med i föreningen? Vilka är våra förväntningar.

Vi talar också om hur man bildar en förening och håller den vid liv - föreningens stadgar - ansvar - granskning - bidrag - mötesteknik - årsmöten - med mera.

Styrelsearbete. Vad förväntas av mig som styrelseledamot i en föreningsstyrelse och hur skall jag förhålla mig? Vem ansvarar för vad? Hur är just jag ansvarig? Vad behöver jag kunna och varför skall jag tacka ja till en förfrågan om att sitta i en styrelse? Hur ser reglerna ut kring det vi beslutar och gör?

Marknadsföring. Hur marknadsför vi vår förening och våra aktiviteter? Vem gör vad? Vilka kanaler kan vi använda? Annonser - web/hemsida - bloggar - artiklar - facebook - twitter - mun till mun - broschyrer - affischering - mm. Vad är bra och vad fungerar för oss?

Valberedningen. Hur ser valberedningens kompetens, tillsättning och nätverk ut? Vem skall sitta i valberedningen? Vad skall valberedningen berätta för kandidaterna? Hur skall förslagen presenteras för medlemmarna och årsmötet? Vad är viktigt och vad kan vi göra för att det skall bli bättre? Hur påverkar valberedningens arbete föreningens styrelse och föreningens väl?

Om detta och mycket mer talar vi om på kursen om de ideella föreningarna.

Att vara och verka i en ideell förening skall skapa liv och lust, inte tunga steg, irritation och oro. Den som är med, bidrar till att skapa mervärden till föreningen.

Antalet deltagare är begränsat till 20 personer.

Undervisningsform; Föreläsningar, grupparbeten och samtal.
 

Kursen genomförs under tre kvällar i Folkuniversitetets lokaler i Sthlm (1800 - 2115)

Mer information om kursen finner du på; www.folkuniversitetet.se  (Sthlm/vår 2014), där du också anmäler dig.

Kursansvarig; Anette Grinde

Föreningsaktiv föreningsutbildare

 

Litteraturtips;

SISU Idrottsböcker

- Idrottens föreningslära

- Idrottens ekonomihandbok

- Kassör & revisor i föreningen

 

Öhrlings - Price Waterhouse Coopers

- Ideella föreningar, regler, redovisning och skatter

 

Granth Thornton

- Styrelsearbete i ideella organisationer
- Adlibris

 

BL-information
- ideella föreningar
 

 

 

Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - avtal - Folkuniversitetet - avtalsmall - bloggar.se  - föreningsdemokrati - kassör - ordförande - styrelsemöte - styrelsekurs - SISU idrottsböcker -  ...

 

Föreningskurs; hur tänker vi kring avtalen?

Föreningskurs - i avsnittet där vi samtalar om hur vi tänker kring avtal, avsiktsförklaringar och samarbeten.

Vilka parter ingår i avtalet?
- rätt firmanamn, organisationsnummer, mm

Vad omfattar avtalet - övergripande?
- tex en föreläsning, genomförande av ett seminarium, en resa, etc
- beskriv i ett övergripande kortfattat format (vad, var, när och hur)

Vad omfattar avtalet - i detalj.
- Ansvarsområden för respektive part.
- Vem gör vad, var, när och hur?

Vilken tidsperiod gäller för uppdraget?

Vem bär den yttersta risken för genomförandet - vem är projektägare & övergripande ansvarig?
- genom vem går kostnaderna?
- vem bär ansvaret för vilka kostnader?
- vilka kostnader får vi betalt för när evenemanget inte kan genomföras?

Köparen ersätter säljaren för utförd tjänst,
- belopp inkluderande vad?
- genomförd när?
- betalning när?
(Den som bär ansvaret skall inte låta den andre parten ligga ute med pengar längre än nödvändigt - gör rimliga överväganden. Vi vill ha betalt i direkt anslutning till genomfört uppdrag.)

Vad händer om någon av parterna eller dennes närstående blir sjuk/skadad i anslutning till planering eller genomförande? Har organisationerna bara en person som kan genomföra uppdraget eller finns alternativ om någon av de tänkta personerna inte kan genomföra projektet? Vem betalar vad i denna situation?

Vad händer om säkerhetsläget i genomförandelandet ändras så att evenemanget inte kan genomföras? Finns det annan problematik som teoretiskt kan leda till att uppdraget inte kan genomföras? Vem betalar vad i denna situation?

Vilka kostnader behöver vi ha täckta när vi är uppdragstagare?
- arvode för förberedelser, genomförande och uppföljning beräknas utifrån faktumet att vi bär expertkunskap inom vårt ämnesområde
- försäkring
- resor, boende, traktamente
- material
- etc.

När vi är uppdragstagare lämnar vi gärna en offert i en klumpsumma, där vi informerar om vilka typer av kostnader som ingår. Enskilda kostnadsdetaljer ingår normalt inte i offerten. Det är viktigt att klargöra vilka kostnader som ingår i offerten och vilka som tillkommer när/om tingens förutsättningar ändras. Det är viktigt att det framgår vem som bär risken för ändringar i kostnadsmassan.

När vi är uppdragsgivare vill vi däremot gärna se vilka kostnader som ingår, för att bedöma relevansen i kostnadsposterna. Om vi inte kan få detta, behöver vi ändå bedöma storleken på respektive post för att kunna bedöma helheten.

Hur skall en tvist lösas? Skall vi gå till domstol, skiljemannainstitut eller kan vi lösa tvisten på annat sätt?

Avtal undertecknas av firmatecknare (datum, ort, namn, titel) eller enligt fullmakt (t ex ställföreträdarfullmakt). Beroende av avtalet omfattning (värde & uppdrag) skall styrelsen i föreningen vara väl informerad om avtalet och dess innehåll.

Utgångspunkten vid våra avtalsdiskussioner (och slutligt avtal) skall vara att båda parter skall vara nöjda med uppgörelsen, att båda parter upplever sig trygga med att trassel inte infinner sig under resans gång (dvs uppdragets planering, genomförande, uppföljning och betalning) och att arbetet sker i samförstånd.

Om vi inte kan enas kring ett avtal som är tryggt för alla inblandade parter ökar risken bör oenighet under uppdragets gång. Avsikten med våra uppdrag är att vi genomför dem tillsammans, där vi känner oss nöjda - lika nöjda som den andra parten. Vi skall, efter utfört uppdrag, känna att vi har gjort ett bra projekt tillsammans och att vi gärna samarbetar igen.

A..


Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - avtal - missnöje - avtalsmall - bloggar.se  - demokrati - tvist - ordförande - styrelsemöte - styrelsekurs - avsiktsförklaring - styrelseledamot -  ...

Välkommen till årets styrelsedagar ...

Välkommen till årets styrelsedagar, hälsar en av föreningens funktionärer, när vi samlats för en av årets viktigaste uppgifter! Under dessa dagar lär vi oss vad vår förening är, vad den står för och i vilken riktning vi är på väg. Vi talar om vår värdegrund, om vad som är viktigt och hur vi förhåller oss till frågor som dyker upp på vår agenda.

Varje ord vi säger, varje handling vi gör skall ha en riktning i vår förening. Den skall alltid omslutas av en vänlig ton. Vid varje beslut, varje val och i varje handling bör vi ställa oss frågan; är detta för föreningens bästa eller finns det något annat skäl till beslutet? Vi skall alltid, i vår styrelse- och föreningsroll, ha föreningens bästa för ögonen. När vi inte har detta för ögonen bör vi lämna någon plats till någon som kan ha just det. Hos oss råder demokrati också i verkligheten, inte bara på pappret. Här beslutar vi - och ansvarar - tillsammans. Är det så i din förening? Om ja, ett stort grattis till dig och din förening. Om inte, varför? Vad är det som hindrar att föreningen drivs som tänkt?

Inför varje nytt år behöver styrelsen svetsas samman, påminnas eller informeras om sina uppgifter, planera året och se att man har förstått sin och föreningens uppgift på rätt sätt. Detta gör vi i ett inledande möte - styrelsedagarna - där ledamöterna samtalar om föreningens olika delar, uppgifter och ansvar.

De nya personer som kommer att behöver lära känna de som redan finns i organisationen, de gamla behöver maka på sig en aning för att släppa in de nya och de alla se hur de kan fungera väl tillsammans.

Styrelsen behöver sätta av två dagar för dessa uppgifter. De behöver mötas i en avskiljd miljö, där samtalsklimatet är vänligt, omsorgsfullt och öppet. I mötet behöver deltagarna informeras om föreningens historia, om hur vi tänkt och gjort. De behöver också informeras om vilka verksamhetspåverkande framtidsbeslut som fattats under de senaste åren, liksom om vilka möjligheter och risker vi står inför i framtiden. De behöver känna till en del av de sorgeämnen och glädjespår som föreningen gått i, för att kunna följa med in i framtiden tillsammans.

Dessa styrelsedagar bör utformas så att all viktig information kommer deltagarna till del. I en styrelse är alla ledamöter ansvariga tillsammans och det är då mycket viktigt att alla har samma information om föreningen och de beslut som fattats. Styrelsedagarna ger också ledamöterna en möjlighet att snabbt komma in i föreningens verksamhet och styrelsefrågor, vilket gör att de kan sig trygga i att delta i samtal och beslut redan vid föreningens inledande möten. Ett gott resultat kan då bli att föreningen inte har ledamöter som under 3-6 möten "känner in" föreningens anda, kunskap, mm. Under dagarna skall också finnas tid för att utröna ledamöternas specifika kompetens. Varje ledamot skall vara vald av specifika skäl, som t ex ekonomikompetens, personalfrågor, juridik, specifikt idrottsligt kunnande, etc. Under styrelsedagarna blir ledamöternas specifika kompetens synlig under ett tidigt skede, eftersom ett delmoment bör inkludera ledamöternas presentation av sin tanke kring vad den kan bidra med, sin kompetens. Detta ger trygghet till övriga ledamöter. Tystnad, hemliga allianser och okunskap om ansvar, mm, bidrar till söndring och stagnation. Kunskap och ett öppet samtalsklimat bidrar till en utvecklande förening.

Syftet med styrelsedagarna bottnar i samtalet som leder till ledamöternas bästa, styrelsens bästa och  medlemmarnas bästa. Inte var för sig, utan tillsammans.

Ledorden blir, återigen; Vi tillsammans - för föreningens bästa.

Väl mött.

Anette Grinde

Företagshuset - utbildar i föreningslivet.
Kontaktinformation;
anette.grinde (snabel-a) foretagshuset.net 
tfn 0708905731

　

Litteraturtips!

* Styrelsearbete i ideella organisationer (2013. Albanson, Dansell, Sen, Törning - Grant Thornton & Sanoma Utbildning)
* Ideella föreningar (BL Lundén & Jan Lindblad)
* Redovisning i ideella föreningar (Björn Lundén)



Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv -  yttrandefrihet - missnöje - lågt till tak - bloggar.se  - demokrati - valberedning - ordförande - styrelsemöte - styrelsekurs - årets styrelsedagar -  ...

Kurs; Styrelsearbete i ideella organisationer

Ideell verksamhet.
Vad är en ideell förening? Vem kan starta en sådan? Vad krävs?

Formalia.
Vi talar t ex om stadgar, föreningens bildande, registrering, firmatecknare och kring medlemmars anslutning, urstigning och uteslutning. Vi talar om vem som kan beslut om vad och hur det kan påverka övriga personer i en styrelse eller i en förening. Har en delegationsordning arbetats fram?

Förarbete skapar förutsättningar för rätt beslut.
Förberedelser inför möten är a och o. Utan dessa blir mötet inte rättvist och konstruktivt, eftersom man riskerar att någon inte hinner reagera eller möjlighet inte ges till att diskutera frågor tillräckligt. Kanske finns det fler frågeställningar än de som nämns på ett möte. Vi talar om möjligheter & krav kring frågan att kunna begrunda diskussions- och beslutsfrågor innan ett möte. Vem förbereder mötet och hur görs detta? Har alla möjlighet att foga ärenden till agendan eller är det bara någon enskild person som kan göra detta?

Styrelsens sammansättning.
Ordförande, sekreterare och kassör. Arbetsutskott. Vilka kompetenser är nödvändiga för en bra balans i styrelsen? Har föreningen anställda? Vem i styrelsen har personalfrågorna på sitt bord, där arbetsrätt, arbetsmiljö, lönesamtal, personaluppföljning, mm, ingår som delar i ansvaret. Varje individs kompetens är viktig i en styrelse - det är viktigt att den kommer till sin rätt, får möjlighet att blomstra och att alla ser/visar vad de kan bidra med.

Ett väl fungerande styrelsearbete.
Kallelser, dagordning, handlingar, styrelsemöten, protokoll. Anteckningar. Sker arbetet i en demokratisk ordning? Kan alla använda internet för att få del av handlingarna? Tar alla sin del av ansvaret för föreningens väl? Hur utbildas föreningens styrelse - i ansvarsfrågor, i ekonomi/skatt, i frågor kring föreningens värdegrund, mm?

Risker & kriser.
Etik & moral i styrelsearbetet - ledamotens integritet & hur ser det personaliga ansvarstagandet ut. Finns ett öppet samtalsklimat? Finns rätt frågor på agendan? Kan kassören använda pengar utan att det uppmärksammas av någon som slår larm? Betalas det ut pengar till enskilda ledamöter som resterande del av styrelsen inte känner till?

Verksamhetens framtidsfrågor.
Arbetar styrelsen med detaljer eller övergripande strategifrågor? Hur långsiktiga är diskussionerna? Vad skall vi göra nu och vad skall vi göra om tre år? Eller om fem år?

Bokföring & ekonomisk redovisning.
Ekonomi, budget, rapportering och långsiktighet i de finansiella frågorna. Är detta ett gemensamt ansvar eller det bara kassörens/ekonomens?

Rapportering & revision.
Vem granskar styrelsen och hur återrapporteras detta till styrelsen, medlemmarna och årsmötet? Vad granskar revisorn och hur väljs revisorn i föreningen?

Moms & skatt.
Skattedeklaration & inkomstdeklaration.

Ansvar, personalfrågor & juridik.
Styrelsens roll och ansvar. Arbetsordning för styrelsen och personalen. Ansvar & befogenheter för olika poster i styrelsen - vem får göra vad och hur skall detta återrapporteras.

Kontrollfunktioner i verksamheten.
Balansen mellan beslutsorganen. Återkoppling. Varningssignaler.

Årsstämman.
Hur går den till? Vilka handlingar behövs? Vem gör vad? Varför måste vi ha en årsstämma?

Utvärdering av styrelsen och verksamhetens ledning.
Återkommande utvärdering erfordras för en god verksamhet - av styrelsen, av valberedningen, av personalen och/eller av medlemmarnas intentioner. Gör föreningen det som är tänkt och på ett demokratiskt sätt? Kommer alla till tals? Nyttjar man ledamöternas kompetens på ett bra sätt?

Valberedning - det viktigaste av allt.
Utan en väl fungerande valberedning är det svårt att ha en väl fungerande styrelse. Detta är en mycket viktig funktion, som skall vara självständig och inte får gå i en styrelses ledband. Det är inte styrelsen som tillsätter valberedningen och det är inte styrelsen som inför årsmötet föreslår ledamöter till styrelsen. Detta är en krävande och mycket viktig funktion i en förening.

Utbildningen täcker en dag (8 tim) och lägger grunden för ett gott styrelseår. Utbildningen erbjuds t ex till hela styrelser i ideella organisationer (styrelseutbildningsdag) eller till grupper av enskilda personer som deltar i olika styrelser (ideella organisationer).

Kursen genomförs av Företagshuset - Anette Grinde


Länkar & sånt; BL-info. Adlibris. BL-info. Isbn 978-91-523-1990-1 (2013). Förlag Sanoma Utbildning. Adlibris. Föreningskurs.

På schemat står det kurs...

Vi talar om arbete i styrelse och valberedning - med fokus på den ideella föreningen och med omsorg om de ideella krafterna.

I nästan varje styrelse finns det någon eller några personer som är osäkra på sin roll eller som inte riktigt kommer igång med arbetet i sin styrelse. Det handlar t ex om att dela med sig av sitt engagemang och av sin kunskap, det handlar om att fråga och att lyssna på varandra och det handlar om att ta för sig tillsammans med resten av gruppen - i olika mått, i olika tid och med en ständig omsorg om varandra. En styrelse är helt enkelt en grupp som skall fungera väl tillsammans. Om detta talar vi på denna kurs.

Kursen kan ses som en introduktion för de personer som nyligen klivit in i den nya styrelsen inför årets arbete - vad krävs och vad är innebörden, hur ser vi på styrelsen arbete och vad/hur måste jag göra för att det skall bli rätt?

Kursen kan också ses som en påminnelse och förnyad lärdom för de i en befintlig styrelse som inte riktigt hittat rätt, eller kanske för en krets i organisationen som kan vara möjliga styrelsekandidater för insikt om vad det kan innebära att sitta i en styrelse. Ibland har valberedningen problem att finna kandidater till styrelseposterna. Kanske är det information och känsla för uppgiften som saknas? Vad skall jag fråga efter när jag får en fråga om ett styrelseuppdrag? Vilka frågor skall jag ställa när jag skall söka ledamöter till vår styrelse? Om detta talar vi på denna kurs.

Så. På styrelsekursen talar vi t ex om….

Vad innebär det att sitta i en styrelse!
Uppgifter och ansvar
Arbetsfördelning
Ekonomi
Arbetsgivaransvar
Glöd och engagemang
Vad måste jag göra - och vad vill jag göra när jag sitter i en styrelse.
Varför är just du tillfrågad för denna styrelse och/eller varför har du valt att tacka ja till att sitta i denna styrelse? - eller varför har du valt att tacka nej till att sitta i den styrelse du fått förfrågan om att sitta i?
Vad gör valberedningen egentligen?

Nästa kurs är den 20 januari 2010, kl 1800-2100 i Norrtälje. Passar inte detta bygger vi gärna en kurs just för din förening - för bara den eller kanske tillsammans med annan förening i närområdet. På plats hos er eller på plats hos oss.

Vi är minst 8 personer och maximalt 15 personer på varje kurs.

För frågor och anmälan - kontakta; info (at) foretagshuset.net

På schemat står det kurs...

...om hälsa och välmående.

På schemat står det Kurs! Som berättar om att det är lönsamt att röra på sig. Den berättar för företagare och för anställda om vikten av att röra på sig. Lagom och utifrån de personliga förutsättningarna som var och en har.

Det finns människor som springer marathon. Cyklar Vätternrundan. Och åker Vasaloppet. Det finns människor som promenerar uppför rulltrapporna i stan. Det finns människor som räknar steg. Och det finns andra som simmar en stund. Det finns golfare, hundägare, gympare, spinnare, dansanta glädjefnattare och gymare. Det finns också meditatörer och yogafolk i kvarteret strax där bortanför. Därtill finns det några som cyklar till jobbet eller körar på kvällen.

På schemat står det kurs - där det talas om hälsa. I det lilla och vardagliga, i det stora och fantastiska. I det som ger oss en bättre hälsa. Kursen är för alla - för en god hälsa i ditt företag, i ditt hem och i vårt samhälle.

Har ansvarig ledning i ditt företag förstått vikten av en motions-/hälsotimme? Har de förstått hur lönsamt det är med personal som motionerar och håller sig friska?

Om ja - berätta för mig hur ni gör.
Om nej - låt mig veta vilket företag det är.
Om ja - berätta för andra hur ni gör.
Om nej - låt företaget ringa/maila mig för kurs/föredrag.

Om ja - låt företaget veta att de är fantastiska....


Anette Grinde

Grundläggande beskattningskurs

Arbetar du med ekonomi och administration och känner att du saknar grundläggande kunskap inom området beskattning, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt?

Då är du välkommen på kurs hos oss.

Kursen vänder sig till dig som saknar eller som har få förkunskaper inom beskattningsområdet. Du arbetar kanske som ekonomi/redovisningsassistent och vill få grundläggande kunskaper om de olika skatter och ekonomifrågeställningar som har koppling till skatt, som löpande passerar i dina arbetsuppgifter.

Kursen behandlar översiktligt hur vårt skattesystem är uppbyggt. Vi behandlar i huvudsak företagsbeskattningens område, men talar också om personbeskattningen. Vi talar också en del om arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.

Denna kurs ger dig många goda kunskaper som du kommer att ha nytta av i ditt dagliga arbete och som ger dig möjligheter att lära mer på framtida uppföljande skatte/ekonomikurser.

Det är viktigt att du som gör det grundläggande ekonomiarbetet hanterar till intäkter, kostnader och mervärdesskatt på ett korrekt sätt. Ditt arbete utgör grunden för företagets redovisning, och just där är det oerhört viktigt att du har kunskap om vad som är rätt och avdragsgillt - och på vilket sätt det är rätt och avdragsgillt.

Välkommen till denna grundläggande kurs - om beskattningsfrågor, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.

Vi talar t ex om....
Våra vanliga företagsformer och dess beskattning
Avdragsgilla kostnader och icke avdragsgilla kostnader - principer och lagstiftning kring detta
Mervärdesskatt - skatteplikt och avdragsrätt
Arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt och egenavgifter
Vad är lön och vad är förmån - vad är skattfritt och vad är skattepliktigt

Var; Sthlm

När; 23 oktober 2009 - heldag

Kostnad; 1500 kr/deltagare.

(mervärdesskatt tillkommer)

Anmälan; info@foretagshuset.net

Min/max antal deltagare; 8/20.

http://www.foretagshuset.net/